En blogg från Högskolan i Borås

onsdag 26 oktober 2011

Kulturinstitutioner och användargenererad information


Flera svenska (och utländska) kulturinstitutioner tillgängliggör delar av sina digitaliserade samlingar via sociala medietjänster som t.ex. Flickr. I ett paper på Mötesplatskonferensen förra veckan som väckte intresse presenterade Kari Ansnes en studie om hur kulturinstitutionerna använder den information de får in via fritextkommentarer till bilderna. Hur tänker man på institutionerna kring hur informationen kan användas, vilken trovärdighet den har och vem som äger texterna? Studien baseras på en undersökning av tre institutioner och visar att en del av informationen används genom att t.ex. berika uppgifterna i institutionernas egna databaser.

Kari är student på Digitala tjänster-mastern och tillika verksam vid Riksarkivet i Oslo. Papret initierades under kursen Användare och informationspraktiker i digitala miljöer som går under programmets andra termin.

Mötesplatskonferensen går av stapeln varje år i Borås i samarbete mellan Högskolan, Borås stadsbibliotek och i år också Kultur i Väst och Kungl. biblioteket.

tisdag 11 oktober 2011

DOCAM 2011


Första helgen i oktober tillbringade Mats och jag i Växjö för det nionde The Annual Meeting of the Document Academy (DOCAM) som för första gången gick av stapeln i Sverige. Konferensen tog både upp frågor om vad ett dokument kan vara och vilken funktion dokument har i vårt samhälle och gav ett antal exempel på hur det kan vara givande att använda just dokument som studieobjekt. Bland de exempel som diskuterades var både böcker, museiföremål och arkiv.

Bland intressanta presentationer med arkivpespektiv fanns Roswitha Skares, där hon diskuterade författararkiv utifrån debatten kring Christa Wolfs bok Was bleibt/What Remains och bland annat ställde sig frågan om vi kan lita på vad vi hittar i författararkiv, vad finns inkluderat och vad är utelämnat? Vilken historia är det som arkivet berättar?

Carol Choksy utgick ifrån det aktuella exemplet med Barack Obamas födelseattest för att diskutera pappersdokument i förhållande till digitala dokument och vad det är som gör att ett dokument uppfattas som autentiskt i olika sammanhang och av olika grupper. Processen, inte objektet i sig, gör ett dokument autentiskt, var hennes tes i korthet.

Jag pratade tillsammans med Sara Kjellberg om hur dokumentegenskaper används i olika genrer för att signalera trovärdighet och hur bloggare förhåller sig till dessa olika genrepraktiker. Mats presenterade en studie av ett konstverk som samlade marginalanteckningar och understrykningar från ett stort antal biblioteksexemplar av Virginia Wolfs A Room of One's Own. Tillsammans med Joacim Hansson bollade han också idéer kring ett kommande projekt som utgår ifrån Maria Küchens verk Rosariet.
//Helena

fredag 26 augusti 2011


Antonio Molin, från den första kullen studenter inom programmet Digitala Tjänster, har fått ny tjänst vid Kungliga biblioteket som processutvecklare inom Digital insamling. Vi gläds med Antonio och önskar honom lycka till med både den nya tjänsten och med fortsatta studier i programmet!

onsdag 10 augusti 2011

Vad kostar det att digitalisera?


Hur mycket skulle det kosta att digitalisera det totala beståndet i Europas arkiv, bibliotek och museer? Vilka olika scenarior för massdigitalisering av Europas kulturarv är realistiska? Läs den intressanta rapporten The Cost of Digitising Europe’s Cultural Heritage som The Collections Trust levererat till Europeiska Kommissionens "Comité des Sages".

måndag 23 maj 2011

Studenter djupkodar digitaliserade böcker

Som del av en examinationsuppgift inom programmets valbara kurs "Textkodning av kulturarvet" arbetar några studenter just nu med att "förädla" digitaliserade böcker i projekt som E-books on Demand (Umeå universitetsbibliotek) samt Google Books genom att märka upp transkriberade texter hämtade från dessa projekt med XML-tillämpningen Text Encoding Initiative (TEI).

Texterna är OCR-ade på maskinell väg och behöver därför korrigeras manuellt innan de sedan kan kodas (likaledes manuellt) med TEI. För böcker tryckta i t.ex. frakturstil kan sådant korrekturarbete vara omfattande, eftersom OCR-tolkning ännu inte är särskilt vass på fraktur.

Uppgiften är ett exempel på hur mycket förädlings- och återanvändningsarbete som är möjligt att göra ovanpå de stora bankerna av digitaliserade böcker som f.n. byggs upp världen över.

onsdag 9 mars 2011

A study week on cultural heritage digitization

On February 21-25 2011, the programme Digitala Tjänster coordinated a residential study period in Borås for the students in the image digitization course (3 days) with a similar course in the international master's programme Digital Library and Information Services (5 days). The week offered lectures, discussions, workshops, group assignments and tutoring, with lecturers and tutors from The Swedish School of Library and Information Science in Borås, from the National Library of Sweden, from Karolinska Institutet in Stockholm and from the University of Lund.

The slideshow (here, if it doesn't show up below) provides some photos shot during the week (by Mats Dahlström and Audrey Drohan).





Monday featured introductory sessions and lectures on digital imaging (Jan Buse) and on legal aspects of digitization including intellectual property rights issues (Alen Doracic).

Tuesday was devoted first to issues of file quality & technical aspects (Bengt Neiss), and then to authenticity, selection and preservation (Lars Björk and Torsten Johansson). A workshop was set up to engage the students in problems digitizing particularly "challenging" types of documents.

On Wednesday, a small scale digitization studio was set up in the lecture room, connecting a camera live link to a computer and a screen projector. The lecturer, Andrea Davis, addressed digitization and digital imaging and then demonstrated live image capture on the screen by remotely managing the camera in the studio area. Students joined the digitization work and used e.g. daguerrotypes or comic magazine gadgets as objects for image capture to discuss particular problems.

On Thursday, David Hansson and Gunilla Wiberg presented the 101 on text capture, OCR and character encoding. Gunilla e.g. demonstrated some available OCR software and discussed particular problems with different kinds of documents and texts. Thursday also included an overview of text encoding strategies within digitization projects (Mats Dahlström).

Friday was devoted to an introduction to TEI and TEI Headers (Mats D) and finally to a lecture on the relationship between cultural heritage digitization and research communities, particularly textual and literary scholars (Mats D).

It was really a feast being able to bring the engaged students and the national digitization experts together for this week session!

tisdag 8 mars 2011

Ny blogg från Stockholms stadsbibliotek

Virtuella enheten vid Stockholms stadsbibliotek har idag lanserat en ny blogg vid namn Digitala biblioteket. Följande innehållsdeklaration står att finna under rubriken "Om bloggen":

"Vi kommer här att skriva om den utveckling vi bedriver inom projektet digitala biblioteket, hur vi jobbar och vad vi kommer fram till. Det blir teknik såväl som mjukare områden inom projektmetodik och e-medier".

torsdag 24 februari 2011

Women Writers Project

Brown university har under två decennier drivit det digitala Women Writers Project. Det har varit ett ständigt drivhus för utveckling av tekniker och idéer för att digitalisera och textkoda litterära texter. Med anledning av "Women's History Month" kommer WWP:s digitala samling att under mars månad vara tillgänglig öppet och kostnadsfritt för allmänheten.

torsdag 10 februari 2011

Fri programvara och folkbibliotek

Tobias Carlsson, som studerar masterprogrammet i Digitala Tjänster, har skrivit en intressant och utförlig artikel i senaste Biblioteksbladet om fri programvara (open source/free software) och folkbibliotek. Bland annat finns en bra förklaring av Linuxdistributionen Ubuntu. Och om det fria bibliotekssystemet Koha skriver Carlsson:
Katalogposter och biblioteksdatasystem kostar hundratusentals kronor i licenser för varje enskilt kommunbibliotek. Det blir åtskilliga miljoner varje år för samhället. Även om fri programvara inte kan reducera kostnaderna till noll skulle dessa program kunna ge makten tillbaka till biblioteken.

Artikeln saknar heller inte kritiska aspekter på fria programvara för bibliotekens räkning. Rekommenderad läsning.

Forskarstyrd digitalisering


I LIBRIS finns nu möjligheten att beställa en digitalisering (ebook-on-demand) av tryckt material, givet att det är utgivet före 1900 och finns som bestånd i Umeå universitetsbibliotek. En länk i LIBRIS-posten leder till Umeås katalog och ett beställningsformulär.
Läs mer i LIBRIS egen utvecklingsblogg.

onsdag 9 februari 2011

Spela onlinespel och rätta inskannad text


Nationalbiblioteket i Finland tillgriper en än så länge annorlunda lösning för textkorrektion av inskannade dagstidningar: en uppsättning onlinespel där en utkomst är att spelaren kollar och rättar text i inskannad dagspress från 1800-talet. Se en artikel om initiativet.

måndag 7 februari 2011

Var och varannan vecka tycks Google släppa något nytt initiativ inom digitalisering och kulturarv. Nyligen spreds budskapet om en inbjudan att använda Google Tools för att arkivera/distribuera resultat från projekt inom kulturarvsdigitalisering.

måndag 31 januari 2011

Diskussion kring Peer Review och Open Access

Gästinlägg av Madelene Larsson, student på kursen Vetenskaplig publicering.

-----

Jag har fastnat i diskussionen kring peer review och open-access. Detta då den vetenskapliga produktiviteten blir allt viktigare för unga forskare. För att en vetenskaplig artikel ska bli publicerad i en framstående vetenskaplig tidskrift krävs det oftast att den först granskats av forskare som verkar inom samma område som tidskriften, så kallad peer review (Bornman & Daniel 2010). Publicering kan ske i en mer traditionell vetenskaplig tidskrift eller i en open-access tidskrift. En av fördelarna med open-accesstidskrifterna är att de når ut till en större publik eftersom de är gratis och att publiceringsförloppet är snabbare (Xia 2010). Open-accesstidskrifterna har fått kritik för att deras artiklar inte skulle ha samma krav på kvalitet. Flera kritiker menar att dessa artiklar inte utsätts för samma hårda granskning, andra framhåller att detta varierar och att de mest framstående open-accesstidskrifterna har lika hård kontroll på sina artiklar, som den kontroll som görs i de mer framstående traditionella tidskrifterna (Borgman 2007). De senaste åren har peer reviewstandarden varit utsatt för en hel del kritik; dels ifrågasätts objektiviteten hos de som recenserar, men också huruvida metoden egentligen är ett sätt för att säkerställa kvalitet och validitet. Trots detta anses peer review fortfarande vara den viktigaste metoden för att säkerställa att en artikel håller en bra vetenskaplig standard (Bornmann & Daniel 2010).

I diskussionen kring open-access känner jag att detta sätt att publicera kan öppna upp för ny forskning, som kanske inte skulle ha blivit publicerad annars. Open-access skulle kunna vara ett sätt att visa upp en större bredd av den forskning som bedrivs inom ett forskningsområde, för forskare och andra människor som verkar både innanför och utanför det specifika området. Dessa kan i sin tur komma med nya infallsvinklar och synpunkter som kan skapa idéer för framtida forskning. Vid granskande av artiklar om peer review som metod, har jag fått en känsla av att publicering i framstående vetenskapliga tidskrifter ställer så höga krav på forskarna att detta kan hämma forskarna från att testa nya idéer. Istället fokuserar de på att få material publicerat som de redan känner sig helt säkra på och får därmed svårare att gå vidare i sin forskning. Samtidigt riktas kritik mot att de som granskar är för konservativa och att nytänkande forskning många gånger får svårigheter att ta sig igenom en peer reviw process (Hernon & Schwartz 2006). Open-accesseran står enligt mig för nytänkande, kanske detta även kan avspegla sig i materialet som publiceras i dessa tidskrifter. Jag känner att inte alla open-accesstidskrifter behöver hålla samma hårda granskning, som de peer review-granskade tidskrifterna. Kanske ska de släppa igenom lite mer och sedan ge forskare som läst artiklarna möjlighet till att uttala sig, dock anser jag att någon form av granskning måste göras innan publicering. Detta sätt att publicera, ställer dock högre krav på de som läser, kritisk granskning blir än mer viktig.

Referenser
Borgman, Christine L. (2007). Scholarship in the digital age: Information, infrastructure, and the Internet. Cambridge, MA: MIT Press.

Bornmann, Lutz & Daniel, Hans-Dieter (2010). The manuscript reviewing process: Empirical research review requests, review sequences, and decision rules in peer review. Library & Information Science Research, vol. 32, nr 1, s. 5-12.

Hernon, Peter & Schwartz, Candy (2006). Peer review revisited. Library & Information Science Research, vol. 28, s. 1-3.

Xia, Jingfeng (2010). A longitudinal study of scholars attitudes and behaviors
toward open-access journal publishing. Journal of the American Society for Information Science and Technology, vol. 61, nr. 3, s. 615-624.

fredag 28 januari 2011

Ola Pilerot - lärare i programmet


Jag heter Ola Pilerot (webbsida). I drygt sex år har jag varit lärare på Bibliotekshögskolan (BHS). Sedan ett halvår är jag också doktorand. När jag i slutet av 80-talet utbildade mig till bibliotekarie hade jag siktet inställt mot att arbeta på folkbibliotek. Det kom jag också att göra under några år. Min huvudsakliga erfarenhet av biblioteksarbete har jag dock gjort på högskolebibliotek. I knappt tio år var jag på högskolan i Skövde. Där ägnade jag mig främst åt utåtriktade, användarorienterade arbetsuppgifter såsom referensarbete och – framförallt – undervisning i informationssökning. Jag arbetade också en hel del med bibliotekets webbplats. De sista två åren på högskolebiblioteket i Skövde var jag ställföreträdande bibliotekschef.

Om jag i allmänna ordalag ska försöka beskriva mitt huvudsakliga professionella intresse, så hamnar jag i frågor av följande slag: hur, när, och inte minst varför, söker och använder människor information? Det är också dessa frågor jag huvudsakligen uppehåller mig vid när jag undervisar. En utgångspunkt för mina tankar om informationssökning (och -användning) är att det är en aktivitet som påverkas och formas av – men också formar och påverkar – det sammanhang i vilken den äger rum.

När jag tittar tillbaka på vad jag har skrivit under årens lopp konstaterar jag att mycket har handlat om informationskompetens ur olika perspektiv. I mitt nyligen påbörjade avhandlingsprojekt har jag dock i någon mån skiftat fokus. Där intresserar jag mig för en särskild yrkesgrupp och deras informationssökning; närmare bestämt kommer jag att undersöka hur designforskare sinsemellan delar med sig (eller inte) av yrkesrelaterad information.

Inom Digitala tjänster-programmet är jag framförallt verksam inom två kurser. Dels Användare och informationspraktiker i digitala miljöer, där jag bland annat föreläser om informationssökning ur ett praktikteoretiskt perspektiv och om informationskompetens, och dels Digitala referens- och katalogtjänster, för vilken jag är kursansvarig.

måndag 3 januari 2011

Den uppmätta forskaren

– om användandet av bibliometriska indikatorer för forskningutvärdering och vilken roll spelar biblioteket?

Gästinlägg av Stefan Carlstein, student på kursen Vetenskaplig publicering

-----

Tidskriften Nature hade i ett nummer i somras ett tema som behandlade bibliometriska indikatorer för forskningsutvärdering. En illustration av en forskare i vit labbrock vars ansikte består av ett utdraget måttband pryder omslaget. Titeln på numret är Measuring up? The metrics that shape your career. I uttrycket ”measuring up” ligger inte enbart betydelsen att mäta upp någonting utan också frågan om man har kvalificerat sig enligt ett givet måttsystem. Är du en tillräckligt bra forskare?

I Sverige har man precis börjat använda citeringsanalys för tilldelning av forskningsmedel till svenska lärosäten. Märk väl att det fortfarande gäller en mindre del (5% samt 5% för hur mycket externa forskningsmedel man har lyckats dra in) av hela medelssumman som på detta sätt har konkurrensutsatts (Prop. 2008/09:50).

I Sverige har debatten bland annat kommit att gälla frågan om bibliometrin lämpar sig för att mäta all slags forskning. Forskning är inte en homogen aktivitet, att bedriva laboratoriebaserad sådan i internationella forskningslag och att ensam göra textanalyser av en för stora delar av världen okänd svensk poet är inte riktigt samma sak, de resulterar ofta i helt olika publikationstyper. Janken Myrdal (2008, s. 42) menar att då citeringsdatabaser som framförallt ISI Web of Science (WoS), som för tillfället utgör grunden för citeringsanalyserna, representerar de naturvetenskapliga forskningstraditionerna mycket bättre än humaniora och samhällsvetenskap, kommer citeringsincitamentet som ligger i att skriva artiklar som dyker upp i WoS styra om det humanvetenskapliga arbetsättet på ett olyckligt sätt.

Peter Weingart (2005, s. 125) hävdar att när bibliometriska indikatorer används som verktyg vid medelsfördelning kommer forskarna att agera utifrån dessa stimuli, och det är också detta som har setts som en av poängerna. Målet är att forskarna ska publicera sig i så högt rankade tidskrifter som möjligt för att få så stor spridning av sina forskningsresultat som möjligt (Weingart, 2005, s. 125). Men i och med att publicerings- och citeringskulturen skiljer sig så starkt mellan fälten har frågan varit om det verkligen går att jämföra dem för att sedan kunna fördela pengar.

Det är här som de tekniska aspekterna av bibliometrin kommer in. Man kan få fram ämnesspecifika medelvärden där en artikel inom en specifik kategori enbart jämförs med hur mycket andra artiklar inom den kategorin citeras. I och med att olika fält har olika publiceringstraditioner behöver man sedan räkna ut hur många artiklar en normalproducerande forskare inom ett visst område publicerar (Sandström & Sandström, 2008). Det är bland annat hur denna metod, som kallas Waringmetoden, används som Vetenskapsrådet har ställt sig starkt kritiskt till (Fröberg, Gunnarsson, Jonsson, & Karlsson, 2010).

Det som har setts som det lockande i bibliometrin, i synnerhet för en politiker, är att istället för det subjektiva och ibland kritiserade peer review-förfarandet få i sin hand en modell som lovar högre transparens och statistiskt objektiva mått på hur stort genomslag forskningen egentligen får (Weingart 2005 s 121). Detta är en process som kan ses som att forskarsamhället har förlorat en del av sin tidigare autonomi till förmån för resultatstyrda politiker (Weingart, 2005, s. 121).

Hur ska då biblioteken förhålla sig till användandet av bibliometriska indikatorer på olika avdelningar runtom på våra lärosäten? Hur kan vi sprida information om detta ämne utan att bli okritiska mediärer och enbart gå forskningspolitikernas ärenden. Biblioteket bör spela rollen av en part som har kunskap om och framförallt överblick av bibliometri som fält i allmänhet och bibliometriska indikatorer i samband med utvärdering av forskning i synnerhet. Vi bör inta ett kritiskt förhållningssätt för att sätta in bibliometrin i ett sammanhang och kunna besvara frågorna: vad är den till för, och vad säger indikatorerna och framförallt, vad säger de inte?

Referenser:
Fröberg, J., Gunnarsson, M., Jonsson, A., & Karlsson, S. (2010). Kan man använda Waringmetoden för att uppskatta antalet forskare? Stockholm: Avdelningen för forskningspolitisk analys, Vetenskapsrådet. Hämtad från http://www.vr.se/download/18.5adac704126af4b4be2800019633/Waring_VRReport_No5_2010.pdf

Myrdal, J. (2008). Att mäta forskning - naturvetenskapen som norm. Kulturella perspektiv, 17(2), 41-46.

Prop. 2008/09:50. Ett lyft för forskning och innovation. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Sandström, U., & Sandström, E. (2008). Resurser för citeringar. Stockholm: Högskoleverket. Hämtad från http://www.hsv.se/download/18.8f0e4c9119e2b4a60c80006308/0818R.pdf

Weingart, P. (2005). Impact of bibliometrics upon the science system: Inadvertent consequences? Scientometrics, 62(1), 117-131.