På spaning efter forskarbloggen

- Hur marknadsförs den av våra lärosäten?

Gästinlägg av Ellen Follin, student på kursen Vetenskaplig publicering
------

Efter att ha läst Sara Kjellbergs artikel "Bloggar som gränssnitt mellan flera världar" (Kjellberg 2009) blev jag nyfiken på hur bloggar som skrivs av forskare vid svenska universitet marknadsförs vid respektive lärosäte. Kjellberg menar att bloggformen "passar väl för att göra vetenskap och forskning tillgänglig för en större publik" (Kjellberg 2009, s. 47) och för den uppgift högskolan har att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. (SFS 1992:1434, 2§)

En snabb genombläddring av de största svenska universitetens webbplatser visar att forskarbloggarna fått en väl synlig placering.

Ändå väcks frågor.

Lunds universitet framhåller noga att bloggarna inte representerar lärosätets hållning i olika frågor och uppmuntrar läsare att anmäla innehåll som kan anses stötande eller vara ett lagbrott till universitetets webbredaktion. (Lunds universitet 2010)

Forskarbloggar vid Stockholms universitet har samma domännamn som universitetet, ".su.se". I ett par av bloggarna framgår emellertid att tjänsten är under avveckling. (http://blogs.su.se)

Är det inte tillräckligt prestigefyllt att publicera(s) i bloggform? Är det för lite lönsamhet i en sådan verksamhet? Vilka andra skäl kan ligga bakom den sortens begränsningar och förbehåll? Är det alls ens fråga om ett ställningstagande för eller emot bloggen som redskap för vetenskaplig kommunikation?

Innehållet i de forskarbloggar Sara Kjellberg studerat varierar från att strikt behandla det egna forskningsområdet till att vara helt av privatlivskaraktär. Det är ett rimligt skäl till att vara försiktig med att stå som ansvarig utgivare och viktig är den diskussion som förs exempelvis vid Uppsala universitet beträffande riktlinjer för sociala medier. (Uppsala universitet 2010)

Kjellberg redovisar i sin studie de bloggande forskarnas anställningstyp (Kjellberg 2010, s. 60). Klart är att de flesta är doktorander och att frekvensen av bloggare sjunker ju högre position forskaren har. Finns det en digital klyfta inom forskarpraktiken? Åldersbetingad? Frivillig eller ofrivillig?

Larry E. Ribstein beskriver bloggande forskares roll som "amatörjournalister" och bloggen som en viktig arena för att sammanföra vetenskaplig expertis och professionell journalistik (Ribstein 2006). Vilket är i det sammanhanget överordnat: vetenskaplig expertis eller vetenskapligt perspektiv? Hur förvaltar forskare sin auktoritet i egenskap av vetenskapsmän? Spelar risken för att kunna avkrävas ett källkritiskt ansvar roll för ett lärosätes inställning till forskares bloggande?

Kanske.

Men framför allt förefaller diskussionen om forskningsbloggar och individuella initiativ underordnad diskussionen (och den aktiva marknadsföringen av) respektive universitets samlade närvaro i sociala medier så som Facebook, Twitter och YouTube.

Viljan att sprida, tillgängliggöra och söka samarbete för forskning och utveckling är uppenbar.

Referenser

Lunds universitet (2010). "Fokus på Lunds universitet." Hämtad 5 dec. 2010 från
http://nyheter.blogg.lu.se/

Kjellberg, Sara (2009). "Bloggar som gränssnitt mellan flera världar: en fallstudie om den svenska akademiska bloggosfären." [Översättning]. HUMAN IT 10.3 (2009): 1-45. http://etjanst.hb.se/bhs/ith//3-10/sk_sve.htm

Ribbstein, Larry E. (2006). "The Public Face of Scholarship." Law and Economics Working Papers, paper 59. University of Illinois College of Law. http://law.bepress.com/cgi/viewcontent.cgi?article=1058&context=uiuclwps

Uppsala universitet (10 juni 2010). "Riktlinjer för sociala medier behövs." Hämtad 5 dec. 2010 från http://www.uu.se/node917?typ=artikel&dokid=1032

(SFS) 1992:1434.

Stockholms universitet (10 sept. 2010). "Universitetet i sociala medier." Hämtad 5 dec. 2010 från http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=13293&a=63526

Widgren, Mats (2010). "Varför stänga bloggen?" Mats Widgren: händelser, tankar, reflektioner, åsikter. Hämtad 5 dec. 2010 från http://blogs.su.se/widgren/Forskning%20och%20forskningspolitik/widgren-N_Q45g-0