En blogg från Högskolan i Borås

måndag 20 december 2010

Fåfängans akademiska marknad

Gästinlägg av Olle Thegeby, student på kursen Vetenskaplig publicering
------

I höstas kom det flera förfrågningar till oss på högskolebiblioteket från studenter och lärare om erbjudanden från Lambert Academic Publishing att trycka en uppsats. Frågeställarna undrade både över förlaget och det överraskande intresset av att publicera en studentuppsats. Vi fick anledning att undersöka saken närmare och kom i kontakt med en den vetenskapliga publiceringens undre värld.

Det vetenskapliga publiceringssystemets funktion kan delas upp i legitimering, spridning och bevarande (Borgman, 2007). I legitimeringen ligger framför allt det kvalitetsmässiga godkännande av en text som den kollegiala granskningen utgör.

Willinsky (2006, s. 21ff) talar om en fåfängefaktor (vanity factor) bland forskare. Att komma i tryck, läsas och citeras är forskningens kärna. Kollegornas erkännande är beviset på vetenskaplig framgång. En publicering i en välrenommerad tidskrift anses mycket hedrande. Denna slags fåfänga kan sägas vara en naturlig ingrediens i det vetenskapliga livet.

Med begreppet vanity publisher (betalpublicering) menas emellertid, trots ordlikheten, något helt annat. I takt med att vetenskapliga förlag köptes upp av stora koncerner, med fokus mer på underhållning än vetenskaplig publicering, ökade kraven på lönsamhet till och med på titelnivå. Det blev allt svårare att intressera förlag för en bokidé (Dilevko & Dali, 2006). Marknaden var beredd för betalpublicering.

Ett betalförlag har som affärsidé att mot betalning från författaren publicera en bok. Förlaget gör ingen kvalitetskontroll och ett minimalt redigeringsarbete. Ibland kan förlaget mot extra kostnad utföra arbete som ett vanligt förlag skulle anse som självklart, till exempel korrekturläsa eller marknadsföra. En variant är ett betalförlag som använder sig av beställtrycksteknik (print on demand) och därigenom kan ha mycket låg avgift. Trots det tjänar förlaget pengar på att författaren köper exemplar och inte, som annars är brukligt, på att sälja boken till en stor marknad (Vanity press, 2010). Frånvaron av både förlagsgranskning och kollegial granskning gör en betalförlagspublicering demeriterande för en forskare.

Ett alternativ till betalförlag är självpublicering (utgivning på eget förlag). I begreppet självpublicering ligger att författaren står för alla aktiviteter och kostnader i samband med bokens publicering. Författaren ska ha ett eget förlag och boken ett ISBN-nummer som hänför sig till förlaget. Författaren är alltså utgivare och behåller alla rättigheter. (Clifford, n.a.) Självpublicering kan vara en väg för den frustrerade forskare som mötts av alltför många avvisanden vid kontakter med respektabla förlag.

Hur var det då med Lambert Academic Publishing? Här har vi att göra med ytterligare en variant av tvivelaktig utgivning. Det är frågan om en företeelse som på engelska kallas author mill (författarfabrik). Förlaget ger ut ett mycket stort antal titlar i små upplagor. Man tar inte ut någon avgift från författaren men i likhet med betalförlag kommer inkomsterna förmodligen framför allt från författarnas egna köp även om titlarna också exponeras hos Amazon (till höga priser). För en författarfabrik är det nödvändigt med ett stort inflöde av texter. Därför är ett sådant förlag aktivt ute och letar texter, till exempel sådana som förlaget hittat i listor över studentarbeten (Strauss, 2009). Så var fallet med studenterna och lärarna som tog kontakt med oss. Här har vi kommit långt från traditionell kollegial granskning. Behöver det sägas att fåfänga är en aktiv ingrediens i denna soppa?

Referenser
Borgman, C. (2007). Scholarship in the digital age: Information, infrastructure and the Internet. Cambridge, MA: MIT Press.

Clifford, J. (n.a.). Self-publishing, misrepresentation. Vanity publishing: A campaign for truth and honesty. Hämtad 17 december, 2010, från http://www.vanitypublishing.info/selfpublishing.htm

Dilevko, J. & Dali, K. (2006). The self-publishing phenomenon and libraries. Library and Information Science Research, 28: 208-234.

Strauss, V. (2009). VDM Verlag Dr. Mueller. Science fiction and fantasy writers of America. Hämtad 17 december, 2010, från http://www.sfwa.org/2009/09/victoria-strauss-vdm-verlag-dr-mueller/

Vanity press. (2010). Wikipedia. Hämtad 17 december, 2010, från http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Vanity_press&oldid=402391881

Willinsky, J. (2006). The access principle: The case for open access to research and scholarship. Cambridge, MA: MIT Press.

1 kommentar:

  1. God soppa!

    Fåfängefaktorns betydelse uppenbar i forskarpraktiken. Förundras emellertid över dess drivkraft i detta sammanhang. Den åtråvärda bekräftelsen och beviset på framgång torde väl utebli då avsändaren signalerar under vilka förhållanden publicering skett? Eller har det fördunklats i samband med "att vetenskapliga förlag köptes upp av stora koncerner"?

    Vem vinner? Vem förlorar? Finns det något mittemellan? Ett limbo för (skribenter av) vetenskapliga artiklar? De som är av god vetenskaplig kvalitet men ändå inte publiceras.
    Och kan det finnas forskare som helt enkelt inte vill eller "behöver" publiceras i de traditionellt, åtråvärda sammanhangen, någon anledning att protestera?

    SvaraRadera