Diskussion kring Peer Review och Open Access

Gästinlägg av Madelene Larsson, student på kursen Vetenskaplig publicering.

-----

Jag har fastnat i diskussionen kring peer review och open-access. Detta då den vetenskapliga produktiviteten blir allt viktigare för unga forskare. För att en vetenskaplig artikel ska bli publicerad i en framstående vetenskaplig tidskrift krävs det oftast att den först granskats av forskare som verkar inom samma område som tidskriften, så kallad peer review (Bornman & Daniel 2010). Publicering kan ske i en mer traditionell vetenskaplig tidskrift eller i en open-access tidskrift. En av fördelarna med open-accesstidskrifterna är att de når ut till en större publik eftersom de är gratis och att publiceringsförloppet är snabbare (Xia 2010). Open-accesstidskrifterna har fått kritik för att deras artiklar inte skulle ha samma krav på kvalitet. Flera kritiker menar att dessa artiklar inte utsätts för samma hårda granskning, andra framhåller att detta varierar och att de mest framstående open-accesstidskrifterna har lika hård kontroll på sina artiklar, som den kontroll som görs i de mer framstående traditionella tidskrifterna (Borgman 2007). De senaste åren har peer reviewstandarden varit utsatt för en hel del kritik; dels ifrågasätts objektiviteten hos de som recenserar, men också huruvida metoden egentligen är ett sätt för att säkerställa kvalitet och validitet. Trots detta anses peer review fortfarande vara den viktigaste metoden för att säkerställa att en artikel håller en bra vetenskaplig standard (Bornmann & Daniel 2010).

I diskussionen kring open-access känner jag att detta sätt att publicera kan öppna upp för ny forskning, som kanske inte skulle ha blivit publicerad annars. Open-access skulle kunna vara ett sätt att visa upp en större bredd av den forskning som bedrivs inom ett forskningsområde, för forskare och andra människor som verkar både innanför och utanför det specifika området. Dessa kan i sin tur komma med nya infallsvinklar och synpunkter som kan skapa idéer för framtida forskning. Vid granskande av artiklar om peer review som metod, har jag fått en känsla av att publicering i framstående vetenskapliga tidskrifter ställer så höga krav på forskarna att detta kan hämma forskarna från att testa nya idéer. Istället fokuserar de på att få material publicerat som de redan känner sig helt säkra på och får därmed svårare att gå vidare i sin forskning. Samtidigt riktas kritik mot att de som granskar är för konservativa och att nytänkande forskning många gånger får svårigheter att ta sig igenom en peer reviw process (Hernon & Schwartz 2006). Open-accesseran står enligt mig för nytänkande, kanske detta även kan avspegla sig i materialet som publiceras i dessa tidskrifter. Jag känner att inte alla open-accesstidskrifter behöver hålla samma hårda granskning, som de peer review-granskade tidskrifterna. Kanske ska de släppa igenom lite mer och sedan ge forskare som läst artiklarna möjlighet till att uttala sig, dock anser jag att någon form av granskning måste göras innan publicering. Detta sätt att publicera, ställer dock högre krav på de som läser, kritisk granskning blir än mer viktig.

Referenser
Borgman, Christine L. (2007). Scholarship in the digital age: Information, infrastructure, and the Internet. Cambridge, MA: MIT Press.

Bornmann, Lutz & Daniel, Hans-Dieter (2010). The manuscript reviewing process: Empirical research review requests, review sequences, and decision rules in peer review. Library & Information Science Research, vol. 32, nr 1, s. 5-12.

Hernon, Peter & Schwartz, Candy (2006). Peer review revisited. Library & Information Science Research, vol. 28, s. 1-3.

Xia, Jingfeng (2010). A longitudinal study of scholars attitudes and behaviors
toward open-access journal publishing. Journal of the American Society for Information Science and Technology, vol. 61, nr. 3, s. 615-624.