En blogg från Högskolan i Borås

tisdag 28 december 2010

Tre doktorandtjänster med inriktning på sociala medier

Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås utlyser inte mindre än tre doktorandtjänster i b&i med inriktning mot sociala medier.

De tre tjänsterna har inriktning mot:
  • sociala medier och informationspraktiker i organisationer/arbetsliv

  • sociala medier och informationspraktiker bland barn och ungdom

  • webbometri och visualisering av data

Deadline för ansökningar är 1 mars 2011.

onsdag 22 december 2010

Några ord om peer reviewprocessen

Gästinlägg av Ulrika Nilsson, student på kursen Vetenskaplig publicering

------

Peer review, där en artikel granskas av andra forskare inom fältet innan den publiceras, används för att bedöma en artikels korrekthet samt för att kontrollera om artikeln är betydande nog för att publiceras (Borgman 2007, s. 58). Många menar därför att peer review-processen borgar för god kvalitet. John Willinsky menar exempelvis: “The quality of the information available to the public … is dependent on the proportion of peer-reviewed research to which there is open access, compared to the vast amounts of other sorts of online information” (Willinsky 2006, s. 114).

Christine Borgman menar att kvalitetskraven ser olika ut för olika forskningsfält, men att: ”all have to do with whether the work meets acceptable norms for method, validity, reliability (in the case of empirical research), evidence, documentation of sources, adequacy of claims, quality of writing and presentation, and degree of contribution to the field” (2007, a. 58).

Trots konsensus kring den kvalitetsstämpel som peer reviwprocessen ger en artikel, så debatteras aspekter som: graden av konfidentialitet, graden av rättvisa i bedömningarna, granskarens objektivitet och möjligheterna för denna att upptäcka felaktigheter eller plagiat (Borgman 2007, s. 61). Just felaktigheter kan vara svårt att upptäcka, speciellt med tanke på att den granskande forskaren ofta kommer från samma disciplin som artikelförfattaren. Detta kan leda till att visa aspekter av forskningen, som vanligtvis inte ingår i det egna forskningsfältet, förblir felaktiga i den slutliga artikeln, helt enkelt för att granskaren inte heller har någon större kunskap i frågan. Detta kan exempelvis gälla metodologiska frågor, där en disciplin som kanske vanligen rör sig inom det kvalitativa forskningsfältet plötsligt är ute på hal is när de ska behandla statistiska metoder. Detta råkade jag själv ut för när jag läste artiklar skrivna inom lingvistik, där det användes statistiska metoder för att utröna språkattityder. Det fanns en del statistiska felaktigheter i dessa artiklar, och detta trots att de genomgått peer reviewprocessen. Så vi ser alltså att Borgmans ena kvalitetskrav, att artikeln ska ”meet acceptable norms for method” efter att den granskats, kanske inte alltid håller, kanske på grund av att granskaren kommer från samma disciplin som artikelförfattaren, en disciplin som i mitt fall uppenbarligen inte är helt bevandrade inom statistiken. Att granskaren själv kommer från samma disciplin som skribenten menar Borgman beror på att: ”those who contribute to the system are assumed to be the best judges of the quality of new work” (2007, s. 61).

Borgman menar dock att det går att komma runt detta problem, då hon påpekar att statistisk korrekthet och originalitet kan mätas med hjälp av tekniska verifikationsmetoder istället för att använda mänsklig granskning (2007, s. 84). Vilka dessa metoder är nämns tyvärr inte, och frågan är hur väl använda de är av granskare som inte kan sin statistik, men de borde i alla fall användas så fort granskaren känner sig osäker på området, för att verkligen kunna borga för artiklarnas kvalitet.

Borgman menar att peer review, trots alla dessa väldokumenterade brister, förblir den mest accepterade metoden för att bedöma artiklars forskningskvalitet. Så avslutningsvis får vi konstatera att det i slutändan är läsaren själv som får ha det yttersta ansvaret i att kvalitetsgranska en artikel.

Rferenser
Borgman, Christine L. (2007). Scholarship in the digital age: information, infrastructure, and the Internet. Cambridge, MA: MIT Press

Willinsky, John (2006). The access principle: The case for open access to research and scholarship. Cambridge, MA: MIT

Högskolebibliotekets blogg – vad har den för roll och betydelse idag?

Gästinlägg av Elin Wästlund, student på kursen Vetenskaplig publicering

------

I den numera avslutade bloggen Biblioteksrelaterat, som utgjorde ett samarbete mellan tre bibliotekarier anställda vid Karolinska Institutets universitetsbibliotek, skriver Jenslin (2010) att: ”Nä, nu lägger vi av – att blogga är så djävla 2005!” Det är osäkert hur mycket skämt eller allvar som ligger bakom formuleringen. Den väcker dock frågan om vad högskolebibliotekets blogg har för roll och betydelse idag?

Högskolebibliotekets blogg kan givetvis vända sig till olika läsekretsar: personal, studenter, forskare och så vidare. Frågan är dock om innehållet för den skull växlar? Kjellberg (2009, s. 74) som skrivit om forskarbloggen, menar att denna typ av blogg utgör ett alldeles speciellt kommunikationsverktyg som inte liknar något annat, därför att den kan ses som en intermediär mellan: universitetet, forskningsfält, samhälle och privatliv. Kan högskolebibliotekets blogg antas likna forskarbloggen på detta område?

Vad används då högskolebibliotekets blogg till förutom som kommunikationsverktyg? I den vetenskapliga litteraturen skriver till exempel Zhuo (2006, s. 147) att bloggen kan vara ett verktyg för att:
  • Kommunicera med bibliotekets personal. (Det kan vara antingen bibliotekarier som tar kontakt med sina kollegor eller användare som tar kontakt med bibliotekarier. Zhuo har en snävare syn på bloggen som kommunikationsverktyg än vad Kjellberg har.)

  • Marknadsföra biblioteket. (Bloggen är ett forum där bibliotekarier gör reklam för tjänster som biblioteket tillhandahåller, för att dra till sig biblioteksanvändarnas uppmärksamhet och locka dem till att använda tjänsterna.

  • Publicera nyhetsbrev. (Läsaren får information av bibliotekarien.)

Hur stämmer då dessa syften överens med vad som anges i verkligt existerande bloggar? För att undersöka detta har jag valt att utgå ifrån både en svensk och en internationell blogg: Library & Information Services och News & Blogs båda slumpmässigt utvalda. Melin (2008) som är medförfattare till Högskolebiblioteket i Jönköpings blogg Library & Information Services anser att bloggen ingår som ett led i bibliotekets marknadsföring, och syftet med denna är att:
  • Förmedla information om resurser och söktjänster. (Bibliotekets användare får information om bibliotekets utbud och service.)

Att det är just detta syfte som Melin anger hindrar inte att Högskolebiblioteket i Jönköpings blogg även uppfyller andra syften som redan angetts här ovan av Zhuo. I vilket fall kan detta syfte läggas till de andra.

Lillian Goldman Law Library’s högskolebiblioteksblogg, News & Blogs (2010), består av fyra bloggar med skilda syften. Här följer en presentation av dem och vad deras syften. Syftena har jag i dessa fall kommit fram till genom att läsa bloggarna. Detta för att det inte gått att finna några explicita syften med bloggarna.
  • Yale Law Library - News & Events. 1) Bibliotekarien ger allmän information om vad som händer på biblioteket. 2) Bibliotekarien levandegör bibliotekets material för användaren, till exempel genom att göra en websida utifrån innehållet i en nyutkommen bok.

  • Yale Law Library - Foreign & International Blog. 1) Bibliotekets användare får information om samtida och historiska ”problematiska” händelser kopplade till sitt ämnesområde 2) Bibliotekets användare får vägledning i bibliotekets söktjänster.

  • Yale Law Library - Rare Books Blog. 1) Bibliotekarien aktualiserar och lyfter fram rariteter, via beskrivningar, fotografier eller filminspelningar.

  • Yale Law Library - Reference Blog. 1) Bibliotekarien kungör promulgationer och offentliga beslut som berör biblioteket eller användarens ämnesområde. 2) Bibliotekarien ger stöd för bibliotekets användare när det gäller lokalisering av olika medier.

De implicita syften som återfinns i bloggarna ovan kan sägas ingå i de fyra syftena som tagits upp tidigare av Zhuo och Melin. Vad som är speciellt med bloggarna är också att några av dem tar upp informationsresurser som berör användarens ämnesområde. Bloggarna kan alltså anses uppfylla syftet att:
  • Hålla sig uppdaterad inom ett aktuellt ämnesområde. (Detta går i linje med Kjellbergs beskrivning av bloggens funktioner som kommunikationsverktyg. Bibliotekarien visar upp informationskompetens inom ett ämnesområde och användaren får specifik information om detta.)

Sammanfattningsvis kan man säga att högskolebibliotekets blogg fyller ett antal betydelsefulla funktioner. För bibliotekets personal kan bloggen vara ett forum för att kommunicera med kollegor, marknadsföra biblioteket, publicera nyhetsbrev och visa informationskompetens inom ett visst ämnesområde,

För användaren fyller högskolebibliotekets blogg funktionen att kommunicera med bibliotekets personal, få information om bibliotekets utbud och service och hålla sig uppdaterad i ett visst ämnesområde.

Som svar på Jenslins uttalande i början av detta blogginlägg kan man säga att högskolebibliotekets blogg inte alls är förlegad, utan tvärtom högst aktuell.

Referenser

Jenslin, Åsa (2010). This is the end my friend. Biblioteksrelaterat (2010-02-13, kl. 22:17:01), tillgänglig på: http://www.biblioteksrelaterat.se/2010/02/this-is-the-end-my-friend.html [2010-12-17].

Kjellberg, Sara (2009). Bloggar som gränssnitt mellan flera världar: en fallstudie av den svenska akademiska bloggosfären. [Översättning]. Human IT, vol. 10, no. 3. 46-88, tillgänglig på: http://etjanst.hb.se/bhs/ith/3-10/sk_sve.pdf [2010-11-02].

Melin, Inger (2008). The Purpose of the library blog. Library & Information Services (2008-03-18), tillgänglig på: http://blogs.hj.se/bibl/2008/03/ [2010-12-18].

News & Blogs (2010). Lillian Goldman Law Library, tillgänglig på: http://library.law.yale.edu/blogs [2010-12-18].


Yale Law Library – Foreign & International Blog
(2010). Lillian Goldman Law Library, tillgänglig på: http://library.law.yale.edu/blogs/foreign-international-blog [2010-12-18].

Yale Law Library - News & Events (2010). Lillian Goldman Law Library, tillgänglig på: http://library.law.yale.edu/blogs/news [2010-12-18].

Yale Law Library – Rare Books Blog (2010. Lillian Goldman Law Library, tillgänglig på: http://library.law.yale.edu/blogs/rare-books-blog [2010-12-18].

Yale Law Library – Reference Blog (2010). Lillian Goldman Law Library, tillgänglig på: http://library.law.yale.edu/blogs/reference-blog [2010-12-18].

Zhuo, Fu (2006). Blogs in American academic libraries: An overview of their present status and possible future use. Web Information Systems – WISE 2006 Workshops. Lecture notes in computer science, vol. 4256. 145-152.

måndag 20 december 2010

Fåfängans akademiska marknad

Gästinlägg av Olle Thegeby, student på kursen Vetenskaplig publicering
------

I höstas kom det flera förfrågningar till oss på högskolebiblioteket från studenter och lärare om erbjudanden från Lambert Academic Publishing att trycka en uppsats. Frågeställarna undrade både över förlaget och det överraskande intresset av att publicera en studentuppsats. Vi fick anledning att undersöka saken närmare och kom i kontakt med en den vetenskapliga publiceringens undre värld.

Det vetenskapliga publiceringssystemets funktion kan delas upp i legitimering, spridning och bevarande (Borgman, 2007). I legitimeringen ligger framför allt det kvalitetsmässiga godkännande av en text som den kollegiala granskningen utgör.

Willinsky (2006, s. 21ff) talar om en fåfängefaktor (vanity factor) bland forskare. Att komma i tryck, läsas och citeras är forskningens kärna. Kollegornas erkännande är beviset på vetenskaplig framgång. En publicering i en välrenommerad tidskrift anses mycket hedrande. Denna slags fåfänga kan sägas vara en naturlig ingrediens i det vetenskapliga livet.

Med begreppet vanity publisher (betalpublicering) menas emellertid, trots ordlikheten, något helt annat. I takt med att vetenskapliga förlag köptes upp av stora koncerner, med fokus mer på underhållning än vetenskaplig publicering, ökade kraven på lönsamhet till och med på titelnivå. Det blev allt svårare att intressera förlag för en bokidé (Dilevko & Dali, 2006). Marknaden var beredd för betalpublicering.

Ett betalförlag har som affärsidé att mot betalning från författaren publicera en bok. Förlaget gör ingen kvalitetskontroll och ett minimalt redigeringsarbete. Ibland kan förlaget mot extra kostnad utföra arbete som ett vanligt förlag skulle anse som självklart, till exempel korrekturläsa eller marknadsföra. En variant är ett betalförlag som använder sig av beställtrycksteknik (print on demand) och därigenom kan ha mycket låg avgift. Trots det tjänar förlaget pengar på att författaren köper exemplar och inte, som annars är brukligt, på att sälja boken till en stor marknad (Vanity press, 2010). Frånvaron av både förlagsgranskning och kollegial granskning gör en betalförlagspublicering demeriterande för en forskare.

Ett alternativ till betalförlag är självpublicering (utgivning på eget förlag). I begreppet självpublicering ligger att författaren står för alla aktiviteter och kostnader i samband med bokens publicering. Författaren ska ha ett eget förlag och boken ett ISBN-nummer som hänför sig till förlaget. Författaren är alltså utgivare och behåller alla rättigheter. (Clifford, n.a.) Självpublicering kan vara en väg för den frustrerade forskare som mötts av alltför många avvisanden vid kontakter med respektabla förlag.

Hur var det då med Lambert Academic Publishing? Här har vi att göra med ytterligare en variant av tvivelaktig utgivning. Det är frågan om en företeelse som på engelska kallas author mill (författarfabrik). Förlaget ger ut ett mycket stort antal titlar i små upplagor. Man tar inte ut någon avgift från författaren men i likhet med betalförlag kommer inkomsterna förmodligen framför allt från författarnas egna köp även om titlarna också exponeras hos Amazon (till höga priser). För en författarfabrik är det nödvändigt med ett stort inflöde av texter. Därför är ett sådant förlag aktivt ute och letar texter, till exempel sådana som förlaget hittat i listor över studentarbeten (Strauss, 2009). Så var fallet med studenterna och lärarna som tog kontakt med oss. Här har vi kommit långt från traditionell kollegial granskning. Behöver det sägas att fåfänga är en aktiv ingrediens i denna soppa?

Referenser
Borgman, C. (2007). Scholarship in the digital age: Information, infrastructure and the Internet. Cambridge, MA: MIT Press.

Clifford, J. (n.a.). Self-publishing, misrepresentation. Vanity publishing: A campaign for truth and honesty. Hämtad 17 december, 2010, från http://www.vanitypublishing.info/selfpublishing.htm

Dilevko, J. & Dali, K. (2006). The self-publishing phenomenon and libraries. Library and Information Science Research, 28: 208-234.

Strauss, V. (2009). VDM Verlag Dr. Mueller. Science fiction and fantasy writers of America. Hämtad 17 december, 2010, från http://www.sfwa.org/2009/09/victoria-strauss-vdm-verlag-dr-mueller/

Vanity press. (2010). Wikipedia. Hämtad 17 december, 2010, från http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Vanity_press&oldid=402391881

Willinsky, J. (2006). The access principle: The case for open access to research and scholarship. Cambridge, MA: MIT Press.

torsdag 16 december 2010

Open access – gratis kunskap till alla eller nytt kolonialt verktyg?

Gästinlägg av Lina Ekström, student på kursen Vetenskaplig publicering
------

Jag har läst John Willinskys bok The access principle och Jutta Haiders artikel ”Of the rich and the poor and other curious minds: On open access and development”. De handlar båda om open access och hur det påverkar utvecklingsländerna, men de har helt olika syn på dess möjligheter och konsekvenser.

Willinsky ser väldigt positivt på open access och vad det kan göra för de så kallade utvecklingsländerna. Han menar att större cirkulation av gratis och tillgänglig kunskap ger större möjligheter för forskare i fattigare länder och så når kunskapen även allmänheten utanför universitetsvärlden, så som lärare och journalister. Detta håller Haider med om, själva spridningen är ju positiv, hennes invändning är inte att kunskap sprids, utan hur och vad för kunskap som sprids. Hon menar att spridningen av kunskap till utvecklingsländerna är en enkelriktad spridning. De stora universiteten i väst ger sin kunskap till de ”outvecklade” länderna på södra halvklotet. Det västerländska materialet kan få en högre status än det inhemska och blir därmed ett hot mot lokala forskningsartiklar och tidskrifter (2007, s.452). Willinsky ser, tvärtemot, open access som ett sätt för små lokala tidskrifter att nå ut och bli lästa av västerländska forskare (2006, s.104).

Haider beskriver dagens moderna vetenskap med peer review-artiklar som publiceras i tidskrifter som i sig en västerländsk konstruktion. Den bygger på tidigare idéer och forskning och det är genom att citera och referera till föregående arbeten som man för vetenskapen framåt (2007, s.450). Detta kan göra det svårt för utomstående att få in en fot. Hon kritiserar även det faktum att mycket av politiken runt open access, de deklarationer och dokument som definierar begreppet, dess mål och riktlinjer, ofta handlar om utveckling och drivs på av välgörenhetsorganisationer. Dessa organisationer kan också ha politiska baktankar och vill kanske se utvecklingen gå åt ett speciellt håll, i så fall handlar det inte längre om vetenskaplig frihet eller inte ens för ”den goda saken” (2007, s.454).

Haider kan verka väldigt kritisk men det är inte open access som fenomen som hon kritiserar utan synen på vetenskap som något helt neutralt och problemfritt och den västerländska, koloniala synen på ”utveckling” som en redan utstakad väg mot ett bestämt mål. Willinsky nämner den historiska bakgrunden med kolonisering och den västerländska vetenskapens övertagande av äldre universitet i andra delar av världen som under koloniseringen togs upp i den västerländska gemenskapen (2006, s.93). Men han verkar inte se de problem som Haider tar upp med västvärldens övertag inom vetenskapen och speciellt dess publicering. Open access är enligt Haider ett verktyg som sprider den västerländska civilisationen till delar av världen som fortfarande inte hämtat sig från den förra koloniseringen.

Jag tycker att Willinsky har en poäng i att spridningen av open access-tidskrifter till ”underutvecklade” länder är viktig och att det kan hjälpa på många sätt. Men det är också viktigt att vara medveten om den snedvridning och västifiering som finns i den moderna vetenskapen och att föra diskussioner om hur man kan undvika det. I takt med att dessa länder får tillgång till ny vetenskap från väst behöver de också få större tillgång till spridning av sina egna arbeten och tidskrifter. Att den moderna vetenskapen ursprungligen är västerländsk går ju inte att komma ifrån, men för att jämna ut inflytandet över vetenskapen, måste forskare och tidskrifter från andra delar av världen kunna komma fram, sprida sina lokala frågeställningar och intressen och forskare i västvärlden måste lyssna.


Referenser

Haider, Jutta (2007). Of the rich and the poor and other curious minds: On open access and development. ASLIB Proceedings, vol. 59, nr. 4/5, s. 449-461.

Willinsky, John (2006). The access principle: The case for open access to research and scholarship. Cambridge, MA: MIT Press.

tisdag 7 december 2010

På spaning efter forskarbloggen

- Hur marknadsförs den av våra lärosäten?

Gästinlägg av Ellen Follin, student på kursen Vetenskaplig publicering
------

Efter att ha läst Sara Kjellbergs artikel "Bloggar som gränssnitt mellan flera världar" (Kjellberg 2009) blev jag nyfiken på hur bloggar som skrivs av forskare vid svenska universitet marknadsförs vid respektive lärosäte. Kjellberg menar att bloggformen "passar väl för att göra vetenskap och forskning tillgänglig för en större publik" (Kjellberg 2009, s. 47) och för den uppgift högskolan har att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. (SFS 1992:1434, 2§)

En snabb genombläddring av de största svenska universitetens webbplatser visar att forskarbloggarna fått en väl synlig placering.

Ändå väcks frågor.

Lunds universitet framhåller noga att bloggarna inte representerar lärosätets hållning i olika frågor och uppmuntrar läsare att anmäla innehåll som kan anses stötande eller vara ett lagbrott till universitetets webbredaktion. (Lunds universitet 2010)

Forskarbloggar vid Stockholms universitet har samma domännamn som universitetet, ".su.se". I ett par av bloggarna framgår emellertid att tjänsten är under avveckling. (http://blogs.su.se)

Är det inte tillräckligt prestigefyllt att publicera(s) i bloggform? Är det för lite lönsamhet i en sådan verksamhet? Vilka andra skäl kan ligga bakom den sortens begränsningar och förbehåll? Är det alls ens fråga om ett ställningstagande för eller emot bloggen som redskap för vetenskaplig kommunikation?

Innehållet i de forskarbloggar Sara Kjellberg studerat varierar från att strikt behandla det egna forskningsområdet till att vara helt av privatlivskaraktär. Det är ett rimligt skäl till att vara försiktig med att stå som ansvarig utgivare och viktig är den diskussion som förs exempelvis vid Uppsala universitet beträffande riktlinjer för sociala medier. (Uppsala universitet 2010)

Kjellberg redovisar i sin studie de bloggande forskarnas anställningstyp (Kjellberg 2010, s. 60). Klart är att de flesta är doktorander och att frekvensen av bloggare sjunker ju högre position forskaren har. Finns det en digital klyfta inom forskarpraktiken? Åldersbetingad? Frivillig eller ofrivillig?

Larry E. Ribstein beskriver bloggande forskares roll som "amatörjournalister" och bloggen som en viktig arena för att sammanföra vetenskaplig expertis och professionell journalistik (Ribstein 2006). Vilket är i det sammanhanget överordnat: vetenskaplig expertis eller vetenskapligt perspektiv? Hur förvaltar forskare sin auktoritet i egenskap av vetenskapsmän? Spelar risken för att kunna avkrävas ett källkritiskt ansvar roll för ett lärosätes inställning till forskares bloggande?

Kanske.

Men framför allt förefaller diskussionen om forskningsbloggar och individuella initiativ underordnad diskussionen (och den aktiva marknadsföringen av) respektive universitets samlade närvaro i sociala medier så som Facebook, Twitter och YouTube.

Viljan att sprida, tillgängliggöra och söka samarbete för forskning och utveckling är uppenbar.

Referenser

Lunds universitet (2010). "Fokus på Lunds universitet." Hämtad 5 dec. 2010 från
http://nyheter.blogg.lu.se/

Kjellberg, Sara (2009). "Bloggar som gränssnitt mellan flera världar: en fallstudie om den svenska akademiska bloggosfären." [Översättning]. HUMAN IT 10.3 (2009): 1-45. http://etjanst.hb.se/bhs/ith//3-10/sk_sve.htm

Ribbstein, Larry E. (2006). "The Public Face of Scholarship." Law and Economics Working Papers, paper 59. University of Illinois College of Law. http://law.bepress.com/cgi/viewcontent.cgi?article=1058&context=uiuclwps

Uppsala universitet (10 juni 2010). "Riktlinjer för sociala medier behövs." Hämtad 5 dec. 2010 från http://www.uu.se/node917?typ=artikel&dokid=1032

(SFS) 1992:1434.

Stockholms universitet (10 sept. 2010). "Universitetet i sociala medier." Hämtad 5 dec. 2010 från http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=13293&a=63526

Widgren, Mats (2010). "Varför stänga bloggen?" Mats Widgren: händelser, tankar, reflektioner, åsikter. Hämtad 5 dec. 2010 från http://blogs.su.se/widgren/Forskning%20och%20forskningspolitik/widgren-N_Q45g-0