En blogg från Högskolan i Borås

onsdag 12 maj 2010

Sociala medier


Det har varit mycket prat om sociala medier i Borås de senaste dagarna. BHS har startat en särskild satsning på forskning och nätverkande om sociala medier och i anslutning till det har det anordnats två olika events.

Måndag eftermiddag och kväll var en utbildningsdag för politiker i Borås-området och för högskolans personal – Mötesplats sociala medier. En presentation av de olika talarna finns på Högskolans nyhetssida. Jag fastnade mest för Mathias Klangs alltid proffsiga presentation om vikten av att tänka efter kring hur vi använder sociala medier, för Lennart Guldbrandssons förhoppning om att sociala medier (t.ex. Wikipedia) på lång sikt ska kunna utnyttjas för att lösa problem och för eget lärande, och för de siffror som Hans Kullin refererade till från en artikel av Haewoon Kwah, Changhyun Lee, Hosung Park och Sue Moon om Twitter, där de bl.a. har kommit fram till att Twitter ofta används för att sprida nyheter.

Under tisdagen samlades ett delvis annat, delvis samma gäng under titeln Sociamediapedia som ett första steg i att skapa ett nätverk bland forskare och professionella som intresserar sig för sociala medier. Här var det mindre fokus på föredrag (de som pratade fick 3 minuter var) och mer fokus på att diskutera. Bland ämnena som väcktes fanns sociala medier i arbetslivet och i skolan, som tidstjuv och som möjliggörare, och frågan om hur sociala medier används på vettiga och ansvarsfulla sätt. Konferensen går att följa i Bambuser och via det livliga twitterflödet.

tisdag 11 maj 2010

Forskardag på Svensk Biblioteksförening III

Sist ut på forskardagen var Sara Kjellberg, Lunds universitet, som presenterade delar av sitt avhandlingsprojekt om forskarbloggar. Hon har bl.a. kartlagt svenska akademiska bloggar och tittat på vem det är som skriver, vilket innehåll bloggarna har och hur de länkar till varandra. Denna del av studien finns att läsa i en artikel i Human IT. Sara har också studerat vad som motiverar forskare att blogga. Förutom de anledningar som många andra bloggare anger så underströk forskarna i studien att den kreativa aspekten var viktig – bloggen erbjöd en plats att skriva och att uttrycka sig i lite mindre formell form än i det övriga akademiska skrivandet.

Bloggforskning är ett växande område. Istället för att betrakta bloggar som något som alla kan skriva och som därför inte är intressant att studera – ja, jag har hört det argumentet i debatter – så tror jag att de flesta forskare anser att bloggar är intressanta just därför att så många använder det som en arena för att kommunicera. Det finns emellertid inte så mycket forskat om forskares bloggande ännu och Saras avhandlingsarbete utgör ett spännande tillskott till kunskap om bloggar.

måndag 10 maj 2010

Forskardag på Svensk Biblioteksförening II

Mats Dahlströms presentation på Biblioteksföreningens forskardag behandlade digitaliserade textutgåvor. Han närmade sig frågan om hur biblioteken, som utför stora digitaliseringsinsatser, kan samarbeta med textforskare som arbetar med vetenskapliga utgåvor. Här finns goda möjligheter till att det arbete som båda aktörsgrupperna lägger ner kan komma den andra gruppen till nytta och generera textutgåvor av hög kvalitet. Mats visade också ett stort antal spännande exempel på utgivningsprojekt, bl. a. den gigantiska samlingen The International Dunhuang Project från British Library och andra aktörer, det nystartade Deutsches Textarchiv och Codex Sinatiticus, ett exempel på att ett uppstyckat manuskript kan fogas samman digitalt.

Olof Sundin pratade om informationssökning och källkritik utifrån EXAKT-projektet. Jag har skrivit mer om detta på EXAKT-bloggen.

söndag 9 maj 2010

Forskardag på Svensk Biblioteksförening I


Biblioteksföreningen har tagit ett trevligt initiativ genom att anordna en forskardag varje år. Denna gång var temat Bibliotek och digitala medier. Jag får nog räknas som jävig eftersom jag samarbetar med alla de forskare som deltog, men jag tyckte att det blev en väldigt intressant dag med spännande föredrag från mina kollegor och bra frågor och diskussionsinlägg från publiken. Mycket av det som togs upp är sådant som berörs på olika vis i masterprogrammet. Det här inlägget blev så långt att jag delar upp det i flera delar – i detta inlägg beskriver jag lite vad jag själv presenterade under dagen och i kommande inlägg vad de övriga deltagarna tog upp.

Jag inledde med att prata om hur forskare berättar om vetenskap i vetenskapliga artiklar och om de konventioner som har vuxit fram kring hur detta görs. Detta är något som jag tycker är väldigt spännande i det att man som forskare tar en ofta ganska kaotisk process och framställer den som något som är helt logiskt och sekventiellt. I tryckta tidskrifter är det naturligt att dessa berättelser framställs i skrift, även om de kan kompletteras av olika former av illustrationer. Men med digitala tidskrifter är det ju inte självklart varför man inte ska berätta i andra representationsformer, t.ex. med video (se t.ex. Journal of Visualized Experiments). Jag har studerat hur remedieringen, övergången till ett nytt medium, sker i vetenskapliga open access-tidskrifter från små utgivare och bl.a. tittat på hur forskningen framställs. En kort beskrivning av resultaten finns att läsa i ScieCom Info.
/Helena

fredag 7 maj 2010

Att passera genom Google


Att informationssökning på nätet för många näst intill blivit synonymt med att söka på Google är något som flera studier har visat. Google fungerar som en ”obligatory passage point”, en plats som får andra aktörer att koordinera sig med dem för att de ska nå sina individuella mål, hävdar Astrid Mager med ett begrepp från Actor Network Theory. Astrid är nästan färdig doktor i vetenskapsstudier vid universitetet i Wien och har studerat hur människor söker efter information om hälsorelaterade frågor och även hur de aktörer som tillhandahåller webbplatser inom hälsoområdet funderar kring hur de ska nå ut.

En viktig gemensam faktor visade sig vara Google. De som sökte efter information gick väldigt ofta via Google, och återvände också till Googles träfflista vid upprepade tillfällen under sin informationsinhämtning. Däremot utnyttjade de inte länkar mellan olika webbplatser särskilt mycket. Samtidigt så var producenterna av hälsowebbplatser ofta väl medvetna om vilka strategier som de kunde tillämpa för att rankas högt i Googles träfflista och det var viktigt inte minst för de kommersiella aktörerna att använda sig av sökmotorsoptimisering. Ett sätt blev att utbyta länkar med andra webbplatser, länkar som alltså fyllde en funktion för att webbplatsen skulle hittas även om inte läsarna följde själva länkarna.

Astrid Mager från Institutionen för vetenskapsstudier vid Wiens universitet presenterade sin avhandling och det projekt den ingår i vid ett seminarium på Bibliotekshögskolan nu i veckan. Delar av studien finns att läsa i new media & society.