En blogg från Högskolan i Borås

torsdag 16 december 2010

Open access – gratis kunskap till alla eller nytt kolonialt verktyg?

Gästinlägg av Lina Ekström, student på kursen Vetenskaplig publicering
------

Jag har läst John Willinskys bok The access principle och Jutta Haiders artikel ”Of the rich and the poor and other curious minds: On open access and development”. De handlar båda om open access och hur det påverkar utvecklingsländerna, men de har helt olika syn på dess möjligheter och konsekvenser.

Willinsky ser väldigt positivt på open access och vad det kan göra för de så kallade utvecklingsländerna. Han menar att större cirkulation av gratis och tillgänglig kunskap ger större möjligheter för forskare i fattigare länder och så når kunskapen även allmänheten utanför universitetsvärlden, så som lärare och journalister. Detta håller Haider med om, själva spridningen är ju positiv, hennes invändning är inte att kunskap sprids, utan hur och vad för kunskap som sprids. Hon menar att spridningen av kunskap till utvecklingsländerna är en enkelriktad spridning. De stora universiteten i väst ger sin kunskap till de ”outvecklade” länderna på södra halvklotet. Det västerländska materialet kan få en högre status än det inhemska och blir därmed ett hot mot lokala forskningsartiklar och tidskrifter (2007, s.452). Willinsky ser, tvärtemot, open access som ett sätt för små lokala tidskrifter att nå ut och bli lästa av västerländska forskare (2006, s.104).

Haider beskriver dagens moderna vetenskap med peer review-artiklar som publiceras i tidskrifter som i sig en västerländsk konstruktion. Den bygger på tidigare idéer och forskning och det är genom att citera och referera till föregående arbeten som man för vetenskapen framåt (2007, s.450). Detta kan göra det svårt för utomstående att få in en fot. Hon kritiserar även det faktum att mycket av politiken runt open access, de deklarationer och dokument som definierar begreppet, dess mål och riktlinjer, ofta handlar om utveckling och drivs på av välgörenhetsorganisationer. Dessa organisationer kan också ha politiska baktankar och vill kanske se utvecklingen gå åt ett speciellt håll, i så fall handlar det inte längre om vetenskaplig frihet eller inte ens för ”den goda saken” (2007, s.454).

Haider kan verka väldigt kritisk men det är inte open access som fenomen som hon kritiserar utan synen på vetenskap som något helt neutralt och problemfritt och den västerländska, koloniala synen på ”utveckling” som en redan utstakad väg mot ett bestämt mål. Willinsky nämner den historiska bakgrunden med kolonisering och den västerländska vetenskapens övertagande av äldre universitet i andra delar av världen som under koloniseringen togs upp i den västerländska gemenskapen (2006, s.93). Men han verkar inte se de problem som Haider tar upp med västvärldens övertag inom vetenskapen och speciellt dess publicering. Open access är enligt Haider ett verktyg som sprider den västerländska civilisationen till delar av världen som fortfarande inte hämtat sig från den förra koloniseringen.

Jag tycker att Willinsky har en poäng i att spridningen av open access-tidskrifter till ”underutvecklade” länder är viktig och att det kan hjälpa på många sätt. Men det är också viktigt att vara medveten om den snedvridning och västifiering som finns i den moderna vetenskapen och att föra diskussioner om hur man kan undvika det. I takt med att dessa länder får tillgång till ny vetenskap från väst behöver de också få större tillgång till spridning av sina egna arbeten och tidskrifter. Att den moderna vetenskapen ursprungligen är västerländsk går ju inte att komma ifrån, men för att jämna ut inflytandet över vetenskapen, måste forskare och tidskrifter från andra delar av världen kunna komma fram, sprida sina lokala frågeställningar och intressen och forskare i västvärlden måste lyssna.


Referenser

Haider, Jutta (2007). Of the rich and the poor and other curious minds: On open access and development. ASLIB Proceedings, vol. 59, nr. 4/5, s. 449-461.

Willinsky, John (2006). The access principle: The case for open access to research and scholarship. Cambridge, MA: MIT Press.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar