Masterprogram Digitala tjänster

Presentation: Gunilla Wiberg och David Hansson

2012-01-27T13:44:00.003+01:00

För några år sedan jobbade vi på Lunds universitet och tittade på arbetet kring digitalisering ihop med andra svenska universitetsbibliotek. 2008 gick vi kursen “Digitalisering av kulturarvet” på Högskolan i Borås, där vårt projektarbete utgjordes av en 1800-talsbok: http://digitalisering.info.se/

Efter några år i olika delar av landet, jobbar vi återigen i samma stad: David jobbar som systemerare på universitetsbiblioteket på Karolinska Institutet och Gunilla som systembibliotekarie på Libris-enheten på Kungliga biblioteket.

David tycker om att spela gitarr och sjunga, samt dansa argentinsk tango. Studietiden ägde rum vid Högskolan i Växjö (ekonomi/marknadsföring) även om IT-intresset gett mer tyngd åt yrkesvalet.

Gunilla är bland annat intresserad av hundar och fotografering. Hon är också intresserad av multimedia och har en multimediautbildning vid Lunds tekniska högskola. 3D-animationer och multimedia har dock fått stå tillbaka för mer handfast projektledning, programmering etc.

Vi tycker båda om att lösa problem och att komma framåt, vilket gör att vi har kul när vi jobbar tillsammans. Vi tar gärna motsatta positioner när vi diskuterar något för att se problemet från olika håll och tvingas tänka igenom argumenten.

Vi har bitvis fördjupat våra kunskaper i programmering. 2006 gick vi en kurs i Adobe ColdFusion (programmeringsspråk för webben) i London. Hösten 2011 gick vi en distanskurs i C# på KTH.

Vi undervisar i programmets kurs "Textkodning av kulturarvet" samt inom den internationella kursen "Digitizing cultural heritage material". Vi berättar om OCR, vilket innebär att datorn läser text från bildfiler som kommer från en skanner eller kamera. David använder OCR i sitt jobb på Karolinska Institutet för att kunna distribuera skannade dokument från Statens biblioteksdepå i Bålsta via KTH, Göteborgs UB, Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Gunilla har bland annat utvärderat OCR-motorer för att läsa frakturstil och olika typer av material.

Foto: Lars OA Hedlund

Följ kurs via app

2012-01-24T14:07:00.005+01:00

Programmets kurs "Bilddigitalisering av kulturarvet" utgör testkurs för Bibliotekshögskolans satsning på att utveckla nya former för mobilt lärandestöd. Detta innebär i praktiken att de kursstudenter som har en smartphone kan utnyttja applikationen AppAndGo (kräver login) för snabb kursinformation, skicka meddelande till lärare och kurskamrater samt få tillgång till en del av kursmaterialet direkt via mobilen, t.ex. föreläsningsinspelningar, presentationsbilder, uppgiftsinstruktioner och viss kurslitteratur.

34 fallstudier av digitaliseringsprojekt

2012-01-11T10:22:00.002+01:00

En ny bra bekantskap är Digitization in the Real World, en samling av 34 fallstudier om digitaliseringsprojekt vid amerikanska minnesinstitutioner. Resultatet är dels en tryckt bok, dels en e-bok, dels en blogg där var och en av fallstudierna presenteras, och där hela det aktuella bokkapitlet går att ladda ner samt där du också får en länk till den studerade digitala samlingens webbplats. Läs mer i fallstudiernas blogg.

Kulturinstitutioner och användargenererad information

2011-10-26T17:01:00.004+02:00

Flera svenska (och utländska) kulturinstitutioner tillgängliggör delar av sina digitaliserade samlingar via sociala medietjänster som t.ex. Flickr. I ett paper på Mötesplatskonferensen förra veckan som väckte intresse presenterade Kari Ansnes en studie om hur kulturinstitutionerna använder den information de får in via fritextkommentarer till bilderna. Hur tänker man på institutionerna kring hur informationen kan användas, vilken trovärdighet den har och vem som äger texterna? Studien baseras på en undersökning av tre institutioner och visar att en del av informationen används genom att t.ex. berika uppgifterna i institutionernas egna databaser.

Kari är student på Digitala tjänster-mastern och tillika verksam vid Riksarkivet i Oslo. Papret initierades under kursen Användare och informationspraktiker i digitala miljöer som går under programmets andra termin.

Mötesplatskonferensen går av stapeln varje år i Borås i samarbete mellan Högskolan, Borås stadsbibliotek och i år också Kultur i Väst och Kungl. biblioteket.

DOCAM 2011

2011-10-11T16:13:00.008+02:00

Första helgen i oktober tillbringade Mats och jag i Växjö för det nionde The Annual Meeting of the Document Academy (DOCAM) som för första gången gick av stapeln i Sverige. Konferensen tog både upp frågor om vad ett dokument kan vara och vilken funktion dokument har i vårt samhälle och gav ett antal exempel på hur det kan vara givande att använda just dokument som studieobjekt. Bland de exempel som diskuterades var både böcker, museiföremål och arkiv.

Bland intressanta presentationer med arkivpespektiv fanns Roswitha Skares, där hon diskuterade författararkiv utifrån debatten kring Christa Wolfs bok Was bleibt/What Remains och bland annat ställde sig frågan om vi kan lita på vad vi hittar i författararkiv, vad finns inkluderat och vad är utelämnat? Vilken historia är det som arkivet berättar?

Carol Choksy utgick ifrån det aktuella exemplet med Barack Obamas födelseattest för att diskutera pappersdokument i förhållande till digitala dokument och vad det är som gör att ett dokument uppfattas som autentiskt i olika sammanhang och av olika grupper. Processen, inte objektet i sig, gör ett dokument autentiskt, var hennes tes i korthet.

Jag pratade tillsammans med Sara Kjellberg om hur dokumentegenskaper används i olika genrer för att signalera trovärdighet och hur bloggare förhåller sig till dessa olika genrepraktiker. Mats presenterade en studie av ett konstverk som samlade marginalanteckningar och understrykningar från ett stort antal biblioteksexemplar av Virginia Wolfs A Room of One's Own. Tillsammans med Joacim Hansson bollade han också idéer kring ett kommande projekt som utgår ifrån Maria Küchens verk Rosariet.
//Helena

2011-08-26T14:21:00.004+02:00

Antonio Molin, från den första kullen studenter inom programmet Digitala Tjänster, har fått ny tjänst vid Kungliga biblioteket som processutvecklare inom Digital insamling. Vi gläds med Antonio och önskar honom lycka till med både den nya tjänsten och med fortsatta studier i programmet!

Vad kostar det att digitalisera?

2011-08-10T10:01:00.004+02:00

Hur mycket skulle det kosta att digitalisera det totala beståndet i Europas arkiv, bibliotek och museer? Vilka olika scenarior för massdigitalisering av Europas kulturarv är realistiska? Läs den intressanta rapporten The Cost of Digitising Europe’s Cultural Heritage som The Collections Trust levererat till Europeiska Kommissionens "Comité des Sages".

Studenter djupkodar digitaliserade böcker

2011-05-23T13:12:00.003+02:00

Som del av en examinationsuppgift inom programmets valbara kurs "Textkodning av kulturarvet" arbetar några studenter just nu med att "förädla" digitaliserade böcker i projekt som E-books on Demand (Umeå universitetsbibliotek) samt Google Books genom att märka upp transkriberade texter hämtade från dessa projekt med XML-tillämpningen Text Encoding Initiative (TEI).

Texterna är OCR-ade på maskinell väg och behöver därför korrigeras manuellt innan de sedan kan kodas (likaledes manuellt) med TEI. För böcker tryckta i t.ex. frakturstil kan sådant korrekturarbete vara omfattande, eftersom OCR-tolkning ännu inte är särskilt vass på fraktur.

Uppgiften är ett exempel på hur mycket förädlings- och återanvändningsarbete som är möjligt att göra ovanpå de stora bankerna av digitaliserade böcker som f.n. byggs upp världen över.

A study week on cultural heritage digitization

2011-03-09T13:32:00.008+01:00

On February 21-25 2011, the programme Digitala Tjänster coordinated a residential study period in Borås for the students in the image digitization course (3 days) with a similar course in the international master's programme Digital Library and Information Services (5 days). The week offered lectures, discussions, workshops, group assignments and tutoring, with lecturers and tutors from The Swedish School of Library and Information Science in Borås, from the National Library of Sweden, from Karolinska Institutet in Stockholm and from the University of Lund.

The slideshow (here, if it doesn't show up below) provides some photos shot during the week (by Mats Dahlström and Audrey Drohan).

Monday featured introductory sessions and lectures on digital imaging (Jan Buse) and on legal aspects of digitization including intellectual property rights issues (Alen Doracic).

Tuesday was devoted first to issues of file quality & technical aspects (Bengt Neiss), and then to authenticity, selection and preservation (Lars Björk and Torsten Johansson). A workshop was set up to engage the students in problems digitizing particularly "challenging" types of documents.

On Wednesday, a small scale digitization studio was set up in the lecture room, connecting a camera live link to a computer and a screen projector. The lecturer, Andrea Davis, addressed digitization and digital imaging and then demonstrated live image capture on the screen by remotely managing the camera in the studio area. Students joined the digitization work and used e.g. daguerrotypes or comic magazine gadgets as objects for image capture to discuss particular problems.

On Thursday, David Hansson and Gunilla Wiberg presented the 101 on text capture, OCR and character encoding. Gunilla e.g. demonstrated some available OCR software and discussed particular problems with different kinds of documents and texts. Thursday also included an overview of text encoding strategies within digitization projects (Mats Dahlström).

Friday was devoted to an introduction to TEI and TEI Headers (Mats D) and finally to a lecture on the relationship between cultural heritage digitization and research communities, particularly textual and literary scholars (Mats D).

It was really a feast being able to bring the engaged students and the national digitization experts together for this week session!

Ny blogg från Stockholms stadsbibliotek

2011-03-08T16:24:00.002+01:00

Virtuella enheten vid Stockholms stadsbibliotek har idag lanserat en ny blogg vid namn Digitala biblioteket. Följande innehållsdeklaration står att finna under rubriken "Om bloggen":

"Vi kommer här att skriva om den utveckling vi bedriver inom projektet digitala biblioteket, hur vi jobbar och vad vi kommer fram till. Det blir teknik såväl som mjukare områden inom projektmetodik och e-medier".

Women Writers Project

2011-02-24T07:10:00.002+01:00

Brown university har under två decennier drivit det digitala Women Writers Project. Det har varit ett ständigt drivhus för utveckling av tekniker och idéer för att digitalisera och textkoda litterära texter. Med anledning av "Women's History Month" kommer WWP:s digitala samling att under mars månad vara tillgänglig öppet och kostnadsfritt för allmänheten.

Fri programvara och folkbibliotek

2011-02-10T10:53:00.003+01:00

Tobias Carlsson, som studerar masterprogrammet i Digitala Tjänster, har skrivit en intressant och utförlig artikel i senaste Biblioteksbladet om fri programvara (open source/free software) och folkbibliotek. Bland annat finns en bra förklaring av Linuxdistributionen Ubuntu. Och om det fria bibliotekssystemet Koha skriver Carlsson:

Katalogposter och biblioteksdatasystem kostar hundratusentals kronor i licenser för varje enskilt kommunbibliotek. Det blir åtskilliga miljoner varje år för samhället. Även om fri programvara inte kan reducera kostnaderna till noll skulle dessa program kunna ge makten tillbaka till biblioteken.

Artikeln saknar heller inte kritiska aspekter på fria programvara för bibliotekens räkning. Rekommenderad läsning.

Forskarstyrd digitalisering

2011-02-10T08:31:00.003+01:00

I LIBRIS finns nu möjligheten att beställa en digitalisering (ebook-on-demand) av tryckt material, givet att det är utgivet före 1900 och finns som bestånd i Umeå universitetsbibliotek. En länk i LIBRIS-posten leder till Umeås katalog och ett beställningsformulär.
Läs mer i LIBRIS egen utvecklingsblogg.

Spela onlinespel och rätta inskannad text

2011-02-09T10:05:00.004+01:00

Nationalbiblioteket i Finland tillgriper en än så länge annorlunda lösning för textkorrektion av inskannade dagstidningar: en uppsättning onlinespel där en utkomst är att spelaren kollar och rättar text i inskannad dagspress från 1800-talet. Se en artikel om initiativet.

2011-02-07T12:15:00.001+01:00

Var och varannan vecka tycks Google släppa något nytt initiativ inom digitalisering och kulturarv. Nyligen spreds budskapet om en inbjudan att använda Google Tools för att arkivera/distribuera resultat från projekt inom kulturarvsdigitalisering.

Diskussion kring Peer Review och Open Access

2011-01-31T11:47:00.004+01:00

Gästinlägg av Madelene Larsson, student på kursen Vetenskaplig publicering.

-----

Jag har fastnat i diskussionen kring peer review och open-access. Detta då den vetenskapliga produktiviteten blir allt viktigare för unga forskare. För att en vetenskaplig artikel ska bli publicerad i en framstående vetenskaplig tidskrift krävs det oftast att den först granskats av forskare som verkar inom samma område som tidskriften, så kallad peer review (Bornman & Daniel 2010). Publicering kan ske i en mer traditionell vetenskaplig tidskrift eller i en open-access tidskrift. En av fördelarna med open-accesstidskrifterna är att de når ut till en större publik eftersom de är gratis och att publiceringsförloppet är snabbare (Xia 2010). Open-accesstidskrifterna har fått kritik för att deras artiklar inte skulle ha samma krav på kvalitet. Flera kritiker menar att dessa artiklar inte utsätts för samma hårda granskning, andra framhåller att detta varierar och att de mest framstående open-accesstidskrifterna har lika hård kontroll på sina artiklar, som den kontroll som görs i de mer framstående traditionella tidskrifterna (Borgman 2007). De senaste åren har peer reviewstandarden varit utsatt för en hel del kritik; dels ifrågasätts objektiviteten hos de som recenserar, men också huruvida metoden egentligen är ett sätt för att säkerställa kvalitet och validitet. Trots detta anses peer review fortfarande vara den viktigaste metoden för att säkerställa att en artikel håller en bra vetenskaplig standard (Bornmann & Daniel 2010).

I diskussionen kring open-access känner jag att detta sätt att publicera kan öppna upp för ny forskning, som kanske inte skulle ha blivit publicerad annars. Open-access skulle kunna vara ett sätt att visa upp en större bredd av den forskning som bedrivs inom ett forskningsområde, för forskare och andra människor som verkar både innanför och utanför det specifika området. Dessa kan i sin tur komma med nya infallsvinklar och synpunkter som kan skapa idéer för framtida forskning. Vid granskande av artiklar om peer review som metod, har jag fått en känsla av att publicering i framstående vetenskapliga tidskrifter ställer så höga krav på forskarna att detta kan hämma forskarna från att testa nya idéer. Istället fokuserar de på att få material publicerat som de redan känner sig helt säkra på och får därmed svårare att gå vidare i sin forskning. Samtidigt riktas kritik mot att de som granskar är för konservativa och att nytänkande forskning många gånger får svårigheter att ta sig igenom en peer reviw process (Hernon & Schwartz 2006). Open-accesseran står enligt mig för nytänkande, kanske detta även kan avspegla sig i materialet som publiceras i dessa tidskrifter. Jag känner att inte alla open-accesstidskrifter behöver hålla samma hårda granskning, som de peer review-granskade tidskrifterna. Kanske ska de släppa igenom lite mer och sedan ge forskare som läst artiklarna möjlighet till att uttala sig, dock anser jag att någon form av granskning måste göras innan publicering. Detta sätt att publicera, ställer dock högre krav på de som läser, kritisk granskning blir än mer viktig.

Referenser
Borgman, Christine L. (2007). Scholarship in the digital age: Information, infrastructure, and the Internet. Cambridge, MA: MIT Press.

Bornmann, Lutz & Daniel, Hans-Dieter (2010). The manuscript reviewing process: Empirical research review requests, review sequences, and decision rules in peer review. Library & Information Science Research, vol. 32, nr 1, s. 5-12.

Hernon, Peter & Schwartz, Candy (2006). Peer review revisited. Library & Information Science Research, vol. 28, s. 1-3.

Xia, Jingfeng (2010). A longitudinal study of scholars attitudes and behaviors
toward open-access journal publishing. Journal of the American Society for Information Science and Technology, vol. 61, nr. 3, s. 615-624.

Ola Pilerot - lärare i programmet

2011-01-28T07:05:00.003+01:00

Jag heter Ola Pilerot (webbsida). I drygt sex år har jag varit lärare på Bibliotekshögskolan (BHS). Sedan ett halvår är jag också doktorand. När jag i slutet av 80-talet utbildade mig till bibliotekarie hade jag siktet inställt mot att arbeta på folkbibliotek. Det kom jag också att göra under några år. Min huvudsakliga erfarenhet av biblioteksarbete har jag dock gjort på högskolebibliotek. I knappt tio år var jag på högskolan i Skövde. Där ägnade jag mig främst åt utåtriktade, användarorienterade arbetsuppgifter såsom referensarbete och – framförallt – undervisning i informationssökning. Jag arbetade också en hel del med bibliotekets webbplats. De sista två åren på högskolebiblioteket i Skövde var jag ställföreträdande bibliotekschef.

Om jag i allmänna ordalag ska försöka beskriva mitt huvudsakliga professionella intresse, så hamnar jag i frågor av följande slag: hur, när, och inte minst varför, söker och använder människor information? Det är också dessa frågor jag huvudsakligen uppehåller mig vid när jag undervisar. En utgångspunkt för mina tankar om informationssökning (och -användning) är att det är en aktivitet som påverkas och formas av – men också formar och påverkar – det sammanhang i vilken den äger rum.

När jag tittar tillbaka på vad jag har skrivit under årens lopp konstaterar jag att mycket har handlat om informationskompetens ur olika perspektiv. I mitt nyligen påbörjade avhandlingsprojekt har jag dock i någon mån skiftat fokus. Där intresserar jag mig för en särskild yrkesgrupp och deras informationssökning; närmare bestämt kommer jag att undersöka hur designforskare sinsemellan delar med sig (eller inte) av yrkesrelaterad information.

Inom Digitala tjänster-programmet är jag framförallt verksam inom två kurser. Dels Användare och informationspraktiker i digitala miljöer, där jag bland annat föreläser om informationssökning ur ett praktikteoretiskt perspektiv och om informationskompetens, och dels Digitala referens- och katalogtjänster, för vilken jag är kursansvarig.

Den uppmätta forskaren

2011-01-03T09:32:00.003+01:00

– om användandet av bibliometriska indikatorer för forskningutvärdering och vilken roll spelar biblioteket?

Gästinlägg av Stefan Carlstein, student på kursen Vetenskaplig publicering

-----

Tidskriften Nature hade i ett nummer i somras ett tema som behandlade bibliometriska indikatorer för forskningsutvärdering. En illustration av en forskare i vit labbrock vars ansikte består av ett utdraget måttband pryder omslaget. Titeln på numret är Measuring up? The metrics that shape your career. I uttrycket ”measuring up” ligger inte enbart betydelsen att mäta upp någonting utan också frågan om man har kvalificerat sig enligt ett givet måttsystem. Är du en tillräckligt bra forskare?

I Sverige har man precis börjat använda citeringsanalys för tilldelning av forskningsmedel till svenska lärosäten. Märk väl att det fortfarande gäller en mindre del (5% samt 5% för hur mycket externa forskningsmedel man har lyckats dra in) av hela medelssumman som på detta sätt har konkurrensutsatts (Prop. 2008/09:50).

I Sverige har debatten bland annat kommit att gälla frågan om bibliometrin lämpar sig för att mäta all slags forskning. Forskning är inte en homogen aktivitet, att bedriva laboratoriebaserad sådan i internationella forskningslag och att ensam göra textanalyser av en för stora delar av världen okänd svensk poet är inte riktigt samma sak, de resulterar ofta i helt olika publikationstyper. Janken Myrdal (2008, s. 42) menar att då citeringsdatabaser som framförallt ISI Web of Science (WoS), som för tillfället utgör grunden för citeringsanalyserna, representerar de naturvetenskapliga forskningstraditionerna mycket bättre än humaniora och samhällsvetenskap, kommer citeringsincitamentet som ligger i att skriva artiklar som dyker upp i WoS styra om det humanvetenskapliga arbetsättet på ett olyckligt sätt.

Peter Weingart (2005, s. 125) hävdar att när bibliometriska indikatorer används som verktyg vid medelsfördelning kommer forskarna att agera utifrån dessa stimuli, och det är också detta som har setts som en av poängerna. Målet är att forskarna ska publicera sig i så högt rankade tidskrifter som möjligt för att få så stor spridning av sina forskningsresultat som möjligt (Weingart, 2005, s. 125). Men i och med att publicerings- och citeringskulturen skiljer sig så starkt mellan fälten har frågan varit om det verkligen går att jämföra dem för att sedan kunna fördela pengar.

Det är här som de tekniska aspekterna av bibliometrin kommer in. Man kan få fram ämnesspecifika medelvärden där en artikel inom en specifik kategori enbart jämförs med hur mycket andra artiklar inom den kategorin citeras. I och med att olika fält har olika publiceringstraditioner behöver man sedan räkna ut hur många artiklar en normalproducerande forskare inom ett visst område publicerar (Sandström & Sandström, 2008). Det är bland annat hur denna metod, som kallas Waringmetoden, används som Vetenskapsrådet har ställt sig starkt kritiskt till (Fröberg, Gunnarsson, Jonsson, & Karlsson, 2010).

Det som har setts som det lockande i bibliometrin, i synnerhet för en politiker, är att istället för det subjektiva och ibland kritiserade peer review-förfarandet få i sin hand en modell som lovar högre transparens och statistiskt objektiva mått på hur stort genomslag forskningen egentligen får (Weingart 2005 s 121). Detta är en process som kan ses som att forskarsamhället har förlorat en del av sin tidigare autonomi till förmån för resultatstyrda politiker (Weingart, 2005, s. 121).

Hur ska då biblioteken förhålla sig till användandet av bibliometriska indikatorer på olika avdelningar runtom på våra lärosäten? Hur kan vi sprida information om detta ämne utan att bli okritiska mediärer och enbart gå forskningspolitikernas ärenden. Biblioteket bör spela rollen av en part som har kunskap om och framförallt överblick av bibliometri som fält i allmänhet och bibliometriska indikatorer i samband med utvärdering av forskning i synnerhet. Vi bör inta ett kritiskt förhållningssätt för att sätta in bibliometrin i ett sammanhang och kunna besvara frågorna: vad är den till för, och vad säger indikatorerna och framförallt, vad säger de inte?

Referenser:
Fröberg, J., Gunnarsson, M., Jonsson, A., & Karlsson, S. (2010). Kan man använda Waringmetoden för att uppskatta antalet forskare? Stockholm: Avdelningen för forskningspolitisk analys, Vetenskapsrådet. Hämtad från http://www.vr.se/download/18.5adac704126af4b4be2800019633/Waring_VRReport_No5_2010.pdf

Myrdal, J. (2008). Att mäta forskning - naturvetenskapen som norm. Kulturella perspektiv, 17(2), 41-46.

Prop. 2008/09:50. Ett lyft för forskning och innovation. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Sandström, U., & Sandström, E. (2008). Resurser för citeringar. Stockholm: Högskoleverket. Hämtad från http://www.hsv.se/download/18.8f0e4c9119e2b4a60c80006308/0818R.pdf

Weingart, P. (2005). Impact of bibliometrics upon the science system: Inadvertent consequences? Scientometrics, 62(1), 117-131.

Tre doktorandtjänster med inriktning på sociala medier

2010-12-28T14:37:00.005+01:00

Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås utlyser inte mindre än tre doktorandtjänster i b&i med inriktning mot sociala medier.

De tre tjänsterna har inriktning mot:

sociala medier och informationspraktiker i organisationer/arbetsliv

sociala medier och informationspraktiker bland barn och ungdom

webbometri och visualisering av data

Deadline för ansökningar är 1 mars 2011.

Några ord om peer reviewprocessen

2010-12-22T15:02:00.003+01:00

Gästinlägg av Ulrika Nilsson, student på kursen Vetenskaplig publicering

------

Peer review, där en artikel granskas av andra forskare inom fältet innan den publiceras, används för att bedöma en artikels korrekthet samt för att kontrollera om artikeln är betydande nog för att publiceras (Borgman 2007, s. 58). Många menar därför att peer review-processen borgar för god kvalitet. John Willinsky menar exempelvis: “The quality of the information available to the public … is dependent on the proportion of peer-reviewed research to which there is open access, compared to the vast amounts of other sorts of online information” (Willinsky 2006, s. 114).

Christine Borgman menar att kvalitetskraven ser olika ut för olika forskningsfält, men att: ”all have to do with whether the work meets acceptable norms for method, validity, reliability (in the case of empirical research), evidence, documentation of sources, adequacy of claims, quality of writing and presentation, and degree of contribution to the field” (2007, a. 58).

Trots konsensus kring den kvalitetsstämpel som peer reviwprocessen ger en artikel, så debatteras aspekter som: graden av konfidentialitet, graden av rättvisa i bedömningarna, granskarens objektivitet och möjligheterna för denna att upptäcka felaktigheter eller plagiat (Borgman 2007, s. 61). Just felaktigheter kan vara svårt att upptäcka, speciellt med tanke på att den granskande forskaren ofta kommer från samma disciplin som artikelförfattaren. Detta kan leda till att visa aspekter av forskningen, som vanligtvis inte ingår i det egna forskningsfältet, förblir felaktiga i den slutliga artikeln, helt enkelt för att granskaren inte heller har någon större kunskap i frågan. Detta kan exempelvis gälla metodologiska frågor, där en disciplin som kanske vanligen rör sig inom det kvalitativa forskningsfältet plötsligt är ute på hal is när de ska behandla statistiska metoder. Detta råkade jag själv ut för när jag läste artiklar skrivna inom lingvistik, där det användes statistiska metoder för att utröna språkattityder. Det fanns en del statistiska felaktigheter i dessa artiklar, och detta trots att de genomgått peer reviewprocessen. Så vi ser alltså att Borgmans ena kvalitetskrav, att artikeln ska ”meet acceptable norms for method” efter att den granskats, kanske inte alltid håller, kanske på grund av att granskaren kommer från samma disciplin som artikelförfattaren, en disciplin som i mitt fall uppenbarligen inte är helt bevandrade inom statistiken. Att granskaren själv kommer från samma disciplin som skribenten menar Borgman beror på att: ”those who contribute to the system are assumed to be the best judges of the quality of new work” (2007, s. 61).

Borgman menar dock att det går att komma runt detta problem, då hon påpekar att statistisk korrekthet och originalitet kan mätas med hjälp av tekniska verifikationsmetoder istället för att använda mänsklig granskning (2007, s. 84). Vilka dessa metoder är nämns tyvärr inte, och frågan är hur väl använda de är av granskare som inte kan sin statistik, men de borde i alla fall användas så fort granskaren känner sig osäker på området, för att verkligen kunna borga för artiklarnas kvalitet.

Borgman menar att peer review, trots alla dessa väldokumenterade brister, förblir den mest accepterade metoden för att bedöma artiklars forskningskvalitet. Så avslutningsvis får vi konstatera att det i slutändan är läsaren själv som får ha det yttersta ansvaret i att kvalitetsgranska en artikel.

Rferenser
Borgman, Christine L. (2007). Scholarship in the digital age: information, infrastructure, and the Internet. Cambridge, MA: MIT Press

Willinsky, John (2006). The access principle: The case for open access to research and scholarship. Cambridge, MA: MIT

Högskolebibliotekets blogg – vad har den för roll och betydelse idag?

2010-12-22T08:21:00.006+01:00

Gästinlägg av Elin Wästlund, student på kursen Vetenskaplig publicering

------

I den numera avslutade bloggen Biblioteksrelaterat, som utgjorde ett samarbete mellan tre bibliotekarier anställda vid Karolinska Institutets universitetsbibliotek, skriver Jenslin (2010) att: ”Nä, nu lägger vi av – att blogga är så djävla 2005!” Det är osäkert hur mycket skämt eller allvar som ligger bakom formuleringen. Den väcker dock frågan om vad högskolebibliotekets blogg har för roll och betydelse idag?

Högskolebibliotekets blogg kan givetvis vända sig till olika läsekretsar: personal, studenter, forskare och så vidare. Frågan är dock om innehållet för den skull växlar? Kjellberg (2009, s. 74) som skrivit om forskarbloggen, menar att denna typ av blogg utgör ett alldeles speciellt kommunikationsverktyg som inte liknar något annat, därför att den kan ses som en intermediär mellan: universitetet, forskningsfält, samhälle och privatliv. Kan högskolebibliotekets blogg antas likna forskarbloggen på detta område?

Vad används då högskolebibliotekets blogg till förutom som kommunikationsverktyg? I den vetenskapliga litteraturen skriver till exempel Zhuo (2006, s. 147) att bloggen kan vara ett verktyg för att:

Kommunicera med bibliotekets personal. (Det kan vara antingen bibliotekarier som tar kontakt med sina kollegor eller användare som tar kontakt med bibliotekarier. Zhuo har en snävare syn på bloggen som kommunikationsverktyg än vad Kjellberg har.)

Marknadsföra biblioteket. (Bloggen är ett forum där bibliotekarier gör reklam för tjänster som biblioteket tillhandahåller, för att dra till sig biblioteksanvändarnas uppmärksamhet och locka dem till att använda tjänsterna.

Publicera nyhetsbrev. (Läsaren får information av bibliotekarien.)

Hur stämmer då dessa syften överens med vad som anges i verkligt existerande bloggar? För att undersöka detta har jag valt att utgå ifrån både en svensk och en internationell blogg: Library & Information Services och News & Blogs båda slumpmässigt utvalda. Melin (2008) som är medförfattare till Högskolebiblioteket i Jönköpings blogg Library & Information Services anser att bloggen ingår som ett led i bibliotekets marknadsföring, och syftet med denna är att:

Förmedla information om resurser och söktjänster. (Bibliotekets användare får information om bibliotekets utbud och service.)

Att det är just detta syfte som Melin anger hindrar inte att Högskolebiblioteket i Jönköpings blogg även uppfyller andra syften som redan angetts här ovan av Zhuo. I vilket fall kan detta syfte läggas till de andra.

Lillian Goldman Law Library’s högskolebiblioteksblogg, News & Blogs (2010), består av fyra bloggar med skilda syften. Här följer en presentation av dem och vad deras syften. Syftena har jag i dessa fall kommit fram till genom att läsa bloggarna. Detta för att det inte gått att finna några explicita syften med bloggarna.

Yale Law Library - News & Events. 1) Bibliotekarien ger allmän information om vad som händer på biblioteket. 2) Bibliotekarien levandegör bibliotekets material för användaren, till exempel genom att göra en websida utifrån innehållet i en nyutkommen bok.

Yale Law Library - Foreign & International Blog. 1) Bibliotekets användare får information om samtida och historiska ”problematiska” händelser kopplade till sitt ämnesområde 2) Bibliotekets användare får vägledning i bibliotekets söktjänster.

Yale Law Library - Rare Books Blog. 1) Bibliotekarien aktualiserar och lyfter fram rariteter, via beskrivningar, fotografier eller filminspelningar.

Yale Law Library - Reference Blog. 1) Bibliotekarien kungör promulgationer och offentliga beslut som berör biblioteket eller användarens ämnesområde. 2) Bibliotekarien ger stöd för bibliotekets användare när det gäller lokalisering av olika medier.

De implicita syften som återfinns i bloggarna ovan kan sägas ingå i de fyra syftena som tagits upp tidigare av Zhuo och Melin. Vad som är speciellt med bloggarna är också att några av dem tar upp informationsresurser som berör användarens ämnesområde. Bloggarna kan alltså anses uppfylla syftet att:

Hålla sig uppdaterad inom ett aktuellt ämnesområde. (Detta går i linje med Kjellbergs beskrivning av bloggens funktioner som kommunikationsverktyg. Bibliotekarien visar upp informationskompetens inom ett ämnesområde och användaren får specifik information om detta.)

Sammanfattningsvis kan man säga att högskolebibliotekets blogg fyller ett antal betydelsefulla funktioner. För bibliotekets personal kan bloggen vara ett forum för att kommunicera med kollegor, marknadsföra biblioteket, publicera nyhetsbrev och visa informationskompetens inom ett visst ämnesområde,

För användaren fyller högskolebibliotekets blogg funktionen att kommunicera med bibliotekets personal, få information om bibliotekets utbud och service och hålla sig uppdaterad i ett visst ämnesområde.

Som svar på Jenslins uttalande i början av detta blogginlägg kan man säga att högskolebibliotekets blogg inte alls är förlegad, utan tvärtom högst aktuell.

Referenser

Jenslin, Åsa (2010). This is the end my friend. Biblioteksrelaterat (2010-02-13, kl. 22:17:01), tillgänglig på: http://www.biblioteksrelaterat.se/2010/02/this-is-the-end-my-friend.html [2010-12-17].

Kjellberg, Sara (2009). Bloggar som gränssnitt mellan flera världar: en fallstudie av den svenska akademiska bloggosfären. [Översättning]. Human IT, vol. 10, no. 3. 46-88, tillgänglig på: http://etjanst.hb.se/bhs/ith/3-10/sk_sve.pdf [2010-11-02].

Melin, Inger (2008). The Purpose of the library blog. Library & Information Services (2008-03-18), tillgänglig på: http://blogs.hj.se/bibl/2008/03/ [2010-12-18].

News & Blogs (2010). Lillian Goldman Law Library, tillgänglig på: http://library.law.yale.edu/blogs [2010-12-18].

Yale Law Library – Foreign & International Blog (2010). Lillian Goldman Law Library, tillgänglig på: http://library.law.yale.edu/blogs/foreign-international-blog [2010-12-18].

Yale Law Library - News & Events (2010). Lillian Goldman Law Library, tillgänglig på: http://library.law.yale.edu/blogs/news [2010-12-18].

Yale Law Library – Rare Books Blog (2010. Lillian Goldman Law Library, tillgänglig på: http://library.law.yale.edu/blogs/rare-books-blog [2010-12-18].

Yale Law Library – Reference Blog (2010). Lillian Goldman Law Library, tillgänglig på: http://library.law.yale.edu/blogs/reference-blog [2010-12-18].

Zhuo, Fu (2006). Blogs in American academic libraries: An overview of their present status and possible future use. Web Information Systems – WISE 2006 Workshops. Lecture notes in computer science, vol. 4256. 145-152.

Fåfängans akademiska marknad

2010-12-20T10:07:00.004+01:00

Gästinlägg av Olle Thegeby, student på kursen Vetenskaplig publicering
------

I höstas kom det flera förfrågningar till oss på högskolebiblioteket från studenter och lärare om erbjudanden från Lambert Academic Publishing att trycka en uppsats. Frågeställarna undrade både över förlaget och det överraskande intresset av att publicera en studentuppsats. Vi fick anledning att undersöka saken närmare och kom i kontakt med en den vetenskapliga publiceringens undre värld.

Det vetenskapliga publiceringssystemets funktion kan delas upp i legitimering, spridning och bevarande (Borgman, 2007). I legitimeringen ligger framför allt det kvalitetsmässiga godkännande av en text som den kollegiala granskningen utgör.

Willinsky (2006, s. 21ff) talar om en fåfängefaktor (vanity factor) bland forskare. Att komma i tryck, läsas och citeras är forskningens kärna. Kollegornas erkännande är beviset på vetenskaplig framgång. En publicering i en välrenommerad tidskrift anses mycket hedrande. Denna slags fåfänga kan sägas vara en naturlig ingrediens i det vetenskapliga livet.

Med begreppet vanity publisher (betalpublicering) menas emellertid, trots ordlikheten, något helt annat. I takt med att vetenskapliga förlag köptes upp av stora koncerner, med fokus mer på underhållning än vetenskaplig publicering, ökade kraven på lönsamhet till och med på titelnivå. Det blev allt svårare att intressera förlag för en bokidé (Dilevko & Dali, 2006). Marknaden var beredd för betalpublicering.

Ett betalförlag har som affärsidé att mot betalning från författaren publicera en bok. Förlaget gör ingen kvalitetskontroll och ett minimalt redigeringsarbete. Ibland kan förlaget mot extra kostnad utföra arbete som ett vanligt förlag skulle anse som självklart, till exempel korrekturläsa eller marknadsföra. En variant är ett betalförlag som använder sig av beställtrycksteknik (print on demand) och därigenom kan ha mycket låg avgift. Trots det tjänar förlaget pengar på att författaren köper exemplar och inte, som annars är brukligt, på att sälja boken till en stor marknad (Vanity press, 2010). Frånvaron av både förlagsgranskning och kollegial granskning gör en betalförlagspublicering demeriterande för en forskare.

Ett alternativ till betalförlag är självpublicering (utgivning på eget förlag). I begreppet självpublicering ligger att författaren står för alla aktiviteter och kostnader i samband med bokens publicering. Författaren ska ha ett eget förlag och boken ett ISBN-nummer som hänför sig till förlaget. Författaren är alltså utgivare och behåller alla rättigheter. (Clifford, n.a.) Självpublicering kan vara en väg för den frustrerade forskare som mötts av alltför många avvisanden vid kontakter med respektabla förlag.

Hur var det då med Lambert Academic Publishing? Här har vi att göra med ytterligare en variant av tvivelaktig utgivning. Det är frågan om en företeelse som på engelska kallas author mill (författarfabrik). Förlaget ger ut ett mycket stort antal titlar i små upplagor. Man tar inte ut någon avgift från författaren men i likhet med betalförlag kommer inkomsterna förmodligen framför allt från författarnas egna köp även om titlarna också exponeras hos Amazon (till höga priser). För en författarfabrik är det nödvändigt med ett stort inflöde av texter. Därför är ett sådant förlag aktivt ute och letar texter, till exempel sådana som förlaget hittat i listor över studentarbeten (Strauss, 2009). Så var fallet med studenterna och lärarna som tog kontakt med oss. Här har vi kommit långt från traditionell kollegial granskning. Behöver det sägas att fåfänga är en aktiv ingrediens i denna soppa?

Referenser
Borgman, C. (2007). Scholarship in the digital age: Information, infrastructure and the Internet. Cambridge, MA: MIT Press.

Clifford, J. (n.a.). Self-publishing, misrepresentation. Vanity publishing: A campaign for truth and honesty. Hämtad 17 december, 2010, från http://www.vanitypublishing.info/selfpublishing.htm

Dilevko, J. & Dali, K. (2006). The self-publishing phenomenon and libraries. Library and Information Science Research, 28: 208-234.

Strauss, V. (2009). VDM Verlag Dr. Mueller. Science fiction and fantasy writers of America. Hämtad 17 december, 2010, från http://www.sfwa.org/2009/09/victoria-strauss-vdm-verlag-dr-mueller/

Vanity press. (2010). Wikipedia. Hämtad 17 december, 2010, från http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Vanity_press&oldid=402391881

Willinsky, J. (2006). The access principle: The case for open access to research and scholarship. Cambridge, MA: MIT Press.

Open access – gratis kunskap till alla eller nytt kolonialt verktyg?

2010-12-16T10:14:00.003+01:00

Gästinlägg av Lina Ekström, student på kursen Vetenskaplig publicering
------

Jag har läst John Willinskys bok The access principle och Jutta Haiders artikel ”Of the rich and the poor and other curious minds: On open access and development”. De handlar båda om open access och hur det påverkar utvecklingsländerna, men de har helt olika syn på dess möjligheter och konsekvenser.

Willinsky ser väldigt positivt på open access och vad det kan göra för de så kallade utvecklingsländerna. Han menar att större cirkulation av gratis och tillgänglig kunskap ger större möjligheter för forskare i fattigare länder och så når kunskapen även allmänheten utanför universitetsvärlden, så som lärare och journalister. Detta håller Haider med om, själva spridningen är ju positiv, hennes invändning är inte att kunskap sprids, utan hur och vad för kunskap som sprids. Hon menar att spridningen av kunskap till utvecklingsländerna är en enkelriktad spridning. De stora universiteten i väst ger sin kunskap till de ”outvecklade” länderna på södra halvklotet. Det västerländska materialet kan få en högre status än det inhemska och blir därmed ett hot mot lokala forskningsartiklar och tidskrifter (2007, s.452). Willinsky ser, tvärtemot, open access som ett sätt för små lokala tidskrifter att nå ut och bli lästa av västerländska forskare (2006, s.104).

Haider beskriver dagens moderna vetenskap med peer review-artiklar som publiceras i tidskrifter som i sig en västerländsk konstruktion. Den bygger på tidigare idéer och forskning och det är genom att citera och referera till föregående arbeten som man för vetenskapen framåt (2007, s.450). Detta kan göra det svårt för utomstående att få in en fot. Hon kritiserar även det faktum att mycket av politiken runt open access, de deklarationer och dokument som definierar begreppet, dess mål och riktlinjer, ofta handlar om utveckling och drivs på av välgörenhetsorganisationer. Dessa organisationer kan också ha politiska baktankar och vill kanske se utvecklingen gå åt ett speciellt håll, i så fall handlar det inte längre om vetenskaplig frihet eller inte ens för ”den goda saken” (2007, s.454).

Haider kan verka väldigt kritisk men det är inte open access som fenomen som hon kritiserar utan synen på vetenskap som något helt neutralt och problemfritt och den västerländska, koloniala synen på ”utveckling” som en redan utstakad väg mot ett bestämt mål. Willinsky nämner den historiska bakgrunden med kolonisering och den västerländska vetenskapens övertagande av äldre universitet i andra delar av världen som under koloniseringen togs upp i den västerländska gemenskapen (2006, s.93). Men han verkar inte se de problem som Haider tar upp med västvärldens övertag inom vetenskapen och speciellt dess publicering. Open access är enligt Haider ett verktyg som sprider den västerländska civilisationen till delar av världen som fortfarande inte hämtat sig från den förra koloniseringen.

Jag tycker att Willinsky har en poäng i att spridningen av open access-tidskrifter till ”underutvecklade” länder är viktig och att det kan hjälpa på många sätt. Men det är också viktigt att vara medveten om den snedvridning och västifiering som finns i den moderna vetenskapen och att föra diskussioner om hur man kan undvika det. I takt med att dessa länder får tillgång till ny vetenskap från väst behöver de också få större tillgång till spridning av sina egna arbeten och tidskrifter. Att den moderna vetenskapen ursprungligen är västerländsk går ju inte att komma ifrån, men för att jämna ut inflytandet över vetenskapen, måste forskare och tidskrifter från andra delar av världen kunna komma fram, sprida sina lokala frågeställningar och intressen och forskare i västvärlden måste lyssna.

Referenser

Haider, Jutta (2007). Of the rich and the poor and other curious minds: On open access and development. ASLIB Proceedings, vol. 59, nr. 4/5, s. 449-461.

Willinsky, John (2006). The access principle: The case for open access to research and scholarship. Cambridge, MA: MIT Press.

På spaning efter forskarbloggen

2010-12-07T15:53:00.006+01:00

- Hur marknadsförs den av våra lärosäten?

Gästinlägg av Ellen Follin, student på kursen Vetenskaplig publicering
------

Efter att ha läst Sara Kjellbergs artikel "Bloggar som gränssnitt mellan flera världar" (Kjellberg 2009) blev jag nyfiken på hur bloggar som skrivs av forskare vid svenska universitet marknadsförs vid respektive lärosäte. Kjellberg menar att bloggformen "passar väl för att göra vetenskap och forskning tillgänglig för en större publik" (Kjellberg 2009, s. 47) och för den uppgift högskolan har att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. (SFS 1992:1434, 2§)

En snabb genombläddring av de största svenska universitetens webbplatser visar att forskarbloggarna fått en väl synlig placering.

Ändå väcks frågor.

Lunds universitet framhåller noga att bloggarna inte representerar lärosätets hållning i olika frågor och uppmuntrar läsare att anmäla innehåll som kan anses stötande eller vara ett lagbrott till universitetets webbredaktion. (Lunds universitet 2010)

Forskarbloggar vid Stockholms universitet har samma domännamn som universitetet, ".su.se". I ett par av bloggarna framgår emellertid att tjänsten är under avveckling. (http://blogs.su.se)

Är det inte tillräckligt prestigefyllt att publicera(s) i bloggform? Är det för lite lönsamhet i en sådan verksamhet? Vilka andra skäl kan ligga bakom den sortens begränsningar och förbehåll? Är det alls ens fråga om ett ställningstagande för eller emot bloggen som redskap för vetenskaplig kommunikation?

Innehållet i de forskarbloggar Sara Kjellberg studerat varierar från att strikt behandla det egna forskningsområdet till att vara helt av privatlivskaraktär. Det är ett rimligt skäl till att vara försiktig med att stå som ansvarig utgivare och viktig är den diskussion som förs exempelvis vid Uppsala universitet beträffande riktlinjer för sociala medier. (Uppsala universitet 2010)

Kjellberg redovisar i sin studie de bloggande forskarnas anställningstyp (Kjellberg 2010, s. 60). Klart är att de flesta är doktorander och att frekvensen av bloggare sjunker ju högre position forskaren har. Finns det en digital klyfta inom forskarpraktiken? Åldersbetingad? Frivillig eller ofrivillig?

Larry E. Ribstein beskriver bloggande forskares roll som "amatörjournalister" och bloggen som en viktig arena för att sammanföra vetenskaplig expertis och professionell journalistik (Ribstein 2006). Vilket är i det sammanhanget överordnat: vetenskaplig expertis eller vetenskapligt perspektiv? Hur förvaltar forskare sin auktoritet i egenskap av vetenskapsmän? Spelar risken för att kunna avkrävas ett källkritiskt ansvar roll för ett lärosätes inställning till forskares bloggande?

Kanske.

Men framför allt förefaller diskussionen om forskningsbloggar och individuella initiativ underordnad diskussionen (och den aktiva marknadsföringen av) respektive universitets samlade närvaro i sociala medier så som Facebook, Twitter och YouTube.

Viljan att sprida, tillgängliggöra och söka samarbete för forskning och utveckling är uppenbar.

Referenser

Lunds universitet (2010). "Fokus på Lunds universitet." Hämtad 5 dec. 2010 från
http://nyheter.blogg.lu.se/

Kjellberg, Sara (2009). "Bloggar som gränssnitt mellan flera världar: en fallstudie om den svenska akademiska bloggosfären." [Översättning]. HUMAN IT 10.3 (2009): 1-45. http://etjanst.hb.se/bhs/ith//3-10/sk_sve.htm

Ribbstein, Larry E. (2006). "The Public Face of Scholarship." Law and Economics Working Papers, paper 59. University of Illinois College of Law. http://law.bepress.com/cgi/viewcontent.cgi?article=1058&context=uiuclwps

Uppsala universitet (10 juni 2010). "Riktlinjer för sociala medier behövs." Hämtad 5 dec. 2010 från http://www.uu.se/node917?typ=artikel&dokid=1032

(SFS) 1992:1434.

Stockholms universitet (10 sept. 2010). "Universitetet i sociala medier." Hämtad 5 dec. 2010 från http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=13293&a=63526

Widgren, Mats (2010). "Varför stänga bloggen?" Mats Widgren: händelser, tankar, reflektioner, åsikter. Hämtad 5 dec. 2010 från http://blogs.su.se/widgren/Forskning%20och%20forskningspolitik/widgren-N_Q45g-0

Att utveckla institutionella arkiv/publikationsdatabaser

2010-11-23T15:10:00.005+01:00

Gästinlägg av Pieta Eklund, student på kursen Vetenskaplig publicering
-----

Problemet med institutionella arkiv är att det är svårt att få forskare att registrera publikationens bibliografiska data och publicera sina forskningspublikationer i fulltext i dem. Det kan finnas flera orsaker till detta, bl.a. att registrering kräver tid som forskare inte har, att de inte har förstått nyttan med institutionella arkiv och att de istället upplever att publicering i institutionella arkiv missgynnar dem men gynnar den fakultet och/eller det universitet där de är verksamma. Forskare tror kanske också att de inte har rättigheterna att publicera i fulltext i institutionella arkiv, där texterna är fritt tillgängliga, när artikeln är publicerad i en tidskrift (parallellpublicering). Det kan också vara så att bibliotek eller ansvarig institution (för arkivet) inte är tydlig med syftet och målen med arkivet och att kontakterna mellan den ansvariga institutionen och andra delar av organisationen inte är tillräckligt bra koordinerade, vilket leder till att det kan bli svårare för den ansvariga att informera om arkivets fördelar och andra eventuella krav som finns från t.ex. finansiärer för parallellpublicering.

Palmer, Teffeau och Newton (2008) presenterar i sin artikel hur tre olika bibliotek har tagit sig an utvecklingen av institutionella arkiv där den ena präglades av forskarservice och tankar om service (approach A), den andra av att samla innehåll (approach C) och den tredje av en kombination av dessa två (approach B) där dock frågor om policy och best practice ändå vägde tyngre. De drar slutsatsen att utveckling av institutionella arkiv påverkar bibliotekets roll, eller i alla fall gör deras arbete i dessa frågor mer synligt.

I min egen verksamhet (ansvar för publikationsdatabasen BADA och publiceringsfrågor vid Bibliotek och läranderesurser, Högskolan i Borås) har jag märkt att det krävs bl.a. en drivkraft i from av en policy (från högskolan men också forskningsfinansiärer), att arbetsflödet från registrering till slutgiltig publicering i arkivet fungerar automatiskt då så är möjligt (t.ex. att formuläret förfylls genom att man anropar APIer som t.ex. Web of Science tillhandahåller), kontinuerliga kontakter mellan biblioteket och institutioner, mervärde i form av att forskningspublikationerna blir synliga på fler ställen än bara i arkivet och min uppfattning stärks efter att ha läst Palmer, Teffeau och Newtons (2008) artikel. De påpekar nämligen att det kritiska i framtida utveckling är att arbeta med just detta: policyn, arbetsflödet, mervärdet, tekniken och kontakter mellan institutioner för att biblioteken ska kunna fortsätta utveckla publikationsdatabaser och dessa fyllas med innehåll. Det som är utmaningen för oss i Borås är så klart det ovannämnda men även faktumet att vi har Textilhögskolan där det bedrivs konstnärlig forskning, vilket innebär att vi måste fundera noga på hur vi på bästa möjliga sätt kan hjälpa forskare vid institutionen att registrera och publicera sin konstnärliga forskning, då den inte alltid följer den enkla textbaserade standarden som passar de flesta andra vetenskapsområden, och därmed utveckla vår publiceringsdatabas BADA.

Palmer, Carole L., Teffeau, Lauren C. & Newton, Mark P. (2008). Strategies for institutional repository development: A case study of three evolving initiatives. Library Trends, vol. 57, nr 2, s. 142-167.

So popular and original, yet so static and corruptible: The bibliometrical controversy

2010-11-21T17:03:00.005+01:00

Gästinlägg av Isaac Kamya Nsubuga, student på kursen Vetenskaplig publicering
____

The scientific value of bibliometrics should not be underestimated. Bibliometrics is known to have been used, and to have been useful, already during the earlier 20th century. Bibliometrics did, on the other hand, not become commonly applied in research until the technological take-off of the 1960’s. Today, the number of scientific areas where bibliometrics is being used is growing fast. The fact that bibliometrics can easily be connected to quantitative analysis may be seen as a characteristic of originality. That is, if compared to other methods that are known to apply multiple techniques. On the other hand there are scholars who choose to view this single connection as a limitation in methodology. These scholars do mean that the pillars onto which bibliometrics lean need to be transformed. Kärki and Kortelainen (1998, p.66) [1] explain and show how scholars like Glänzel & Schoepflin (1994) [2] advocate for a need to improve bibliometrics through basic research. That way, both theory and methodology will acquire a firmer ground which will be less liable to political manipulation.

Kärki and Kortelainen (1998, p.66) also mention a detectable fault in the internal communication between bibliometricians. The theory of bibliometrics has also sometimes been considered to be rather static and unchanging over decades. Nordic researchers Kärki and Kortelainen (1998, p.1) wrote about one of the aims of their book, to create a Swedish bibliometrical terminology. They claimed not to have been totally satisfied with their accomplishment on this issue. This was probably because of varied perspectives they came across during their work. Moreover, several terms originating in the English language were already in use in Swedish.

My main concern is the methodological bias of bibliometrics towards quantitative methodology, as well as the non-functional internal communication between bibliometricians that I mentioned earlier. Furthermore, there seems to be evidence of different bibliometricians reaching different results of the same phenomenon. Bibliometrical theory is said to offer no methodological consensus, either. This gives the funders (decision makers) of bibliometric research too much free room to order particular results. The resulting effect is an increased risk for quality depreciation of results, as well as paving way for political bias.

Despite its apparent shortcomings, bibliometrics is genuinely appreciated by scientists. The methods’ current expansion in use seem logical enough explanation for this. I believe that increased demand is a receipt for appreciation. Neither are the other methods without fault. When it comes to decision-making, for example, neither traditional evaluation nor bibliometrical indicators are recommended to use alone. Kärki and Kortelainen (1998, p.56) recommend a combination of both methods.

As far as the pattern of development in the area of bibliometrics is concerned, it might no longer be true that bibliometrics is static. The number of areas of bibliometric application is increasing. The number of different ways in which the technique is applied is also increasing. Bibliometrics may, on the other hand, be considered to be a springboard to “new” methods like webmetrics and cybermetrics, but still unchanged within itself.

Borgman & Furner (2002, pp.3-5) [3] wrote:
“Bibliometrics offers a powerful set of methods and measures for studying the structure and process of scholarly communication. /…/
In addition to bibliometrics, scientometrics, and informetrics, we now have “cybermetrics” (the title of an electronic journal) and “Webometrics” (Almind & Ingwersen, 1997). [4] /…/
Bibliometrics is now an accepted method in the sociology of science (J.R. Cole, 2000; Cronin & Atkins, 2000; Merton, 2000), [5] /…/”

To my ears, this last quotation resounds with “So popular and original, yet so static and corruptible”.

Notes:
[1] Kärki, Riitta & Kortelainen, Terttu (1998). Introduktion till bibliometri. NORDINFO no. 41. Tillgänglig via [2010-11-03].
[2] Glänzel, Wolfgang & Schoepflin, Urs (1994). Little scientometrics, big scientometrics ... and beyond? Scientometrics 30(2-3): 375-384.
[3] Borgman, Christine L. & Furner, Jonathan (2002). Scholarly communication and bibliometrics. Annual Review of Information Science and Technology, vol. 36. Medford, NJ: Information Today. 2-72.
[4] Almind, T. C. & Ingwersen, P. (1997). Informetric analyses on the World Wide Web: Methodological approaches to “Webometrics”. Journal of Documentation, 53: 404-426.
[5] All these references can be found in B. Cronin & H. B. Atkins (Eds.), The web of knowledge: A festschrift in honor of Eugene Garfield (pp. 1-7). Medford, NJ: Information Today.

Gästskribenter på bloggen

2010-11-21T16:54:00.003+01:00

Under veckorna som kommer får Digitala tjänster-bloggen ett antal gästinlägg från studenterna på kursen Vetenskaplig publicering. Kursen ges dels som en valbar kurs i Digitala tjänster-mastern, dels som fristående kurs. Skribenterna - som i flertalet fall är yrkesverksamma inom kultur- och informationsområdet - kommer att dela med sig av betraktelser av fenomen, trender och projekt inom kursens område.

Bild: Annie Andreasson

Digital agenda för kulturarvet

2010-11-09T15:23:00.003+01:00

Den 2-3 november 2010 hölls en lunch-till-lunch-konferens, Digital agenda för kulturarvet, på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, anordnad av ABM-centrum. Utbudet var brett och intressant men ett genomgående tema var hur minnesinstitutioner kan nå ut med sina digitaliserade samlingar och även få användare och allmänhet att interagera med materialet och även själva bidra med material.

Bland de många nationella och internationella presentatörerna märktes Stuart Lee(från universitetet i Oxford), en veteran i de här sammanhangen. Han presenterade The Great War Archives, ett digitaliseringsprojekt med lite annorlunda design. I stället för en förbestämd, institutionsstyrd, proaktiv digitaliseringsstrategi valde National Archives i England att uppmana allmänheten att komma in med allehanda material om Första världskriget. Folk kom dragande med plastpåsar och kartonger med allt möjligt material: efemärt småtryck, foton, brev och annat bildmaterial som i många fall höll på vittra bort, och som sammantaget ger en annan, kompletterande bild av "the homefront" till den skyttegravsbild vi vanligen har av kriget. Materialet snabbskannades och lades ut på nätet. Efter att projektet avslutats har allmänheten fortsatt att digitalisera och lägga ut stora mängder material i samma kategori på bl.a. Flickr.

Att notera här är för det första de väsentligt skilda kostnaderna; om en bilddigitalisering kostar ca 40 pund i traditionella digitaliseringsprojekt, låg kostnaden per bild på ca 3.50 pund i "community collection building" av det här slaget. För det andra är det ett tankeväckande exempel på hur användargrupper och allmänhet kan fås att engagera och aktivera sig i och själva bidra till projekt av det här slaget, och hur minnesinstitutionen därmed kan använda digitaliseringsprojekt till att uppfylla flera delar av sitt samhälleliga uppdrag.

Presentationer från konferensen finns nu att hämta via konferensens webbsida. Några har också filmats och kommer att visas i SVT:s Kunskapskanalen. Sändningen rubriceras ”Digitalt kulturarv” och sänds i två delar, den 8 december kl. 17.00-19.00 och den 9 december kl. 16.00-17.25.
Efter tv-sändningen kommer inspelningarna att vara tillgängliga på UR/Play.

Platsbaserade tjänster

2010-11-08T16:08:00.003+01:00

Allt fler tjänster på nätet kopplar samman kartor med användargenererade data och kommunikation, också inom kulturområdet. En verkligt god idé utgör den brittiska tjänsten Historypin, där digitaliserade foton från förr smälts samman med Googles gatubilder. Prova gärna!

En besläktad svensk lovande communitysajt är den nystartade PlatsR, där användaren t.ex. kan matcha geografisk kartbaserad browsing med uppladdat historiskt och arkeologiskt material.

Mark Twains omdiskuterade självbiografi

2010-10-25T13:55:00.002+02:00

Tidningar och andra medier har i år skrivit mycket om den uppseendeväckande och länge emotsedda publiceringen av Mark Twains självbiografi. Denna fick inte publiceras förrän ett helt sekel passerat efter den amerikanske författarens död i april 1910. Materialet publiceras i bokform, men parallellt tillgängliggörs det också gratis, elektroniskt och vetenskapligt-kritiskt redigerat av Mark Twain Project Online (MTPO).

Livet på nätet

2010-10-14T08:30:00.004+02:00

En ny undersökning, Digital Life, har tillfrågat över 50 000 respondenter världen över om deras användning av och beteenden på nätet. Resultatet har sammanställs i dynamiska diagram som tecknar bl.a. människors nätbeteende och social nätaktivitet i olika länder. Vilka kulturer ägnar mer webbtid åt studier, medan andra ägnar mer tid åt onlinespel? Hur stor vänkrets i de sociala nätverken har man i genomsnitt i olika länder? Dessa och liknande frågor behandlas i undersökningen. Tag gärna sajtens interaktiva demovisning.

Gephi

2010-10-12T13:15:00.003+02:00

Ett intressant verktyg i öppen källkod (fritt nedladdningsbart för såväl PC, Mac som Linux) för att hantera grafer (såsom visualisering, grafisk representation och utforskande av data) är "Gephi". Like Photoshop but for data, säger utvecklarna själva.

Gephi har bl.a. använts för omfattande länkanalyser, undersökningar av sociala nätverk och för att åskådliggöra biologiska datamönster. Är du intresserad kan du också läsa ett litet paper som förklarar upplägget. Ansvaret för Gephi ligger på The Gephi Consortium, som officiellt startade alldeles nyss, den 1 oktober 2010.

ordfrekvensverktyg

2010-10-04T12:10:00.002+02:00

Ett sätt att skaffa sig en uppfattning om innehållet i ett elektroniskt dokument man överväger att läsa, t.ex. en längre webbartikel, är att låta ett program undersöka vilka ord som förekommer mest i dokumentet. Samma verktyg kan också användas för att skaffa sig (ibland överraskande!) information om det ord- och termbruk man själv har i sina skrivna texter.

Ett av de mer kända verktygen är Wordle, vars attraktionskraft bl.a. ligger i att frekvensresultatet presenteras i grafisk form, med en bokstavsstorlek som motsvarar frekvensgraden. Se exemplet här intill från en analys av Monty Pythons sketch om "silly walks".

Men det finns betydligt mer kraftfulla verktyg om man vill gå på djupet, analysera trender, återanvända resultatet i andra sammanhang, använda olika stoppordslistor (eliminera redovisning av "intetsägande" ord som och, men, det etc) osv - ett sådant har nyligen utvecklats av Geoffrey Rockwell och Stéfan Sinclair och heter Voyeur - ta gärna en smygtitt på det ;-)

Google och framtiden IV (av IV)

2010-09-28T09:40:00.001+02:00

Efter de la Moras genomgång inledde Mikael Löfgren kritik- och frågerundan med att dels beklaga bristen på insyn i Googles verksamhet, dels återge Googles slogan ”Don’t be evil”, och ställa frågan ”What would you do if you were evil?” Nu visade de la Mora sig vara utomordentlig på att ducka för den typen av frågor, och han ville heller inte på något sätt erkänna beskrivningen av att omvärlden skulle få väldigt lite insyn i vad Google gör och är.

Och så fortsatte det. Panelen ställde flera i sig intressanta kritiska frågor, men antingen ställdes de till fel person, och de la Mora kunde hänvisa till andras ansvar för saken, eller så formulerades de lite för övergripande så att de blev lätta att ducka för. Exempel är inläggen om att det finns alltför få regler och förordningar för webben och företeelser som Google och att Google riskerar bli alltför stora för det allmännas bästa. Vad skall en chef i Googles organisation svara på det? På den intressanta frågan om vad som gäller för det digitaliserade materialet om Google någon gång konkar duckade de la Mora skickligt genom att hävda att avtalen med biblioteken är icke-exklusiva, och att filerna är nedladdningsbara och tillgängliga för allmänheten. Han undvek därmed de svårare frågorna om i vilka format och former materialet realistiskt sett är tillgängligt och framför allt vad som gäller för materialets återanvändning, bearbetning, indexering och eventuella återpublicering av annan part.

Andreas Ekström hade flera bra inlägg, och framförde bl.a. den kritik Robert Darnton redan tidigare framfört mot det offentliga samhället, som för länge sedan borde ha tagit initiativ till att självt och i det allmännas regi genomföra det storskaliga digitaliseringsprojekt av världens böcker som ett kommersiellt aktieägarföretag nu i stället tagit på sig, och där det kan finnas anledning att diskutera vem som kommer att ha tillgång och äganderätt till det digitala materialet, också på lång sikt.

Google och framtiden III (av IV)

2010-09-28T09:37:00.001+02:00

Konferensen inleddes av journalisten Mikael Löfgren, som svarat för den tidigare nämnda utredningen. Han motiverade konferensen med orden ”information infrastructure on the web has a name, and that name is Google”. De la Mora gav sedan under 45 minuter en rätt så stream-linad genomgång av Googles digitaliseringsprojekt, deras partnersamarbeten samt Google News.

Google samarbetar just nu med ca 40 amerikanska och internationella bibliotek om digitalisering av tryckta böcker. Av de tolv miljoner böcker som hittills digitaliserats (av de 130 miljoner titlar Google uppskattar har tryckts i världen hittills), ligger två miljoner just nu tillgängliga i fulltextvisning (eftersom de är upphovsrättsfria), två miljoner i ”limited preview” (eftersom de är upphovsrättsskyddade) samt åtta miljoner i ”snippets” (eftersom de både är upphovsrättsskyddade och in print). En intressant uppgift är att så mycket som 30-35% av de upphovsrättsfria digitaliserade böckerna klickas fram minst en gång i månaden. Åtskilliga av dessa har aldrig någon enda gång lånats ut eller tagits fram såsom fysiska exemplar i bibliotekens samlingar.

De la Mora lade mycket krut på att trumma igenom cloud-principen för digitaliseringens del: se till att allt det digitaliserade hamnar i gemensamma moln på nätet i stället för att låsas fast till många olika institutioners eller t.o.m. slutanvändares mjukvaror och hårdvaror. ”Molnet” svarar sedan för att inte bara leverera filen till slutanvändaren, utan också uppdatera, arkivera och konvertera den samt anpassa den till det läs- och arbetsverktyg den aktuella användaren för tillfället råkar ha; denna kan därigenom välja att läsa de digitala texterna på olika plattformar och vid olika tillfällen, även på resande fot. Ett av flera mantran de la Mora sålunda upprepade var: ”Google is all about choice” samt ”any device anywhere anytime”.

Google och framtiden II (av IV)

2010-09-28T09:33:00.002+02:00

Google och framtiden (se tidigare blogginlägg) anordnades 22 september på Svenska Mässan i Göteborg, ett för-arrangemang till bok- och biblioteksmässan. Konferensen har tidigare föregåtts av en rapport (Digitalisering och upphovsrätt inom kultursektorn) samt ett seminarium i maj på Kungliga Biblioteket med forskare och politiker på området.
Konferensens huvudtalare var Googles europachef, Santiago de la Mora. Därutöver fanns en panel med svenska talare och debattörer som fick tillfälle att presentera sina kritiska perspektiv på Googles verksamhet och ställa frågor till de la Mora. Bland panelen märktes t.ex. Eva Swartz Grimaldi, vd för Natur och Kultur samt Andreas Ekström, författare till den första större svenska kritiska boken om Google, Google-koden.

Google och framtiden, 22 september Göteborg (I av IV)

2010-08-19T14:25:00.003+02:00

Årets bok- och biblioteksmässa tjuvstartar redan på onsdagen den 22 september med en eftermiddagskonferens av intresse för de som följer den här bloggen; ämnet är Google och upphovsrättsfrågor i digitaliseringens tidevarv. Plats: Svenska Mässan, Göteborg.

Bland de medverkande syns Santiago de la Mora, Europachef för Google Book Search, Eva Swartz Grimaldi, vd Natur & Kultur, Lars Ilshammar, chef för Arbetarrrörelsens arkiv och bibliotek samt representanter från berörda branscher, författare, forskare och företrädare för politiska partier. Arrangör av konferensen är Nätverkstan Kultur i Väst och Bok & Bibliotek med stöd av Stiftelsen framtidens kultur, Göteborg & Co, Stampen och Västra Götalandsregionen.

Konferensavgift är 1180 kr exkl moms, men är du student kommer du in för 200 pix. Observera att föranmälan krävs, senast den 16 september. För att förhandsboka dig som student och för att få mer information, kontakta Eva Cavalli-Björkman på ecb@bokmassan.se. Läs också mer på konferensens webbplats.

Mer open access på IFLA

2010-08-16T10:45:00.004+02:00

Hela IFLA-kongressen i Göteborg den 10-15 augusti hade Open access to knowledge som tema vilket återspeglade sig i temat för flera av sektionernas program. De flesta papers finns upplagda på IFLA:s webbplats, där det går utmärkt att läsa dem (fritt tillgängligt, givetvis).

Jag deltog bara under fredagen och lördagen, men i skörden därifrån finns det en rad intressanta case studies från olika delar av världen i Session 132 — National Libraries with CLM och Session 138 — Africa på lördagen.

Deltar du på IFLA?

2010-08-11T10:01:00.004+02:00

Är du på IFLA och är nyfiken på Digitala tjänster-mastern? Kom och lyssna på Helenas presentation om hur vi i mastern försöker kombinera globala standarder, trender och resurser inom digitala tjänster med en kännedom om lokala praktiker och om hur det globala kan integreras i lokala organisationer på ett hållbart vis.

Presentationen ingår i sektionen för Education and Training och hålls fredag den 13 augusti kl. 16 i rum F4-6.

I samma session ingår presentationer om spännande ämnen som utbildning inom digitala bibliotek i Australien, återanvändning av learning objects i olika länder, mångfald i LIS-utbildningar och hur virtuella världar kan användas i undervisning av och för bibliotekarier.

För den som inte är på plats går det att följa konferensen på IFLA:s sida eller från BiblFeed.

IFLA: Open Access och biblioteken

2010-08-11T09:53:00.003+02:00

Årets IFLA-kongress som går av stapeln i Göteborg samlar deltagare från bibliotek över hela världen. Temat är denna gång ”Open access to knowledge”. Inför dagens officiella öppnande av kongressen har ett antal satellitmöten ägt rum under helgen och i början av veckan. I måndags höll Kungl. biblioteket och universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Uppsala och Malmö i ett möte om "Open Access and the Changing Role of Libraries".

Mötets talare bjöd på en god översikt över vad som är på gång inom open access-området på bibliotek i olika länder i Europa och annorstädes. Ett antal internationella och nationella samarbetsprojekt presenterades, t.ex. COAR för samarbete kring infrastrukturer för digitala arkiv och eIFL-Open Access som är ett nätverk för digitala arkiv och open access-tidskrifter från utvecklingsländer och övergångsekonomier.

Det talades också en hel del om bibliotek som en del av den gyllene vägen inom open access, dvs. som partners i publiceringen av open access-tidskrifter. Många har tidigare sett institutionella arkiv som en naturlig arena för universitetsbiblioteken att ansvara för. De digitala arkiven framstod i presentationerna som något som nu är på god väg, även om det återstår arbete med att se till så att arkiven har en gemensam infrastruktur och – inte minst – att de har innehåll. Jan Hagerlid från KB lyfte fram distinktionen mellan öppna arkiv (med olika former av fulltextmaterial) och publiceringsdatabaser (dvs. metadata över vad de anställda vid en organisation har publicerat) som är viktig att ha i åtanke när det gäller open access. Lars Björnshauge från Lunds universitetsbibliotek väckte frågan om biblioteken har fastnat på den gröna vägen och om de kanske också bör satsa på OA-tidskrifter, både i termer av publicering och genom att se till så att det finns finansiering för författaravgifter. Även Leslie Chan från Bioline International utmanade bibliotekschefer att satsa på att stödja olika former av open access-initiativ. Ett konkret exempel på hur bibliotek går in och stöttar utgivare av open access-publicering erbjöds från Utrecht universitet i Nederländerna.

Dagen avslutades med ett antal presentationer om i vilken mån biblioteken delar med sig av sitt egenskapade material, dvs. katalogposter och metadata.

Informationssökning via sociala nätverk

2010-07-02T11:59:00.004+02:00

"A Comparison of Information Seeking Using Search Engines and Social Networks"

Hur människor söker efter information online är ett ämne som har diskuterats i en lång rad studier. Jag har länge tyckt att det skulle vara spännande att få veta mer om hur sociala nätverk kommer in som en del i informationssökning, både när den sker aktivt och genom att man slumpmässigt stöter på något som kan vara till nytta (information encountering). En studie av Morris, Teevan och Panovich som presenterades på årets International AAAI Conference on Weblogs and Social Media i Washington, DC i maj har tittat på just detta genom att jämföra hur människor söker information i sökmotorer och genom att ställa frågor till sina nätverk på Facebook.

Inte överraskande var antalet svar som deltagarna i studien fick på sina statusuppdateringar på Facebook fler om de hade ett större antal vänner. Deltagarna var generellt nöjdare med de svar de fick fram via sökmotorerna än via Facebook, vilket också var vad de (deltagarna) hade förväntat sig. Bland annat upplevde de att det var lättare att omformulera sina sökfrågor till sökmotorn allteftersom de lärde sig mer om ämnet.

Webbsidor sågs av ett par deltagare som potentiellt mer auktoritativa och objektiva resurser än vännerna, men huvuddelen av deltagarna litade på sina vänner och några hade ställt frågor på Facebook tidigare just därför att de uppskattade vännernas expertis och omdöme. En deltagare nämnde att det faktum att vännerna kände henne gjorde att hon kunde få svar som var bättre anpassade till hennes situation och preferenser. Jag misstänker att vem som betraktades som kognitiv auktoritet till viss del kan ha berott på vilket problem det var man ville ha belyst - deltagarna sökte information om något som de själva ville ha svar på. Svaren deltagarna fick via sökmotorer respektive Facebook var också delvis olika - flera fick veta något via Facebook som de inte hade fått reda på när de sökte efter information.

Även om studien inte kan erbjuda den precision i svar som procentsatserna i artikeln antyder (n=12) så ger den en intressant bild av hur deltagarna resonerar och vilken typ av svar de får. De slutsatser författarna drar om hur resultaten kan användas i sökmotordesign kan också diskuteras ur ett integritetsperspektiv. Men den här typen av studier visar ytterligare på hur viktiga sociala aspekter är vid informationssökning.

I artikeln nämns några exempel på tidigare studier om hur sociala nätverk används för informationssökning, men har du fler tips på studier så nämn dem gärna i en kommentar här!

Morris, Meredith Ringel, Teevan, Jaime & Panovich, Katrina (2010). "A Comparison of Information Seeking Using Search Engines and Social Networks." Proceedings of the Fourth International AAAI Conference on Weblogs and Social Media, Washington, DC, May 23-26, 2010. http://www.aaai.org/ocs/index.php/ICWSM/ICWSM10/paper/view/1518/1879 [2010-07-02]

Sociala medier

2010-05-12T16:15:00.002+02:00

Det har varit mycket prat om sociala medier i Borås de senaste dagarna. BHS har startat en särskild satsning på forskning och nätverkande om sociala medier och i anslutning till det har det anordnats två olika events.

Måndag eftermiddag och kväll var en utbildningsdag för politiker i Borås-området och för högskolans personal – Mötesplats sociala medier. En presentation av de olika talarna finns på Högskolans nyhetssida. Jag fastnade mest för Mathias Klangs alltid proffsiga presentation om vikten av att tänka efter kring hur vi använder sociala medier, för Lennart Guldbrandssons förhoppning om att sociala medier (t.ex. Wikipedia) på lång sikt ska kunna utnyttjas för att lösa problem och för eget lärande, och för de siffror som Hans Kullin refererade till från en artikel av Haewoon Kwah, Changhyun Lee, Hosung Park och Sue Moon om Twitter, där de bl.a. har kommit fram till att Twitter ofta används för att sprida nyheter.

Under tisdagen samlades ett delvis annat, delvis samma gäng under titeln Sociamediapedia som ett första steg i att skapa ett nätverk bland forskare och professionella som intresserar sig för sociala medier. Här var det mindre fokus på föredrag (de som pratade fick 3 minuter var) och mer fokus på att diskutera. Bland ämnena som väcktes fanns sociala medier i arbetslivet och i skolan, som tidstjuv och som möjliggörare, och frågan om hur sociala medier används på vettiga och ansvarsfulla sätt. Konferensen går att följa i Bambuser och via det livliga twitterflödet.

Forskardag på Svensk Biblioteksförening III

2010-05-11T09:00:00.001+02:00

Sist ut på forskardagen var Sara Kjellberg, Lunds universitet, som presenterade delar av sitt avhandlingsprojekt om forskarbloggar. Hon har bl.a. kartlagt svenska akademiska bloggar och tittat på vem det är som skriver, vilket innehåll bloggarna har och hur de länkar till varandra. Denna del av studien finns att läsa i en artikel i Human IT. Sara har också studerat vad som motiverar forskare att blogga. Förutom de anledningar som många andra bloggare anger så underströk forskarna i studien att den kreativa aspekten var viktig – bloggen erbjöd en plats att skriva och att uttrycka sig i lite mindre formell form än i det övriga akademiska skrivandet.

Bloggforskning är ett växande område. Istället för att betrakta bloggar som något som alla kan skriva och som därför inte är intressant att studera – ja, jag har hört det argumentet i debatter – så tror jag att de flesta forskare anser att bloggar är intressanta just därför att så många använder det som en arena för att kommunicera. Det finns emellertid inte så mycket forskat om forskares bloggande ännu och Saras avhandlingsarbete utgör ett spännande tillskott till kunskap om bloggar.

Forskardag på Svensk Biblioteksförening II

2010-05-10T09:00:00.000+02:00

Mats Dahlströms presentation på Biblioteksföreningens forskardag behandlade digitaliserade textutgåvor. Han närmade sig frågan om hur biblioteken, som utför stora digitaliseringsinsatser, kan samarbeta med textforskare som arbetar med vetenskapliga utgåvor. Här finns goda möjligheter till att det arbete som båda aktörsgrupperna lägger ner kan komma den andra gruppen till nytta och generera textutgåvor av hög kvalitet. Mats visade också ett stort antal spännande exempel på utgivningsprojekt, bl. a. den gigantiska samlingen The International Dunhuang Project från British Library och andra aktörer, det nystartade Deutsches Textarchiv och Codex Sinatiticus, ett exempel på att ett uppstyckat manuskript kan fogas samman digitalt.

Olof Sundin pratade om informationssökning och källkritik utifrån EXAKT-projektet. Jag har skrivit mer om detta på EXAKT-bloggen.

Forskardag på Svensk Biblioteksförening I

2010-05-09T09:00:00.001+02:00

Biblioteksföreningen har tagit ett trevligt initiativ genom att anordna en forskardag varje år. Denna gång var temat Bibliotek och digitala medier. Jag får nog räknas som jävig eftersom jag samarbetar med alla de forskare som deltog, men jag tyckte att det blev en väldigt intressant dag med spännande föredrag från mina kollegor och bra frågor och diskussionsinlägg från publiken. Mycket av det som togs upp är sådant som berörs på olika vis i masterprogrammet. Det här inlägget blev så långt att jag delar upp det i flera delar – i detta inlägg beskriver jag lite vad jag själv presenterade under dagen och i kommande inlägg vad de övriga deltagarna tog upp.

Jag inledde med att prata om hur forskare berättar om vetenskap i vetenskapliga artiklar och om de konventioner som har vuxit fram kring hur detta görs. Detta är något som jag tycker är väldigt spännande i det att man som forskare tar en ofta ganska kaotisk process och framställer den som något som är helt logiskt och sekventiellt. I tryckta tidskrifter är det naturligt att dessa berättelser framställs i skrift, även om de kan kompletteras av olika former av illustrationer. Men med digitala tidskrifter är det ju inte självklart varför man inte ska berätta i andra representationsformer, t.ex. med video (se t.ex. Journal of Visualized Experiments). Jag har studerat hur remedieringen, övergången till ett nytt medium, sker i vetenskapliga open access-tidskrifter från små utgivare och bl.a. tittat på hur forskningen framställs. En kort beskrivning av resultaten finns att läsa i ScieCom Info.
/Helena

Att passera genom Google

2010-05-07T13:23:00.003+02:00

Att informationssökning på nätet för många näst intill blivit synonymt med att söka på Google är något som flera studier har visat. Google fungerar som en ”obligatory passage point”, en plats som får andra aktörer att koordinera sig med dem för att de ska nå sina individuella mål, hävdar Astrid Mager med ett begrepp från Actor Network Theory. Astrid är nästan färdig doktor i vetenskapsstudier vid universitetet i Wien och har studerat hur människor söker efter information om hälsorelaterade frågor och även hur de aktörer som tillhandahåller webbplatser inom hälsoområdet funderar kring hur de ska nå ut.

En viktig gemensam faktor visade sig vara Google. De som sökte efter information gick väldigt ofta via Google, och återvände också till Googles träfflista vid upprepade tillfällen under sin informationsinhämtning. Däremot utnyttjade de inte länkar mellan olika webbplatser särskilt mycket. Samtidigt så var producenterna av hälsowebbplatser ofta väl medvetna om vilka strategier som de kunde tillämpa för att rankas högt i Googles träfflista och det var viktigt inte minst för de kommersiella aktörerna att använda sig av sökmotorsoptimisering. Ett sätt blev att utbyta länkar med andra webbplatser, länkar som alltså fyllde en funktion för att webbplatsen skulle hittas även om inte läsarna följde själva länkarna.

Astrid Mager från Institutionen för vetenskapsstudier vid Wiens universitet presenterade sin avhandling och det projekt den ingår i vid ett seminarium på Bibliotekshögskolan nu i veckan. Delar av studien finns att läsa i new media & society.

Det är (nästan) aldrig för sent...

2010-04-29T10:37:00.002+02:00

Det finns fortfarande en möjlighet att skicka in en sen anmälan till Digitala tjänster-programmets start i höst. Anmälan på studera.nu hålls öppen några veckor till om du inte ännu har kommit dig för att söka.

Virtual Knowledge Studio

2010-04-29T10:24:00.003+02:00

I dagarna har BHS besök av Anne Beaulieu från The Virtual Knowledge Studio for the Humanities and Social Sciences (VKS) i Amsterdam. Hon är i eftermiddag opponent på Marisa Pontis avhandling Actors in Collaboration: Sociotechnical Influence on Practice-Research Collaboration, om samarbete på distans mellan forskare och professionella.

Igår höll Anne ett forskningsseminarium och presenterade ett antal intressanta projekt som är på gång vid VKS. Bland annat visade hon en alldeles ny webbplats, Visualizing Arts and Humanities Citation Index, där citeringsmönsten för olika tidskrifter inom humaniora visualiseras på ett spännande vis. Intressant både för redaktörer och författare, men tjänsten kan också användas för informationssökning för att få tips om relaterade tidskrifter som kan vara intressanta att titta närmare på. Citeringar och citeringsmönster är något vi kommer att behandla under kursen om vetenskaplig publicering som är en av de valbara kurserna i Digitala tjänster-programmet.

”Si aldri nei til å gå ut med venner fordi du spiller på WoW”

2010-04-24T18:05:00.002+02:00

Regeln i rubriken satt på kylskåpet hemma hos en familj med World of Warcraft-spelande barn som Dr Jo Helle-Valle, forskningsledare vid SIFO i Oslo, och hans kollegor intervjuade för ett projekt. Studien presenterades på LinCS vid Göteborgs universitet i veckan.

Studien handlar om ungas nätspelande, familj, uppfostran och disciplinering. En sak som jag fäste mig vid var att Jo inledningsvis berättade om sin bakgrund som socialantropolog med många studier i södra och mellersta Afrika. Han blev lite förvånad när han insåg att hans erfarenheter från afrikanska familjer var en tillgång när han började studera hur norska familjer hanterade introduktionen av nya medier i hemmet i form av barnens datorspelande. Hur föräldrarna reagerade på nyheter som introducerades i familjen genom att försöka hitta uppfostringsformer för disciplinering av aktiviteterna liknade varandra.

Föräldrarna köpte gärna datorspel till sina barn i förhoppningen att de skulle bli duktiga på datorer, men när det väl var igång väckte WoW-spelandet många frågor hos föräldrarna kring solidaritet och socialisering online och offline. Solidariteten med de andra spelarna inom ett WoW-guild i en särskild raid kunde krocka med solidariteten med familjen. Många föräldrar upplevde också att spelandet krockade med det ’goda liv’ som de ville uppfostra sina barn till, som innefattade att vara ute och röra på sig i naturen och träffa vänner face-to-face.

Studien kan ge en intressant vinkling på hur spelande hanteras inom familjens ’små diskurser’ och sätter det också i relation till samhällets ’stora diskurser’ om nyttiga, produktiva medborgare.

Helle-Valle, Jo (2009). ”Si aldri nei til å gå ut med venner fordi du spiller på WoW”: om nettspil, disiplinering og kommunikative kontekster. I: Kristin Asdal & Eivind Jacobsen, red. Forbrukerens ansvar. Oslo: Cappelen Akademisk forlag. S. 171–198.

Ladda ner föreläsningar

2010-04-14T08:59:00.003+02:00

På Mathias Klangs blogg Digital Rights: Sound and Fury hittade jag idag tips på gratis nedladdningsbara föreläsningar från universitetskurser i USA. Inte minst History of Information av Paul Duguid vid UC Berkeley låter oerhört lockande! Det får nog bli vad jag lyssnar på på tåget på söndag.
//Helena

Socia-media-pedia

2010-04-13T08:35:00.007+02:00

Intresserad av sociala medier? Tisdagen den 11 maj går Socia-media-pedia av stapeln på Högskolan i Borås.

Socia-media-pedia är en dag som har till syfte att samla kunskap om sociala medier och att diskutera hur sociala medier används nu och i framtiden. Denna kunskap skall inte komma från ett utifrån perspektiv utan utvecklas tillsammans med forskare och användare av sociala medier.

Dagen har följande mål.

Att samlas fysiskt och diskutera sociala medier från olika perspektiv och intressen.

Att lägga grunden för ett nätverk av sociala medier-intressenter för framtida forskning och utveckling.

Att identifiera viktiga forskningsspår inom sociala medier.

Deltagande är gratis och det går också bra att följa workshopen på nätet. Kom och träffa representanter för Digitala tjänster-programmet och en mängd andra engagerade personer! Anmäl dig senast den 3 maj.

15 april

2010-04-09T15:05:00.004+02:00

Torsdag nästa vecka, den 15/4, är sista datum för ordinarie ansökan till program och fristående kurser. Ansöker gör du via studera.nu.

Vi fortsätter att oblygt göra reklam för masterprogrammet Digitala tjänster - kultur, information & kommunikation med start till hösten.

Dessutom går det att söka till en av de valbara kurser som ingår i programmet och som handlar om Vetenskaplig publicering. Jag har bloggat om kursen tidigare. I kursen kommer vi bland annat att arbeta med open access-publicering av en tidskrift (förhoppningsvis i systemet OJS), kika på öppna arkiv av olika slag, främst med fokus på institutionella arkiv, beröra vad eVetenskap handlar om samt läsa om bibliometri och diskutera vilken roll sådant som rankningar och metrics för publiceringar får för det vetenskapliga samfundet. Jag ser mycket fram emot den här kursen! Det vore roligt om vi ses där.
/Helena

DIY Media

2010-04-07T16:58:00.002+02:00

Nyfiken på konkreta tips på hur man kan arbeta med digitala medier? Hur man mixar musik, manipulerar och delar med sig av bilder eller gör filmer och podasts? Och vilken roll detta kan spela för lärande?

I en ny bok redigerad av Colin Lankshear and Michele Knobel skriver olika författare om dessa tekniker utifrån tanken att 'outsiders should be insiders'. Varje kapitel inleds med att diskutera de praktiker som omger ett visst medium, hur de som använder det ser på hur och varför de engagerar sig. Därefter följer en mer praktisk introduktion för att man ska få hjälp att komma igång. Tanken är att det är genom att delta aktivt som man når en djupare förståelse för en praktik. Avslutningsvis resonerar författarna kritiskt kring hur tekniken kan användas i utbildning - det utlovas att man ska få några förslag som svarar på frågan 'so what'?

Boken finns kort beskriven på Lankshears och Knobels blogg Everyday Literacies (20 februari) och man kan kika i den på Amazon.com.

Colin Lankshear and Michele Knobel har forskat och skrivit mycket om digital literacy under flera år.

Välbesökt seminarium om metadata och digitalisering

2010-03-18T14:29:00.004+01:00

Om bibliotek, arkiv och musser digitaliserar sina samlingar och lägger ut dem i "fulltext" på nätet, behövs då egentligen metadata längre? Och vem skall skapa sådana metadata? Det var en av utgångspunkterna för ett halvdagsseminarium om metadata och digitalisering den 17 mars, arrangerat av Kungliga Biblioteket (KB) i Stockholm. Intresset var över förväntan, och stora hörsalen blev helt full, flera åhörare fick stå upp längs väggarna för att få plats. Flera medarbetare inom KB presenterade och diskuterade olika metadatalösningar för t.ex. bilder och audiovisuellt material. Johanna Berg från Riksantikvarieämbetet diskuterade metadata för kulturarv och kulturarvsdata, och undertecknad talade om textkodning (av digitaliserade skrifter) som ett slags metadata och om vilken roll biblioteken kan spela gentemot humanistisk forskning. Hela seminariet spelades in och har tillgängliggjorts på KB:s webbplats. Det var riktigt roligt att se det oerhörda intresset som finns för de här frågorna!

Öppet för ansökan

2010-03-16T07:58:00.004+01:00

Nu går det att söka kurser och program inför hösten 2010 på studera.nu. Senast den 15 april ska ansökan vara inne, men hinner man inte tills dess kan det kan också vara värt att skicka in en sen ansökan efter det.

Masterutbildningen i Digitala tjänster - kultur, information & kommunikation söker du här. Vi ses till hösten!

/Helena

Framtidens informationstjänster

2010-03-08T10:06:00.003+01:00

Lorcan Dempsey, chefstrateg på OCLC Research, var ett av dragplåstren vid Lunds universitets biblioteks och Svensk biblioteksförenings konferens Framtidens informationstjänster i fredags. Hans budskap var bland annat att biblioteken behöver möta användarna där dessa redan rör sig, genom att till exempel dyka upp i Googles sökträffar. Bibliotekens webbplatser behöver också bli mer användarvänliga genom att vara mindre fragmenterade, mindre inriktade på att skicka användaren vidare till särskilda inköpta tjänster. Mer fokus på integrerade index än på metasökverktyg.

Alla fyra talare under dagen poängterade att biblioteken kan erbjuda mervärde, added value. Men detta kan göras på olika vis, genom t.ex. samarbete på olika nivåer: inom och mellan institutioner, inom discipliner, nationellt och internationellt. Ett exempel på den typen av samarbete är TING.concept, som presenterades av Mats Hernvall, där såväl integrering av resurser som mervärde är målet. TING ligger bakom arkitekturen till de nya webbplatser som lanseras för Köpenhamns och Århus folkbiblioteks webbplatser idag. Ett annat exempel är arbetet med en ny vision för svenska bibliotek, som Anders Söderbäck från KB inbjöd till diskussion om.

Birte Christensen-Dalsgaard från Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn beskrev de val som biblioteken står inför genom en analogi med livsmedelsbutiker - ska biblioteken erbjuda snabb, enkel och billig tillgång till kultur och information eller en högt utvecklad service? Ska de vara Netto eller NK (dk Irma)? Eller är kanske biblioteken alltid NK i den jämförelsen? Ser vi framtida drive-inbibliotek, i livsmedelsbutiken och på webben? Är det ett vettigt komplement, eller finns det andra aktörer som hanterar drive-in bättre?

Följ twitterflödet från konferensen på Biblfeed eller Google.

/Helena

Strategier och mätning för sociala medier

2010-03-04T16:50:00.005+01:00

På Stadsbiblioteket Göteborg startades i höstas ett större projekt för bibliotekets närvaro i sociala medier. Eftersom vi med största sannolikhet snart står inför en om- och tillbyggnad, behövde vi en kanal bl a för att kommunicera kring det "nya" biblioteket och dess innehåll. Andra syften med satsningen är att nå den prioriterade målgruppen unga 13-25 år, att ha en dialog med göteborgarna och att marknadsföra personalens kompetens.

Den nya kanalen blev en blogg i Wordpress som lanserades i slutet av januari. På bloggen strömmas våra övriga sociala medier in; Facebook, Twitter och YouTube. Varje kanal är noga beskriven i ett strategiskt dokument. I Facebook ska vi framför allt arbeta med programverksamhet och ge ett mervärde kring den. Kommunikationen ska ske på ett visst sätt, vi har regler kring bilder och verksamheten ska utvärderas noggrant utifrån de satta målen, både kvantitativt och kvalitativt. Vi är än så länge igång med bloggen och Facebook men kommer mycket snart att ha färdigutbildad personal som även jobbar med Twitter och YouTube.

Förhoppningsvis kommer vi att få presentera projektet i Göteborg i augusti på IFLA:s posterutställning!

/Linnéa Sjögren, Stadsbiblioteket Göteborg

Konferenser på gång

2010-02-04T11:27:00.003+01:00

Jag vill passa på att flagga för några intressanta konferenser som kommer framöver.

Redan nästa vecka är det dags för Small and Proud: Change and Action i Ulricehamn (10-11/2). I anslutning till flytten av folkbiblioteket i Ulricehamn diskuteras framtidens folkbibliotek och deras roll i lokalsamhället.

I mars (5/3) fortsätter Lunds Universitetsbibliotek och Svensk Biblioteksförening diskussionen om framtidens bibliotek genom en konferens om Framtidens informationstjänster, infrastrukturer och samarbetsformer med fokus på "Hur ska vi samarbeta med varandra och möta våra användare i bibliotekens informationstjänster och fysiska och virtuella rum?"

Till hösten anordnar bl.a. KB konferensen Law and the Image i Stockholm (24-25/9).

Mycket att se fram emot, med andra ord!
/Helena

Mobila tekniker i TV

2010-02-01T15:00:00.004+01:00

Vid senaste mötet med programgruppen för Digitala tjänster-mastern tipsade Linnéa på Stadsbiblioteket i Göteborg om att säsongens första Korrespondenterna på SVT handlar om den ökade betydelse som mobila tekniker kan få för politiska skeenden framöver. Så här skriver SVT:

I dagens globaliserade värld har Internet och filmer från mobiltelefoner blivit det viktigaste redskapet för att visa vad som sker i diktaturer som Iran, Burma och Vitryssland.

Programmet kan ses på SVT Play.

Surfa också in och kika på Stadsbiblioteket i Göteborgs nya webbplats, stadsbiblioteket.nu/ där Linnéa och flera andra skriver och där det går att kommunicera med biblioteket på olika vis.
/Helena

Öppna sinnen

2010-01-26T09:28:00.004+01:00

"How do we capitalize on the Web 2.0 to engage and encourage knowledge?" var frågan som Ross Todd från Rutgers University, NJ, USA ställde sig på konferensen Att öppna dörrar för öppna sinnen i fredags. Konferensen arrangerades av Regionbibliotek Västra Götaland och fokuserade på Lärande, läsande och samspel i skolbibliotek. Ross Todd höll ett engagerande och möjligtvis något kontroversiellt försvarstal för att skolbiblioteket kan gå i spetsen för användning av webb 2.0-redskap i skolan genom att utnyttja de redskap i form av mobiltelefonapplikationer, bloggar, twittrar etc. som barn och ungdomar använder på fritiden och föra in dem tydligare i skolan och han erbjöd en mängd illustrationer av hur detta kan gå till. Underliggande i presentationen var att genom att föra in dessa redskap i skolan och skolbiblioteket kan man tillsammans med barnen undersöka hur redskapen kan utnyttjas ansvarsfullt och att man bör använda redskapen för särskilda kunskapsmål, inte bara för att vara 'häftig'. Han gav ett par exempel på listor över webb 2.0-redskap där man kan utforska andra redskap än de allra vanligaste: Learning Tools Compendium samt Web 2.0 for the Classroom Teacher. Det jag saknade var ytterligare fundering kring t.ex. (käll)kritiska förhållningssätt till redskapen. Ross Todd kan följas på Twitter.

Bland övriga inspirerande föreläsare under dagen fanns också Louise Limberg från BHS (se mer om hennes presentation på EXAKT-bloggen). Dagen avslutades med att Skolbibliotek Väst firade den erfarna och snart pensionerade konsulenten Malin Koldenius, som arrangerat konferensen, genom att presentera det nyinrättade Malin Koldeniusstipendiet, som kommer att delas ut till en lärare i regionen som samarbetar med skolbiblioteket på ett förtjänsfullt vis. Stort grattis till Malin!

Helena

Library and information science education 2.0

2009-11-18T21:20:00.001+01:00

I veckan hade BHS besök av Helen Partridge från Queensland University of Technology i Brisbane. Helen arbetar bland annat med ett projekt om biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning 2.0 (Library and Information Science Education 2.0). På projektets blogg beskrivs projektets syfte så här:

The project aims to identify the skills and knowledge required by the ‘LIS professional 2.0′, and to develop a set of guiding principles and models of best practice that may serve to inform educational practice in the Australian LIS profession and beyond. It is hoped that the principles and models developed as a result of the project will be applicable to LIS and non-LIS disciplines alike.

Bloggen uppdateras också med jämna mellanrum med nyheter – ta gärna en titt!

Mats och jag hade ett givande samtal om 2.0-frågor och utbildning med Helen. Hon har också varit inblandad i utvecklingen av ett masterprogram som har vissa likheter med Digitala tjänster-programmet. Vi kommer att fortsätta med erfarenhetsutbyte från de två programmen och framöver kan det eventuellt bli tal om något samarbete.

/Helena

ASIS&T-möte i Vancouver I

2009-11-09T02:41:00.003+01:00

ASIS&T:s (The American Society for Information & Technology) årliga möte är en av de största konferenserna inom biblioteks- & informationsvetenskap. I år går den av stapeln i ett regnigt Vancouver i början av november.

Första keynote-talet hölls av Tim Bray, kanske mest känd som en av författarna till XML-rekommendationen. Nu arbetar han på Sun som trendspanare, bland annat. Han pratade mycket om open source och olika open source-plattformar som kan användas för att enkelt och snabbt sätta upp fungerande webbplatser (Ruby on Rails, django etc.). Hans meddelande i denna del av presentationen var att det inte krävs särskilt mycket tekniskt kunnande eller bra finansiering längre för att relativt snabbt sätta upp stora framgångsrika webbplatser, exempelvis olika sociala nätverk eller webbplatser som ger tillgång till databaser. Det som behövs är idéer och innehåll. Och inte minst personer som är intresserade av dessa saker – ”the killer app of the Internet is other people”.

Första panelen ägnades för min del åt institutionella arkiv. Catherine Mitchell delade med sig av erfarenheter från att arbeta med det institutionella arkivet vid University of California och Carole P. Palmer och Soo Young Rieh pratade om nyss avslutade fallstudier av institutionella arkiv. Flera av talarna lyfte fram att en del arkiv nu går från att kalla sig institutionella arkiv, med fokus på samlingen, till att lyfta fram de tjänster som de erbjuder – i UC-fallet har arkivet döpts om till eScholarship och fokuserar mycket på att vara ett publiceringsalternativ. Några tips på hur man når ut till forskare och får dem att delta i arkivet var att erbjuda data om hur deras publikationer används i arkivet (citeringar, downloads, page views etc.) och att erbjuda publiceringsstöd där forskarna själva upplever att det behövs. Det senare innebär bl.a. att delvis överge kravet på att alla publikationer ska in i arkivet och inrikta sig mer på specialiserad publicering. Delrapporter från de projekt som presenterades finns publicerade i Library Trends vol 57, nr 2, 2008 som är ett specialnummer om institutionella arkiv.
/Helena

Forskare inom digitala bibliotek besökte programmet

2009-10-29T15:23:00.004+01:00

Professor Tatjana Aparac-Jelusic (vid Universitet i Zadar i Kroatien) besökte under oktober BHS och programmet Digitala Tjänster. Syftet med besöket var att diskutera konkret samarbete mellan de båda B&I-institutionerna och diskussionerna har varit mycket givande. Under besöket har Tatjana Aparac-Jelusic föreläst för programmets studenter, hållit ett forskarseminarium samt fört åtskilliga samtal med forskare och lärare på BHS både enskilt och i grupp. Samtalen har gällt aktuell forskning om digitala bibliotek, presentationer av respektive institutions utbildning inom området samt planering av konkreta utbyten av både forskare, lärare och studenter.

Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap i Zadar har bara funnits i sex år men har redan etablerat utbildning på såväl kandidat-, master- som forskarutbildningsnivå. I november kommer universitet att få sitt European Charter, vilket öppnar upp för möjligheten för att ingå Erasmusavtal. Målsättningen med ett sådant avtal är redan klar och i vår kommer ett avtal om student- och lärarutbyte inom Erasmus utbytesprogram att skrivas under. Tatjana Aparac-Jelusic fortsätter: "Ett avtal mellan oss och BHS är mycket positivt, både ur ett lärar- och studentperspektiv. Vi har flera kurser inom biblioteks- och informationsvetenskap på engelska och vi kan erbjuda praktikarbete för inkommande studenter från BHS. Vi har redan planer på att genomföra ett lärarutbyte inom Erasmus under våren 2010."

Ett utbyte kan innebära stora möjligheter för de studenter som t.ex. är intresserade av digitalisering: "Tänk att som student få komma till oss och tillsammans med en student från vår utbildning få arbeta på ett t.ex. ett klosterbibliotek med att katalogisera och digitalisera handskrifter. Möjligheterna för att uppleva kulturella skillnader, ge input till varandra är unik och otroligt värdefull för alla parter", konstaterar Tatjana Aparac-Jelusic.

Som en del av besöket föreläste professor Aparac-Jelusic för studenterna på masterprogrammet Digitala Tjänster om "digital libraries – trends & issues". Denna föreläsning kompletterades med ett forskarseminarium på BHS där hon bl.a. berättade om aktuell forskning kring digitala bibliotek och särskilt stora forskningsprojekt inom detta område som är finansierade av EU. Vidare diskuterades vad som krävs för att få lyckosamma projekt inom digitala bibliotek och då främst inom digitaliseringsområdet. Vid seminariet var det ett stort intresse och många frågor kring tänkbara intressekonflikter mellan nationell och internationell nivå (i detta fall EU). Även forskningsprojekt inom detta område från Kroatien presenterades. Professor Tatjana Aparac-Jelusic konstaterar nöjt: "Jag är mycket nöjd med mitt besök och jag ser med tillförsikt fram emot vårt gemensamma samarbete."

(Intervju och fotografering av Christina Kaspersen, BHS)

Höstlig katalogkonferens om samarbete

2009-10-20T14:13:00.010+02:00

Så var det dags för den årliga katalogkonferens som Svensk Biblioteksförenings kommitté för katalogisering ordnar. I år var titeln Tillsammans och handlade om olika samarbetsprojekt kring kataloger och kataloginformation. Dagen inleddes med en genomgång av vad som kännetecknar katalogpraxis på folkbibliotek respektive forskningsbibliotek. Skillnader i praxis förklarades utifrån de vitt skilda uppdrag man har och de olika användarbehov man har att tillfredsställa. Då man efterlyser en nationell databas är detta frågor som måste adresseras.

En fråga att fundera på var också om inte gränsen mellan specialistanvändare och andra håller på att suddas ut i takt med att nya sökbeteenden utvecklats och ”vanliga” användare fått högre krav?! Kommer vi i framtiden alls att göra skillnad mellan ”specialistanvändare” (bibliotekarier, forskare et c) och den ”differentierade allmänhet” som representerar ”olika särintressen”?

Under dagen presenterades också ett antal konkreta katalogprojekt som kännetecknas av samarbete. Malmö stadsbiblioteks inläsning av sin katalog i LIBRIS var ett, HelGe-biblioteken var ett annat. I det förstnämnda fallet har MSB valt att läsa in sina katalogposter i LIBRIS-basen, både för att synas i basen och på sikt kanske även kunna använda LIBRIS som lokal OPAC. Svårigheter och möjligheter med projektet belystes av representanter från både LIBRIS och MSB. HelGe är ett katalogsamarbete mellan nio kommuner i Gävleborgs län. Sedan 2004 har man drivit ett projekt som gör att man idag har ett lånesamarbete med gemensamt mediebestånd, och även en helt gemensam katalog. Det har varit en lång process, matchningen av poster har dock underlättats av att alla hittills anslutna bibliotek haft sin postförsörjning från samma källa (BTJ:s Bibliografiska Service). Idag har man ett gemensamt system där användare från de nio kommunerna delar en och samma katalog och där de deltagande biblioteken samarbetar kring de flesta frågor som rör katalogen och låneverksamheten.

Även Sondera presenterades under dagen. Också i denna presentation låg tyngdpunkten på samarbetet, och hur man valt att i presentationen av de olika ingående baserna (LIBRIS, NAD och SMDB) inte försöka dölja skillnaderna, utan snarare betona dem. Risken då man försöker hitta en gemensam lösning är annars att man förlorara just vad som gör de olika tjänsterna unika.

Det var en spännande konferens med mycket intressant information och många bra synpunkter och inlägg både från föredragshållare och publik. En sammanfattande slutsats kan kanske sägas vara att även om det kan vara både nyttigt och nödvändigt att hitta sätt att samarbeta kring våra kataloger är det av avgörande betydelse att vi kan fortsätta leverera våra data på ett sätt som svarar mot vitt skilda användarbehov.

Presentationerna från dagen hittar du i Svensk Biblioteksförenings konferensarkiv under rubrik Tillsammans. Bilder från dagen finns i Harriet Aagaards bloggpost om konferensen.

Volontärer till IFLA

2009-10-16T16:06:00.002+02:00

IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions) håller sin årliga konferens i Göteborg nästa år, den 10-15 augusti 2010. Svensk biblioteksförening letar efter volontärer som vill hjälpa till på olika vis under och inför konferensen. Ingen ersättning utgår, men man får delta i konferensen när man inte arbetar. En intresseanmälan kan nu skickas in via Biblioteksföreningens webbplats.

Konferens om open source och free society

2009-10-08T09:22:00.003+02:00

FSCONS 2009, Free Society Conference and Nordic Summit går av stapeln den 13 till 15 november i Göteborg. Arrangörerna beskriver konferensen på följande sätt:

Join us at the third annual FSCONS, a meeting place for social change, focused on the future of free software and free society. Open discussion and brainstorming are two of the primary factors that pave the way for change. In FSCONS, we seek to engage, inform, sometimes provoke, and always motivate social change through these discussions.

På programmet finns presentationer om allt från Wikipedia, tekniskt inriktade biblioteksapplikationer och fri programvara inom NGOs.
/Helena

Internationell forskare inom digitala bibliotek besöker programmet

2009-09-28T09:06:00.003+02:00

Den 21-23 oktober i år gästas BHS och programmet Digitala Tjänster av Tatjana Aparac-Jelušić, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid universitetet i Zadar, Kroatien. Hon har bl.a. gjort sig känd såsom en av de ansvariga för den uppskattade internationella konferensen "Libraries in the Digital Age" (LIDA), årligen arrangerad i Dubrovnik, Kroatien.

Besöket i Borås ingår i en utbytesverksamhet mellan BHS och systerinstitutionen i Zadar, som under bl.a. Tatjanas ledning utmärkt sig för en omfattande och imponerande satsning på kvalificerad utbildning inom området digitala
bibliotek. I samarbete med andra internationella universitetsinstitutioner har man skapat och levererat masterprogram ägnade åt digitala bibliotek och digitala tjänster. I samband med att BHS nu startat programmet Digitala Tjänster samt sedan tidigare driver ett internationellt masterprogram inom området har därför Tatjana Aparac-Jelušić inbjudits såsom erfaren expert på området. Hon kommer att föreläsa för båda programmens studenter om digitala bibliotek, hålla forskarseminarium, samt tillsammans med BHS planera för ett utökat framtida samarbete inom forskning och utbildning. Föreläsningen (8.30-9.30 den 22 oktober i sal D511), är öppen för alla som är intresserade!

Programstart!

2009-08-24T09:26:00.003+02:00

Så har veckan kommit för start av masterprogrammet Digitala Tjänster och för programmets första kurs, om Digitala medier i kultur- och informationssektorerna. Programmet har närmare 40 studenter antagna, och studenterna följer studierna på halvfart distans, med 2-3 fysiska träffar i Borås per termin. Introduktionskursen om digitala medier omfattar flera olika studieformer: föreläsningar, grupprojekt, bloggande, litteraturstudier, analyser av faktiska digitala tjänster, seminarier samt paperförfattande. Den inleds denna vecka med onlineföreläsning, litteraturstudier och förberedelser inför egna blogginlägg.
Kurshandbok, studieinstruktioner, litteraturkommentarer, schema och mycket annat har publicerats i högskolans studieplattform PingPong.

Presentation: Pelle Snickars

2009-08-13T14:34:00.005+02:00

Pelle Snickars är gästföreläsare under introduktionskursen på programmet Digitala Tjänster. Han är docent i filmvetenskap och verksam som forskningschef vid Kungliga biblioteket i Stockholm. Han bedriver forskning kring nya medier och historiens medialitet. Snickars är även vetenskaplig redaktör för bokserien ”Mediehistoriskt arkiv”, och medverkar regelbundet i Svenska Dagbladet. Nyligen publicerade han tillsammans med Patrick Vonderau antologin The YouTube Reader (2009). För närvarande ägnar han sig åt ett bokprojekt (tillsammans med Anna Dahlgren) om fotografiet i skarven mellan analogt och digitalt, samt en antologi om mediemogulen Harry Schein med arbetsnamnet Citizen Schein.
Pelle Snickars kommer under rubriken ”Det digitala som default” föreläsa om mediehistoria och olika medieteorier.

Datum för Boråsträffar

2009-08-12T10:38:00.003+02:00

Till dig som så smått börjar planera dina studier på Digitala tjänster-programmet nu till hösten och kanske har börjat kika lite på resor och boende i Borås:

Träffen i höstens första kurs, Digitala medier i kultur- och informationssektorerna, ligger den 22-23 september med start kl. 10.30 på tisdagen och slut 15.30 på onsdagen. På onsdagen ligger två examinerande moment.

Höstens andra kurs, Teknik för digitala bibliotek, samläses med andra masterutbildningar på institutionen. Eftersom vi inte ännu vet exakt hur många studenter som kommer att delta är datum och tider ännu så länge preliminära, men vi har bokat in den 21-22 oktober. Mer information om detta kommer i lärplattformen Ping Pong efter kursstart.

Tips om boende finns på Borås kommuns sida BoråsBorås.
/Helena

Kurs: Digitala medier i kultur- och informationssektorerna

2009-08-11T14:55:00.004+02:00

Det börjar närma sig kursstart för första kursen på masterprogrammet. Den 24 augusti startar terminen. Första kursen på programmet handlar om Digitala medier i kultur- och informationssektorerna. Den kommer att gå under terminens första hälft. Kursen fungerar som en introduktion till programmet och till studiet av digitala tjänster genom att främst fokusera på redskapen som används – medierna och teknikerna – från ett historiskt och samhällsanalytiskt perspektiv. Terminens andra kurs närmar sig teknikerna från ett mer praktiskt och tillämpat håll.

Denna första kurs har två fokus som på olika vis vävs samman. Dels behandlar vi olika digitala medier som materiella redskap där vi både historiskt och teoretiskt diskuterar deras egenskaper och hur dessa påverkar vår användning av medierna. Dels tar vi upp teorier om det samhälle i vilket vi använder dessa medier. Här blir det aktuellt både hur samhället påverkar vår syn på och vårt handlande i de olika medierna och hur ny teknik påverkar samhället. Som en aspekt i detta ligger informationspolitiska och juridiska frågor som t.ex. upphovsrätt, yttrandefrihet och integritet.

För att konkretisera de teoretiska resonemangen något kommer vi att arbeta med exempel på ett antal digitala tjänster inom kultur- och informationssektorerna som analyseras utifrån de tankar och teorier som behandlas i kurslitteratur och föreläsningar. Här finns också i vissa fall möjlighet att ta kontakt med personer som arbetar med tjänsterna för att skaffa lite mer information. Analyserna kommer att ske både i grupp och enskilt.

En mer konkret uppgift blir också att skriva ett antal blogginlägg på den blogg som varje student tilldelas. För dem som inte tidigare har bloggat blir detta en chans att prova på en ny teknisk lösning för publicering och kommunikation.

Tillsammans med seminarier vid träffen i Borås utgör de två exempelanalyserna och blogginläggen examinationen för kursen, som vi hoppas ska erbjuda en bra mix av teoretisk förståelse och verksamhetsnära och praktiska exempel.

Helena Francke och Mats Dahlström är kursansvariga. Även Åsa Söderlind och Veronica Johansson, som båda har presenterat sig här på bloggen, undervisar på kursen. Vid Boråsträffen kommer också Pelle Snickars, forskningschef på Kungl. biblioteket, att föreläsa. Mer om detta kommer på bloggen. Pelle är också en av redaktörerna för alldeles i dagarna utkomna The YouTube Reader (se nyhet på KB).

/Helena & Mats

Presentation: Veronica Johansson

2009-08-01T01:53:00.003+02:00

Jag heter Veronica Johansson och är verksam som adjunkt och doktorand vid Bibliotekshögskolan (BHS). Ni kommer att träffa mig i samband med introduktionskursen till detta program, i form av litteraturseminarier med fokus på Manuel Castells bok The Internet Galaxy.
Som lärare i biblioteks- och informationsvetenskap handlar mina huvudsakliga kompetensområden om informationspolitik, i synnerhet teorier och ideologier om upphovsrätt, ägande och personlig integritet genom historien fram till dagens informationssamhälle. Jag undervisar även i liknande historiska och sociokulturella aspekter på digitalisering, elektronisk publicering, hypertextteori, böcker, bibliotek och informations- och kommunikationsteknik. Det senaste året har jag även, vid sidan av min forskning, ägnat en hel del tid åt vår tidskrift Human IT, i egenskap av redaktör. Just före sommaren stängde vi två spännande nummer med färska artiklar om å ena sidan datorspel, å andra sidan sms och chat. För regniga och kalla sommardagar kan jag rekommendera lite allmänbildande nöjesläsning ur dessa nummer!

Mitt eget forsknings- och avhandlingsprojekt, som nu går in på sitt femte och avslutande år, handlar om interaktiva visualiseringsverktyg av typen geografiska informationssystem. Frågor jag ställer är vilken typ av information som uppstår i interaktioner med sådana system, hur de fungerar, vilka politiska konsekvenser som följer av geografisk visualisering av information, och vilka sorters kritiskt tänkande som uppstår vid, eller behövs för, användares interaktioner med systemen. Forskningsprojektet ingår i en nationell forskningssatsning från KK-stiftelsen vid namn LearnIT. Tillsammans med några andra LearnIT-finansierade forskningsprojekt vid BHS bildades 2004 forskningsplattformen BIKT (Bibliotek, IKT och lärande), där vi bedrivit mycket spännande forskning i gränslandet mellan modern informations- och kommunikationsteknik, lärande, informationskompetenser och kritiska maktperspektiv.

Jag ser fram emot att träffa er alla och utbyta tankar och funderingar kring teorier om vårt samtida informationssamhälle vid seminarierna i höst!

Presentation: Åsa Söderlind

2009-07-16T00:38:00.003+02:00

Jag heter Åsa Söderlind och arbetar som lärare och doktorand på Bibliotekshögskolan. Sedan 1997, då jag anställdes på institutionen, har jag haft många olika arbetsuppgifter och roller, som dokumentalist, lärare, studierektor och doktorand. Min första anställning som dokumentalist på något som heter Centrum för kulturpolitisk forskning (knutet till BHS) innebar att bygga upp en databas över kulturpolitisk forskning i Norden och ansvara för ett nyhetsbrev. Som lärare har jag främst undervisat i kulturpolitik, informationspolitik och juridiska aspekter på information och kultur. Jag har också varit uppsatshandledare på olika nivåer.

De senaste åren har jag ägnat åt forskarutbildning och ett avhandlingsprojekt med titeln Personlig integritet som informationspolitik – debatt och diskussion i samband med tillkomsten av Datalag (1973:239) Som titeln anger behandlar avhandlingen lagstiftning kring personlig integritet och då specifikt den gamla datalagen som är föregångare till vår nuvarande personuppgiftslag. Jag anlägger ett politiskt perspektiv snarare än ett juridiskt på både lagstiftningen som sådan och den debatt och diskussion som fördes i samband med tillkomsten av lagen. 1970-talet var en period då personlig integritet debatterade intensivt i samband med framväxten av ”ADB-tekniken” som den då kallades, och det finns många paralleller man kan dra mellan den tidens diskussioner och dagens inom området personlig integritet som samhällsproblem i relation till digital teknik i vid mening. För mig är också kopplingen mellan juridik och politik extra intressant. Det finns alltid ett politiskt och samhälleligt mål och syfte med en rättsregel och dessa är viktiga att granska i sig, vid sidan av det juridiska tolkningsarbetet.

Inom introduktionskursen på programmet Digitala tjänster kommer jag att ansvara för ett moment kring informationspolitik och rättsliga aspekter.

Nobelsymposium om digitalisering direkt på webben

2009-06-24T16:26:00.002+02:00

I Stockholm anordnas 24-26 juni ett Nobelsymposium om digitalisering, med internationellt framstående forskare i ämnet. Idag (24 juni) har man exempelvis diskuterat frågor om open access till digitaliseringsprojekt samt i vilken utsträckning digitala texter och elektronisk publicering representerar något radikalt nytt jämfört med den traditionella bokkulturen (revolutionär syn) eller snarare repriserar och förstärker existerande drag i den (evolutionär syn). Flera intressanta föredrag med bitvis stor relevans för masterprogrammet Digitala Tjänster. Lyckligtvis streamas hela konferensen på webben.

Konferens om elektronisk publicering (2)

2009-06-23T10:20:00.002+02:00

Två intressanta exempel på hur man kan främja interaktionen kring vetenskapliga tidskrifter lyftes fram i presentationerna på ELPUB-konferensen i Milano härom veckan. Ett är planer hos tidskriften PLoS One och ett annat är annotationsmöjligheter i Sowiport.de.

PLoS One är en tidskrift från Public Library of Science, ett av de största Open Access-förlagen. Tidskriftens redaktör, Peter Binfield, presenterade de planer som tidskriften (och förlaget) har vad gäller att arbeta med article impact snarare än journal impact. Eftersom tidskriften tar in alla artiklar som passerar peer review så publicerar de väldiga mängder artiklar (de räknar med fler än 4000 artiklar 2009). Det gör att journal impact är av mindre intresse för PLoS One.

Däremot har de börjat arbeta med att mäta olika typer av inflytande/impact som enstaka artiklar har. Det rör både traditionella mått som antal citeringar i vetenskapliga citeringsdatabaser som t.ex. Web of Science och Scopus eller antal nedladdningar och andra typer av uppmärksamhet. Bland nyheterna finns att ta med i beräkningen om en artikel tas upp i bloggosfären eller i nyhetsmedia och om folk inkluderar den i olika bokmärkestjänster. Det är ett potentiellt intressant sätt att lyfta fram olika typer av webb 2.0-tjänster i bedömningen av inflytandet och kan också ses som ett sätt att visa på en bredare uppmärksamhet kring forskningen – populärvetenskaplig likväl som ”rent” vetenskaplig. Även olika typer av expertutlåtanden ska finnas med, både som möjligheter att diskutera artiklarna och i form av olika typer av ”star ratings”.

Vetenskapliga artiklar i elektroniska tidskrifter publiceras ofta som PDF snarare än som t.ex. HTML. Det gör att artiklarna blir mer fristående och att det är lite svårare att koppla olika tilläggstjänster till dem. Maximilian Stempfhuber från Leibniz Institute for the Social Sciences presenterade en tjänst som genom att använda Open Document Format och XML erbjuder utgivare möjlighet att publicera artiklar kopplade till en annotationstjänst där kommentarer till artikeln blir möjliga på styckenivå snarare än kommentarer till hela artikeln. Detta sker genom ett digitalt bibliotek, sowiport.de, där kommentarerna sparas.

Bidragen från konferensen kommer att publiceras i konferensens öppna arkiv - där går det att hitta mer information framöver.

/Helena

Sociala mediers makt

2009-06-18T14:56:00.003+02:00

I en diskussionslista såg jag idag ett exempel på sociala mediers växande makt, den här gången gällande mikrobloggen Twitter, nyligen publicerat i Washington Post:

Twitter Is a Player In Iran's Drama
State Dept. Asked Site to Keep
Running

By Mike Musgrove
Washington Post Staff Writer

Wednesday, June 17, 2009

The State Department asked social-networking site Twitter to delay
scheduled maintenance earlier this week to avoid disrupting
communications among tech-savvy Iranian citizens as they took to the
streets to protest Friday's reelection of President Mahmoud
Ahmadinejad.

The move illustrates the growing influence of online social-networking
services as a communications media. Foreign news coverage of the
unfolding drama, meanwhile, was limited by Iranian government
restrictions barring journalists from "unauthorized"
demonstrations.

"One of the areas where people are able to get out the word is through
Twitter," a senior State Department official said in a conversation with
reporters, on condition of anonymity. "They announced they were going to
shut down their system for maintenance and we asked them not to."

A White House official said "this wasn't a directive from Secretary of
State, but rather was a low-level contact from someone who often talks
to Twitter staff." The official said Iran's Supreme Leader, Ayatollah
Ali Khamenei, tweeted, according to news reports. "Twitter is simply a
medium that all Iranians can use to communicate," the official said.

Konferens om elektronisk publicering (1)

2009-06-12T10:07:00.004+02:00

Milano i juni. På Università degli Studi mitt i stan pågår den 13:e Electronic publishing-konferensen (ELPUB09) som lockar ett hundratal bibliotekarier, forskare, förläggare, redaktörer och andra intresserade av elektronisk publicering. Årets tema är Rethinking Electronic Publishing: Innovation in Communication Paradigms and Technologies. Temat inbjuder till nytänkande kring övergripande modeller för hur det vetenskapliga systemet (kan) förändras för att bättre fungera med webb-baserad kommunikation och med system som tar större hänsyn till semantik. Men även ett antal intressanta projekt och tjänster presenteras av deltagarna.

I keynote-föreläsningen torsdag morgon lyfte Simon Tanner från KDCS vid King's College London fram samarbete som absolut nödvändigt för att angripa frågan med digitalt bevarande. Han poängterade att frågan om hur vi bevarar material för framtiden är alltför komplex för att ett enskilt bibliotek eller forskningsgrupp ska kunna komma fram till 'svaret' och underströk vikten av de projekt som försöker föra samman kunskap om bevarande från flera olika områden.

I onsdagens workshop om social tagging visade Andrea Resmini (en av redaktörerna bakom den nya Journal of Information Architecture) FaceTag, en prototyp på ett bokmärkesverktyg för informationsarkitektur-området som borde kunna anpassas även för andra områden. FaceTag utnyttjar kollaborativa användargenererade taggar men kopplar ihop dem med ett facetterat klassifikationssystem för att skapa en struktur och kontext åt taggarna.

Fler intressanta exempel på digitala tjänster som rör vetenskaplig publicering kommer i nästa inlägg.
Helena & Sofia

Kursplaner

2009-06-07T18:44:00.002+02:00

Nu finns kursplaner och litteraturlistor för huvuddelen av kurserna i masterprogrammet tillgängliga. Observera att kursplanerna (och de valbara kurserna) kan komma att revideras eftersom en del av kurserna ligger rätt långt fram i tiden. Inte minst gäller det naturligtvis litteraturen, där vi kommer att ta hänsyn även till vad som publiceras närmare inpå att kursen ska ges.

Nyfiken på bloggar?

2009-05-29T17:21:00.003+02:00

Under de senaste månaderna har jag bland annat förberett en kurs om Bloggens teori och praktik som BHS kommer att ge till hösten. Som en del i detta har jag läst en hel massa texter och forskning om bloggar. En riktigt trevlig bekantskap jag har gjort är Jill Walker Rettbergs bok Blogging (Polity Press, 2008).

Jag hade visserligen höga förväntningar när boken landade i brevlådan – Jill Walker Rettberg (som är verksam vid Universitetet i Bergen) är ett bekant namn inom digital humanities- och datorspelsforskningen inte bara i Norden utan även internationellt. Hon har dessutom varit en aktiv bloggare sedan 2000 och driver bloggen jill/txt. Det jag inte riktigt hade vågat hoppas på var att boken skulle vara så väl lämpad som kurslitteratur. Jill lyckas på ett mycket föredömligt vis beskriva både bloggens teknik och funktion och aktuell bloggforskning på ett synnerligen tillgängligt vis. Det är rolig och spännande läsning, med många illustrativa exempel. Bloggen som fenomen placeras dessutom in i en längre tradition av genrer och både tryckta och digitala medier. Glömde jag säga att boken naturligtvis kom med på litteraturlistan för bloggkursen? Möjligen smyger den sig in även på någon kurs i Digitala tjänster-mastern. Men varför vänta? Om du är nyfiken på bloggar så ta en titt redan nu – boken utgör en bra förberedelse inför första kursen i programmet (Digitala medier i kultur- och informationssektorerna).

I dagarna har det dessutom gjorts en del reklam för en ny bok om webbometri –
Introduction to Webometrics: Quantitative Web Research for the Social Sciences av Mike Thelwall (Morgan & Claypool Publishers, 2009). Jag har inte läst den ännu, men kan konstatera att den bland annat innehåller ett kapitel om hur man kan använda bloggar för olika typer av studier, exempelvis för att upptäcka trender i bloggosfären. En artikel av Mike Thelwall om just detta finns med på litteraturlistan för programmets första kurs i höst.

/Helena

Presentation: Jenny Hedman, BHS

2009-05-18T09:30:00.003+02:00

Jag heter Jenny Hedman och arbetar som lärare och doktorand vid Bibliotekshögskolan (BHS). Under det senaste året har jag varit involverad i planeringsarbetet för det nya masterprogrammet, där bl.a utvecklingen av nya kurser har varit en rolig och utmanande uppgift. Särskilt berikande har idéutbytet med kollegorna från biblioteksfältet varit. Den typen av samarbete ser vi förhoppningsvis ännu mer av i framtiden.

Under de sju år som jag har varit verksam vid BHS har mina forsknings- och undervisningsintressen främst riktats mot användarstudier, kopplingen mellan informationssökning och lärande, frågor om professionell kunskap och om förhållandet mellan biblioteken och deras användare. Jag har ett särskilt intresse för det som ibland kallas för ett användarperspektiv. Ett sådant perspektiv är lätt att både gilla och slå sig till ro med, men vad det egentligen innebär – i forskningen och i olika informations- och kulturverksamheter – är inte givet.

Frågor om tillgängliggörande av information och kultur skär idag över gränserna mellan ABM-områdets olika sektorer. Under mitt tidigare yrkesliv har jag bl.a. arbetat med museiverksamhet, som utställningsansvarig och konstpedagog vid Alingsås kommuns konsthall, och jag tycker att det är påfallande både hur mycket olika typer av informationsverksamheter har gemensamt och vad de kan tillföra varandra. I det nya masterprogrammet ges möjligheter till fördjupningsarbeten kring specifika tjänster och verksamheter, men även till utbyte och relevanta jämförelser dem emellan.

För närvarande befinner jag mig i slutfasen av uppdraget som redaktör (ett ansvar som delas med Anna Lundh på BHS) för antologin Informationskompetenser: om informationssökning i lärandepraktiker och lärande i informationspraktiker. I boken behandlas ett hett och dynamiskt forskningsområde, där den skandinavisk forskningstraditionen vuxit sig stark. Den typen av aktuell forskning, som kan relateras till bibliotekens utformning av utbildning för informationskompetens och andra pedagogiskt influerade tjänster, kan säkert komma att dyka upp som undervisningsinnehåll och som verktyg för analys inom programmet!

Min avhandling har arbetsnamnet Att bli bibliotekarie: informationssökning och identitet i utbildnings- och yrkespraktik. Syftet med den studien är bl.a. att visa hur resan in i yrkeslivet tett sig för en del av alla dem som läste biblioteks- och informationsvetenskap under perioden 1993-2007, flertalet i avsikt att bli just bibliotekarie. Hur såg de själva på sina kunskaper och sin yrkesroll, och hur uppfattade de tiden som nya på sina olika arbetsplatser? Avhandlingen planeras var klar i slutet av året.

Vårterminen 2010 är det jag som är huvudansvarig för kursen Användare och informationspraktiker i digitala miljöer. Vi ses då!

Biblioteksdagarna

2009-05-12T16:12:00.003+02:00

Imorgon är det dags för Biblioteksdagarna att dra igång i Uppsala. Bibliotekshögskolan kommer att ha med en affisch i affischutställningen. Affischen handlar till stor del om det samarbete som ligger bakom planeringen av Digitala tjänster - kultur, information & kommunikation. Om du deltar på Biblioteksdagarna är du varmt välkommen förbi vid affischutställningen på torsdag mellan 11.45-13.15 för att träffa representanter för Bibliotekshögskolan och prata master - antingen du är presumtiv student, redan har sökt programmet, arbetar vid en organisation som skulle kunna bli samarbetspartner för utbildningen, eller bara är allmänt nyfiken. Förmodligen dyker även någon av medlemmarna i lednings- eller programgrupp upp och kan svara på frågor.

You've got mail...

2009-05-11T14:04:00.001+02:00

I dagarna har vi skickat ut ett brev (via vanlig snail mail) till alla som har sökt masterprogrammet Digitala tjänster – kultur, information & kommunikation. Detta gör vi bland annat för att be er att fylla i några frågor i en webbenkät. Vi vill gärna veta lite mer om vilka ni är och vilken bakgrund ni har för att kunna ta med detta i planeringen av utbildningen. Vi är medvetna om att viss information, exempelvis om tidigare utbildning, är sådant som de flesta redan har skickat in vid ansökan, men det är väldigt tidsödande för oss att få fram sådana uppgifter ur ansökningssystemet. Dessutom ger det säkert i vissa fall bara en begränsad bild av tidigare utbildning och yrkeserfarenheter. Vi blir därför hemskt glada om du som sökt utbildningen verkligen går in och besvarar enkäten! Det bör inte ta mer än fem minuter om du inte väljer att skriva utförligt om dina förväntningar på utbildningen. Gör du det blir vi extra glada! Tack på förhand och tack alla ni som redan har svarat!
//Helena

Trovärdighet på webben

2009-05-10T17:36:00.002+02:00

En faktor som påverkar hur människor söker efter och bedömer användbarheten hos informationskällor är var man tror att man kommer att hitta information som är trovärdig. Detta är något som har intresserat massmedieforskare sedan 1950-talet; de har undersökt t.ex. om människor bedömer dagstidningar eller TV-nyheter som mest tillförlitliga. På senare tid har naturligtvis Internet tillkommit som informationskälla och mycket av intresset har riktats dit. I diskussionen om medborgarjournalistik via bloggar blir det exempelvis intressant att veta hur trovärdig informationen i en blogg är i förhållande till dagstidningar. Funderar människor på vem det är som bloggar och vilka faktorer är det som gör en viss bloggare trovärdig – ögonvittnesuppgifter? – att bloggaren är expert på något? – eller att man har följt bloggaren under en längre period och tycker att man känner henne eller honom?

Webbmaterial generellt, men kanske alldeles särskilt s.k. webb 2.0-resurser som bloggar, YouTube och wikis där det är lätt att publicera sig och nå ut med ett budskap som potentiellt kan läsas och kommenteras av många, har till viss del förändrat frågan om tillförlitlighet i medierna. Genom att material i allt mindre grad förhandsgranskas så tvingas användaren till att göra egna bedömningar av trovärdighet. Hur gymnasieungdomar gör detta i sitt skolarbete är något som vi studerar i EXAKT-projektet – Expertis, auktoritet och kontroll på Internet: en studie av formandet av källkritisk i webb 2.0-miljöer.

Hur människor bedömer trovärdigheten i webbmaterial är också något som Soo Young Rieh vid School of Information, University of Michigan har forskat om i mer än ett decennium. Soo besökte Bibliotekshögskolan i början av veckan och berättade om sina olika studier inom området. Hennes förra projekt var ”College Students’ Credibility Judgments in the Information Seeking Process” 2006-2008. Där bekräftades återigen (bland det mest intressanta enligt min mening) att situationen i vilken man söker efter och ska använda information påverkar dels hur viktigt man tycker att det är att försöka fastställa att informationen är trovärdig, dels vilka kriterier man använder för vad som är trovärdigt. Studenter som skulle använda källor i skolarbetet använde sig till exempel hellre av böcker än av webbplatser eftersom de trodde att deras lärare tyckte att böcker var mer trovärdiga. Flera studenter la också ner väldigt mycket arbete på att söka efter trovärdig information om produkter som de ville ge som presenter eller om mat de skulle laga till sina vänner – om någon annan än de själva var mottagare av det de ville veta mer om så ansträngde de sig också ofta mer. Du kan läsa mer om studien i Soo Young Riehs artiklar som i flera fall finns som preprints på hennes hemsida, exempelvis en artikel ur Digital Media, Youth and Credibility.

Bibliotekarier som tältar tillsammans

2009-04-30T12:18:00.009+02:00

För andra året i rad arrangerades 28-29/5 BibCamp - en så kallad icke-konferens för bibliotek. "Sveriges trevligaste!" skriver arrangörerna och efter två intensiva dagar i ett soligt Göteborg är jag böjd att hålla med.

På en icke-konferens är tanken att alla skall delta aktivt; i det här fallet innebar det att alla fick bidra med varsin "blixtpresentation". Tema för dagarna var publicering, söksystem och webb och kring detta talade företrädare för både arkiv, folk- och forskningsbibliotek, systemvetare, dataleverantörer samt en nybakad student som gjorde en intressant presentation av sitt magisterarbete. Det var mycket inspirerande att få mötas såpass förutsättningslöst och höra vad andra gjort, ska göra, drömmer om att göra.

BibCamp 2009 dokumenterades flitigt av deltagarna, inte bara på BibCamp-bloggen. Här finns flera poster med löpande anteckningar från dagarna; med hjälp av taggen #bibcampGBG09 hittar man även bilder, relaterade länkar och ett Twitterflöde.

Användare i fokus

2009-04-21T17:12:00.003+02:00

Kursen Användare och informationspraktiker i digitala miljöer sträcker sig över masterprogrammets andra termin. Jag är administrativt ansvarig för kursen, men uppläggningen bygger på att vi är flera medverkande vars kompetensområden överlappar och kompletterar varandra.

Den centrala idén är att lyfta fram användarnas perspektiv på såväl utveckling och implementering som på utvärdering av digitala tjänster. Genom att belysa ett spektrum av exempel på informationstjänster ges en överblick, och olika typer av tjänster sätts också i sina respektive samhälleliga och institutionella sammanhang. För att kunna analysera både succéer och misslyckanden bland sådana satsningar finns det förstås anledning att granska tjänsternas konkreta utformning och underliggande strukturer, men för att nå en djupare förståelse krävs även kunskaper om de tänkta användarnas villkor, vanor och sätt att interagera med information.

Användarnas villkor är i sig ingen entydig bestämning eftersom sådana villkor beror på de sammanhang där människor lever och verkar. I kursen drar vi nytta av aktuell forskning på en rad relevanta områden, med såväl empiriska fallstudier som mer teoretiskt orienterade texter. Bl.a. behandlas människors skiftande sätt, och tekniker för, att nå och sprida information, och ett annat fokus är människa-dator-interaktion (MDI) med studier som ofta riktas mot användningen av mer specifika informationssystem och -tjänster. Litteraturlistan lämnar dessutom utrymme för studenternas egenvalda fördjupningar som exempelvis kan innebära inriktningar mot pedagogiska, informationssociologiska eller organisationsteoretiska aspekter av användarforskningen.

Idag talas det inte sällan om ”kapabla användare”, ”digital natives”, ”användargenererad information”, Webb 2.0 och dess uppföljare; etiketter som signalerar ”informationskompetens” och tekniskt bemästrande. I kursen vill vi nyansera det som skulle kunna kallas ett framstegsoptimistiskt ideal, genom att även uppmärksamma fenomen som underutnyttjande av digitala resurser och de förutsättningar som avgör potentiella användargruppers reella tillgång till de tjänster som skapas och torgförs via webben.

I kursen bedrivs arbetet mestadels enskilt, men stor vikt läggs också vid det avslutande seminarietillfället som kommer att ges formen av en konferens. De kurs/konferenspapers som deltagarna skriver kommer då att presenteras och behandlas enligt den formens regler. Syftet är att deltagarna ska få tillfälle att arbeta med autentiska uppgifter som präglas av såväl aktuell forskning som professionsrelevans, och dessutom att resultaten av arbetet ska kunna användas i ett yrkessammanhang, exempelvis för publicering i facktidskrifter.

World Digital Library

2009-04-21T08:27:00.003+02:00

En ny resurs, World Digital Library, håller på att utvecklas för att ge en översikt över digitaliserade samlingar runt om i världen. Spana t.ex. gärna in kronologiinstrumentet under kartan. Återstår att se om den här sajten så småningom blir ett kraftfullt hjälpmedel, men det är en intressant början.

Användarvänlighet – hur gör man?

2009-04-16T15:42:00.003+02:00

Att våra digitala tjänster skall vara användarvänliga skriver vi väl alla under på. Användarna är ju själva anledningen till att vi bryr oss om att utforma några tjänster. En bibliotekskatalog fyller flera syften som inte har direkt med användarna att göra. Men då vi gör den tillgänglig på nätet – på sistone ofta elegant integrerad med bibliotekets hemsida - blir frågan om användarvänlighet avgörande.

För någon vecka sedan var jag på en tankeväckande halvdag om just användarvänlig funktionsdesign anordnad av Svensk Biblioteksförening Regionförening Skåne. Det är ett spännande ämne som jag sedan dess funderat alltmer på. Som så ofta jämfördes bibliotekens hemsidor med internetbokhandlarnas. I jämförelse verkade de exemplifierade bibliotekshemsidorna tunga, röriga och lätt schizofrena: de ville så mycket olika saker att eventuella huvudbudskap gick helt förlorade. Katarina Walter arbetar som interaktionsdesigner på InUse. Hon talade om vikten av att ha ett tydligt syfte med sin webbplats, och välja åtgärder utifrån en grundlig målgruppsanalys. Med klart definierat syfte blir det lättare att fatta beslut om designen. Om man har en tydlig satsning på vissa åtgärder blir resultatet mätbart.

Det var mycket intressant att lyssna på Walter, kanske särskilt för att hon inte hade någon egen erfarenhet av att arbeta med biblioteksverksamhet. Hennes exempel på bibliotekssyften kunde uppfattas som överdrivet förenklade (”Öka läsningen”, ”Få fler besökare”), men blev en bra illustration till att de jämförelser vi gör ofta blir lite orättvisa. Det är helt enkelt svårt att formulera bibliotekens komplexa uppgift lika kort och kärnfullt som internetbokhandlarnas syfte (”Tjäna pengar!”). Däremot skulle säkert många biblioteks (webb)tjänster vinna på att utformas utifrån ett eller högst ett par syften. Och måste biblioteken verkligen i alla lägen vända sig till hela vår traditionella målgrupp ”alla”?!

Visst, biblioteken är speciella, och det ska de vara. Gud förbjude att de förminskas till något slags bokhandlare light!
Däremot är ingen så speciell att han inte har något att lära av andra.

Glöm nu inte...

2009-04-15T15:41:00.002+02:00

att skicka in en ansökan till Digitala tjänster-programmet senast midnatt inatt om du är intresserad av att läsa utbildningen med start nu till hösten!

Digitala dokument – en av vår tids utmaningar

2009-04-15T15:32:00.003+02:00

SFIS (Svensk Förening för Informationsspecialister) höll tillsammans med Riksarkivet ett heldagsseminarium den 31 mars om digitala dokument, främst med fokus på långsiktigt bevarande.

Att långsiktigt bevarande av digitalt material är en viktig fråga som inte ännu fått sin lösning var alla föreläsare ense om. Lars Ilshammar från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek talade till och med om att det uppstått en paradox mellan drömmen om befrielse från krav på utrymme (som kostar pengar) och de kostnader som är förknippade med digitalisering, såväl i själva ”skanningsprocessen” som i det kringarbete som är nödvändigt – katalogisering, organisering, tillgängliggörande och bevarande/migrering. Det som ofta framställs som en besparing kan snarare innebära ökade kostnader, något som inte alltid finns med i politikers och andra beslutsfattares entusiastiska syn på digitalisering. Vi måste bli bättre på att visa detta men att också framhålla vikten av att man ändå satsar på digitalisering.

Såväl Börje Justrell från Riksarkivet som Pelle Snickars från Kungl. biblioteket berörde frågan om vi digitaliserar för långsiktigt bevarande eller för tillgänglighet på kortare sikt. Snickars nämnde exemplet med filmrullar som genom att vakumförpackas och frysas ner (den s.k. FICA-metoden) sägs kunna bevaras i 500 år. Men hur gör vi om vi vill få tillgång till materialet däremellan?

Det är inte heller bara tekniska frågor som påverkar vår tillgång till digitalt material. Den juridiska utvecklingen kommer att spela en avgörande roll för hur offentliga myndigheter framöver kommer att kunna göra kulturarvet tillgängligt.

Seminariet gav även utrymme för aktuell forskning kring långsiktigt bevarande i form av Östen Jonssons (LDB-centrum) presentation av det EU-stödda PROTAGE-projektet som undersöker hur digitala objekt kan förses med AI (genom agentteknik) som gör att de i större utsträckning kan sköta sig själva och hantera viss migrering mellan olika system.

/Helena

Intervju med Carina Sjöholm

2009-04-09T16:27:00.002+02:00

som är chef för Enheten för samlingar på Göteborgs Stadsmuseum finns nu att läsa under Karriärvägar på Digitala tjänster-webben. I intervjun berättar hon bland annat om arbetet med digitalisering av bilder och objekt i museimiljö.

Dags att söka!

2009-04-09T11:35:00.005+02:00

Glädjande nog har det redan kommit in en hel del ansökningar till Digitala tjänster. Onsdagen 15 april (kl. 24.00) är sista datum för att söka till programmet. Om du vill gå utbildningen så glöm inte att skicka in din ansökan via studera.nu.

En artikel om Digitala tjänster-mastern finns med i veckans nummer av Biblioteksbladet ("Nytt masterprogram - ett samarbete mellan akademi och fält" av Henriette Zorn, BBL 03:2009, s. 16-17). På sidorna 16-17 kan du läsa en intervju med mig och Gertrud Berger från BTJ som sitter i ledningsgruppen för utvecklingen av programmet.

Alla bloggläsare tillönskas en riktigt skön och solig påskhelg!

Interview with Marie L. Radford II

2009-04-07T13:08:00.008+02:00

[Jag skriver detta inlägg på engelska så att även Marie L. Radford kan läsa vad jag skriver.]

This is a follow-up blog post to the one I posted last week about Professor Marie L. Radford’s visit to the University of Borås. While she was here, I had the chance to talk to her about the extensive research projects about reference services she has been involved in. In the mp3 file you can download here, she talks about the users and non-users of virtual reference services, in particular with a focus on chat services, which was studied in the project Seeking S ynchronicity.

One of the examples Marie Radford mentioned of a successful chat reference service is the New Jersey QandANJ. As non-New Jersey residents, most of us won’t be able to take advantage of the service, but check out their YouTube contest for students to make promotion videos for the service!

Marie Radford is also active on a group blog with the goal to ensure "the health and relevance of libraries” called Library Garden. Have a look at her contributions there!

Linnéa has also blogged about the visit, read about her impressions at Nyttovärdering på bibliotek.

/Helena

Visit by Marie L. Radford I

2009-04-03T11:34:00.014+02:00

[Jag skriver detta inlägg på engelska så att även Marie L. Radford kan läsa vad jag skriver.]

This Monday, Professor Marie L. Radford from Rutgers University in New Jersey came to visit the University of Borås. She met with the programme group to discuss virtual reference services, something which will feature in the master’s programme in various courses, but most prominently in the elective course we’re planning about digital cataloguing and reference services. She shared with us her experience of how course assignments can be used to also provide research input to professional activities. As we are planning to incorporate various ways of interacting between the master’s programme and professional activities, the group found these examples very inspiring. Professor Radford also held a seminar at the LIS department, entitled “Virtual Reference Services: Research to Promote Excellence”. She reported on findings from a large-scale study with librarians, users and non-users of chat reference services. You can download her slides here.

After the seminar, I had the opportunity to talk to Marie Radford about her research. You can listen to our conversation in two mp3 files. In the first one, which I’m posting here, Marie Radford shares her views on the current state and the future of virtual reference services. We also talked a bit about how librarians experience conducting reference work virtually as opposed to face to face, and how the services can be improved. This is really exciting stuff! So download the mp3 file and listen to it on your computer, your mp3 player, phone, etc. Perhaps it can provide inspiration on your way to or from work or on that forest walk over the weekend. And check out the blog next week to get the second part of the interview.

During her stay in Sweden, Marie Radford was keynote speaker at the conference Den kommunikativa bibliotekarien. You can find additional material on the conference blog.

/Helena

Kort rapport från DILL i Tallinn

2009-04-01T10:11:00.003+02:00

I förra veckan besökte jag universitetet i Tallinn för att som gästlärare föreläsa för masterstudenter som följer programmet Digital Library Learning (DILL). Programmet genomförs inom ramen för Erasmus Mundus i samverkan mellan Högskolan i Oslo, Universitetet i Tallinn och Universitetet i Parma. Kurserna genomförs ”on campus” och studenterna tillbringar en termin i varje stad för att sedan välja en av dessa tre platser för sitt masterarbete.

Studentgruppen har en fantastisk internationell sammansättning, 21 studenter från 14 länder på 5 kontinenter, med en betoning på deltagare från utvecklingsländer. För mig blev det en inspirerande och lärorik vecka att möta dessa studenter kring frågor om informationssökning och lärande och forskning om informationskompetens. Förvisso kan informationskompetens se helt olika ut i projekt för landsbygdsutveckling i Australien eller Nigeria och i samband med att skriva masteruppsats vid universitet i olika länder. Plötsligt framstår kopplingen mellan begreppen ”information literacy” och ”literacy”, dvs. läs- och skrivförmåga, som uppenbar och spännande för vidare utforskning.

Majoriteten av deltagande studenter hade en bakgrund som bibliotekarier och hade planer på att använda sin masterexamen i arbetet med att utveckla digitala bibliotek i sina hemländer.

/Louise Limberg, BHS

På bilden Alice A. Bamigbola från Ibadan i Nigeria, en av studenterna på mastern, tillsammans med Louise Limberg

Ny FAQ

2009-03-26T10:10:00.005+01:00

Det har glädjande nog trillat in en hel del frågor om Digitala tjänster - kultur, information & kommunikation under den senaste veckan. De frågor som vi tror kan vara intressanta för flera har vi samlat i en FAQ (Frequently Asked Questions) på programmets webbplats. Gå gärna in där och kika!

Du får naturligtvis också hemskt gärna komma med fler frågor! Kontakta studievägledare Ewa Skelte (ewa.skelte@hb.se) eller mig (programansvarig), Helena Francke (helena.francke@hb.se). Eller lämna en kommentar i bloggen!

Läs mer om digitaliseringskursen

2009-03-20T14:10:00.003+01:00

Jag har tidigare i den här bloggen flaggat för programmets valbara kurser i digitalisering och textkodning. Jag nämnde då att kurserna delvis är baserade på en kurs i kulturarvsdigitalisering som BHS erbjudit några gånger tidigare. Du som vill veta mer om den kursen och därmed också få lite mer kött på benen om vad som kan komma att ingå i de kommande valbara kurserna kan läsa en nyligen publicerad artikel som beskriver kursen, dess idé och innehåll.

Bibliotek 3.0 – kunskapens återkomst

2009-03-20T12:57:00.003+01:00

Bibliotek 3.0 var rubriken för en konferens som gick av stapeln i Umeå i början av veckan. Bland annat diskuterade en panel modererad av Niclas Lindberg (Svensk Biblioteksförening) Framtidens kompetenser. Panelen var sammansatt av representanter för utbildningarna samt folk- och forskningsbibliotek och förutom jag själv deltog Jenny Samuelsson från B&I-utbildningen i Umeå, Johanna Hansson, Stockholms stadsbibliotek, samt Terje Höiseth, Luleå universitetsbibliotek. Vi tycktes alla vara rätt överens om att en oerhört viktig kompetens inför framtiden (liksom idag) är att kunna hantera förändring – att kunna följa med i den utveckling som sker inom samhälle, tjänster, informationspraktiker och teknik. Viktiga aspekter i detta är att kunna kritiskt granska och förhålla sig till olika sätt att förstå den värld vi lever i, att kunna applicera sina kunskaper i olika, kanske oväntade, sammanhang, och att kunna ta till sig ny kunskap. Det handlar alltså mycket om att, som Jenny formulerade det, kunna binda samman praktik och teori till en helhet.

Lars Iselid och Lars Våge hade fått uppgiften att försöka fundera kring vad Bibliotek 3.0 skulle kunna innebära. Inte en så lätt uppgift, visade det sig, eftersom webb 3.0 fortfarande är väldigt mycket en tankeprodukt. I själva verket finns inte ens ”web 3.0” längre som en artikel i engelska Wikipedia. De relaterade tankegångarna om semantiska webben har kommit längre, men även de är ännu på ett relativt preliminärt stadium, konstaterade Iselid och Våge, även om det finns entusiastiska förespråkare för vad den semantiska webben kan innebära. Framtiden inom detta område är alltså ännu till dels oviss.

Jag var tvungen att hasta hem till undervisning, så jag missade de avslutande presentationerna i Umeå universitets HUMlab om hur humanistlaboratorier kan samverka med bibliotek, men HUMlab har mycket spännande på gång – kolla in deras webbplats.

Anmälan har öppnat

2009-03-18T12:19:00.001+01:00

I måndags öppnade möjligheten att ansöka till kurser och utbildningar som startar hösten 2009, däribland Digitala tjänster-mastern. Anmälan är öppen fram till 15 april och görs på https://www.studera.nu. Välkommen att söka!

Exempel på digitalisering - nationellt och internationellt

2009-03-13T10:55:00.003+01:00

Den som är intresserad av digitalisering, textkodning och publicering av litterära klassiker kan jag rekommendera att browsa runt i tre stora skandinaviska projekt av allmänintresse: Litteraturbanken (Sverige), Projekt Runeberg samt Arkiv for Dansk litteratur.

De stora biblioteken driver ofta imponerande digitaliseringsprojekt, såsom Kungliga Bibliotekets digitalisering av Djävulsbibeln, British Librarys exemplar av Gutenbergbibeln eller det amerikanska Digital Scriptorium.

Dessutom digitaliserar och textkodar olika litteratur- eller språkforskargrupper särskilda författarskap eller dokument, t.ex. Mark Twain, Carl von Linné, William Blake, Will Shakespeare eller Bayeux-tapeten.

Programmets kurser i digitalisering och textkodning kommer att titta närmare på sådana här projekt och teknikerna de använder.

Att digitalisera kulturarvet

2009-03-10T18:23:00.005+01:00

Jag har i flera omgångar medverkat i en tidigare kurs om digitalisering av kulturarvet, den senaste 2008. Den kursen byggde rätt mycket på konkret samarbete med externa partners såsom Kungliga Biblioteket i Stockholm och Språkbanken i Göteborg. I kursen fick studenterna lära sig mycket av tekniken bakom digitalisering av framför allt äldre tryck och skrifter. Enligt principen "ax-till-limpa" gick studenterna från att sitta med en fysisk skrift i handen, exempelvis handskrivna brev eller en gammal barnbok, till att skanna detta, göra om innehållet till maskinläsbar text, märka upp texten i XML, tillverka olika vyer av materialet (digitala zoombara faksimiler, text med gammal respektive modern stavning, kommentarer och bakgrundsmaterial etc), skapa en webbplats och där publicera det digitala materialet för omvärlden. Se exempelvis hur kursens studenter digitaliserat brev av Gustaf Fröding eller gamla barnboksklassiker som Kattresan eller Den Nyttige Bilder-boken. Den här kursen, som blandar kunskaper om gamla böcker och texter med tekniska tillämpningar inom digitalisering - gammalt och nytt! - har varit mycket uppskattad.

Också i programmet Digitala Tjänster kommer vi därför att erbjuda digitaliseringskursen, men i form av två valbara kurser. Den första kursen riktar in sig på att göra digitala faksimilbilder av äldre tryckta skrifter eller handskrifter och publicera dem på nätet i form av en webbplats. Den andra handlar mer om XML-kodning av sådana äldre texter. Men kurserna handlar inte bara om teknik. Du får också läsa om varför man digitaliserar vid institutioner som arkiv, bibliotek och museer, för vem man gör det, hur man kan göra det på ett smart, kvalitetsmässigt och långsiktigt sätt samt om vilka vinster och risker det kan finnas med digitalisering av kulturarvet.