En blogg från Högskolan i Borås

tisdag 23 november 2010

Att utveckla institutionella arkiv/publikationsdatabaser

Gästinlägg av Pieta Eklund, student på kursen Vetenskaplig publicering
-----

Problemet med institutionella arkiv är att det är svårt att få forskare att registrera publikationens bibliografiska data och publicera sina forskningspublikationer i fulltext i dem. Det kan finnas flera orsaker till detta, bl.a. att registrering kräver tid som forskare inte har, att de inte har förstått nyttan med institutionella arkiv och att de istället upplever att publicering i institutionella arkiv missgynnar dem men gynnar den fakultet och/eller det universitet där de är verksamma. Forskare tror kanske också att de inte har rättigheterna att publicera i fulltext i institutionella arkiv, där texterna är fritt tillgängliga, när artikeln är publicerad i en tidskrift (parallellpublicering). Det kan också vara så att bibliotek eller ansvarig institution (för arkivet) inte är tydlig med syftet och målen med arkivet och att kontakterna mellan den ansvariga institutionen och andra delar av organisationen inte är tillräckligt bra koordinerade, vilket leder till att det kan bli svårare för den ansvariga att informera om arkivets fördelar och andra eventuella krav som finns från t.ex. finansiärer för parallellpublicering.

Palmer, Teffeau och Newton (2008) presenterar i sin artikel hur tre olika bibliotek har tagit sig an utvecklingen av institutionella arkiv där den ena präglades av forskarservice och tankar om service (approach A), den andra av att samla innehåll (approach C) och den tredje av en kombination av dessa två (approach B) där dock frågor om policy och best practice ändå vägde tyngre. De drar slutsatsen att utveckling av institutionella arkiv påverkar bibliotekets roll, eller i alla fall gör deras arbete i dessa frågor mer synligt.

I min egen verksamhet (ansvar för publikationsdatabasen BADA och publiceringsfrågor vid Bibliotek och läranderesurser, Högskolan i Borås) har jag märkt att det krävs bl.a. en drivkraft i from av en policy (från högskolan men också forskningsfinansiärer), att arbetsflödet från registrering till slutgiltig publicering i arkivet fungerar automatiskt då så är möjligt (t.ex. att formuläret förfylls genom att man anropar APIer som t.ex. Web of Science tillhandahåller), kontinuerliga kontakter mellan biblioteket och institutioner, mervärde i form av att forskningspublikationerna blir synliga på fler ställen än bara i arkivet och min uppfattning stärks efter att ha läst Palmer, Teffeau och Newtons (2008) artikel. De påpekar nämligen att det kritiska i framtida utveckling är att arbeta med just detta: policyn, arbetsflödet, mervärdet, tekniken och kontakter mellan institutioner för att biblioteken ska kunna fortsätta utveckla publikationsdatabaser och dessa fyllas med innehåll. Det som är utmaningen för oss i Borås är så klart det ovannämnda men även faktumet att vi har Textilhögskolan där det bedrivs konstnärlig forskning, vilket innebär att vi måste fundera noga på hur vi på bästa möjliga sätt kan hjälpa forskare vid institutionen att registrera och publicera sin konstnärliga forskning, då den inte alltid följer den enkla textbaserade standarden som passar de flesta andra vetenskapsområden, och därmed utveckla vår publiceringsdatabas BADA.

Palmer, Carole L., Teffeau, Lauren C. & Newton, Mark P. (2008). Strategies for institutional repository development: A case study of three evolving initiatives. Library Trends, vol. 57, nr 2, s. 142-167.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar