En blogg från Högskolan i Borås

tisdag 28 december 2010

Tre doktorandtjänster med inriktning på sociala medier

Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås utlyser inte mindre än tre doktorandtjänster i b&i med inriktning mot sociala medier.

De tre tjänsterna har inriktning mot:
  • sociala medier och informationspraktiker i organisationer/arbetsliv

  • sociala medier och informationspraktiker bland barn och ungdom

  • webbometri och visualisering av data

Deadline för ansökningar är 1 mars 2011.

onsdag 22 december 2010

Några ord om peer reviewprocessen

Gästinlägg av Ulrika Nilsson, student på kursen Vetenskaplig publicering

------

Peer review, där en artikel granskas av andra forskare inom fältet innan den publiceras, används för att bedöma en artikels korrekthet samt för att kontrollera om artikeln är betydande nog för att publiceras (Borgman 2007, s. 58). Många menar därför att peer review-processen borgar för god kvalitet. John Willinsky menar exempelvis: “The quality of the information available to the public … is dependent on the proportion of peer-reviewed research to which there is open access, compared to the vast amounts of other sorts of online information” (Willinsky 2006, s. 114).

Christine Borgman menar att kvalitetskraven ser olika ut för olika forskningsfält, men att: ”all have to do with whether the work meets acceptable norms for method, validity, reliability (in the case of empirical research), evidence, documentation of sources, adequacy of claims, quality of writing and presentation, and degree of contribution to the field” (2007, a. 58).

Trots konsensus kring den kvalitetsstämpel som peer reviwprocessen ger en artikel, så debatteras aspekter som: graden av konfidentialitet, graden av rättvisa i bedömningarna, granskarens objektivitet och möjligheterna för denna att upptäcka felaktigheter eller plagiat (Borgman 2007, s. 61). Just felaktigheter kan vara svårt att upptäcka, speciellt med tanke på att den granskande forskaren ofta kommer från samma disciplin som artikelförfattaren. Detta kan leda till att visa aspekter av forskningen, som vanligtvis inte ingår i det egna forskningsfältet, förblir felaktiga i den slutliga artikeln, helt enkelt för att granskaren inte heller har någon större kunskap i frågan. Detta kan exempelvis gälla metodologiska frågor, där en disciplin som kanske vanligen rör sig inom det kvalitativa forskningsfältet plötsligt är ute på hal is när de ska behandla statistiska metoder. Detta råkade jag själv ut för när jag läste artiklar skrivna inom lingvistik, där det användes statistiska metoder för att utröna språkattityder. Det fanns en del statistiska felaktigheter i dessa artiklar, och detta trots att de genomgått peer reviewprocessen. Så vi ser alltså att Borgmans ena kvalitetskrav, att artikeln ska ”meet acceptable norms for method” efter att den granskats, kanske inte alltid håller, kanske på grund av att granskaren kommer från samma disciplin som artikelförfattaren, en disciplin som i mitt fall uppenbarligen inte är helt bevandrade inom statistiken. Att granskaren själv kommer från samma disciplin som skribenten menar Borgman beror på att: ”those who contribute to the system are assumed to be the best judges of the quality of new work” (2007, s. 61).

Borgman menar dock att det går att komma runt detta problem, då hon påpekar att statistisk korrekthet och originalitet kan mätas med hjälp av tekniska verifikationsmetoder istället för att använda mänsklig granskning (2007, s. 84). Vilka dessa metoder är nämns tyvärr inte, och frågan är hur väl använda de är av granskare som inte kan sin statistik, men de borde i alla fall användas så fort granskaren känner sig osäker på området, för att verkligen kunna borga för artiklarnas kvalitet.

Borgman menar att peer review, trots alla dessa väldokumenterade brister, förblir den mest accepterade metoden för att bedöma artiklars forskningskvalitet. Så avslutningsvis får vi konstatera att det i slutändan är läsaren själv som får ha det yttersta ansvaret i att kvalitetsgranska en artikel.

Rferenser
Borgman, Christine L. (2007). Scholarship in the digital age: information, infrastructure, and the Internet. Cambridge, MA: MIT Press

Willinsky, John (2006). The access principle: The case for open access to research and scholarship. Cambridge, MA: MIT

Högskolebibliotekets blogg – vad har den för roll och betydelse idag?

Gästinlägg av Elin Wästlund, student på kursen Vetenskaplig publicering

------

I den numera avslutade bloggen Biblioteksrelaterat, som utgjorde ett samarbete mellan tre bibliotekarier anställda vid Karolinska Institutets universitetsbibliotek, skriver Jenslin (2010) att: ”Nä, nu lägger vi av – att blogga är så djävla 2005!” Det är osäkert hur mycket skämt eller allvar som ligger bakom formuleringen. Den väcker dock frågan om vad högskolebibliotekets blogg har för roll och betydelse idag?

Högskolebibliotekets blogg kan givetvis vända sig till olika läsekretsar: personal, studenter, forskare och så vidare. Frågan är dock om innehållet för den skull växlar? Kjellberg (2009, s. 74) som skrivit om forskarbloggen, menar att denna typ av blogg utgör ett alldeles speciellt kommunikationsverktyg som inte liknar något annat, därför att den kan ses som en intermediär mellan: universitetet, forskningsfält, samhälle och privatliv. Kan högskolebibliotekets blogg antas likna forskarbloggen på detta område?

Vad används då högskolebibliotekets blogg till förutom som kommunikationsverktyg? I den vetenskapliga litteraturen skriver till exempel Zhuo (2006, s. 147) att bloggen kan vara ett verktyg för att:
  • Kommunicera med bibliotekets personal. (Det kan vara antingen bibliotekarier som tar kontakt med sina kollegor eller användare som tar kontakt med bibliotekarier. Zhuo har en snävare syn på bloggen som kommunikationsverktyg än vad Kjellberg har.)

  • Marknadsföra biblioteket. (Bloggen är ett forum där bibliotekarier gör reklam för tjänster som biblioteket tillhandahåller, för att dra till sig biblioteksanvändarnas uppmärksamhet och locka dem till att använda tjänsterna.

  • Publicera nyhetsbrev. (Läsaren får information av bibliotekarien.)

Hur stämmer då dessa syften överens med vad som anges i verkligt existerande bloggar? För att undersöka detta har jag valt att utgå ifrån både en svensk och en internationell blogg: Library & Information Services och News & Blogs båda slumpmässigt utvalda. Melin (2008) som är medförfattare till Högskolebiblioteket i Jönköpings blogg Library & Information Services anser att bloggen ingår som ett led i bibliotekets marknadsföring, och syftet med denna är att:
  • Förmedla information om resurser och söktjänster. (Bibliotekets användare får information om bibliotekets utbud och service.)

Att det är just detta syfte som Melin anger hindrar inte att Högskolebiblioteket i Jönköpings blogg även uppfyller andra syften som redan angetts här ovan av Zhuo. I vilket fall kan detta syfte läggas till de andra.

Lillian Goldman Law Library’s högskolebiblioteksblogg, News & Blogs (2010), består av fyra bloggar med skilda syften. Här följer en presentation av dem och vad deras syften. Syftena har jag i dessa fall kommit fram till genom att läsa bloggarna. Detta för att det inte gått att finna några explicita syften med bloggarna.
  • Yale Law Library - News & Events. 1) Bibliotekarien ger allmän information om vad som händer på biblioteket. 2) Bibliotekarien levandegör bibliotekets material för användaren, till exempel genom att göra en websida utifrån innehållet i en nyutkommen bok.

  • Yale Law Library - Foreign & International Blog. 1) Bibliotekets användare får information om samtida och historiska ”problematiska” händelser kopplade till sitt ämnesområde 2) Bibliotekets användare får vägledning i bibliotekets söktjänster.

  • Yale Law Library - Rare Books Blog. 1) Bibliotekarien aktualiserar och lyfter fram rariteter, via beskrivningar, fotografier eller filminspelningar.

  • Yale Law Library - Reference Blog. 1) Bibliotekarien kungör promulgationer och offentliga beslut som berör biblioteket eller användarens ämnesområde. 2) Bibliotekarien ger stöd för bibliotekets användare när det gäller lokalisering av olika medier.

De implicita syften som återfinns i bloggarna ovan kan sägas ingå i de fyra syftena som tagits upp tidigare av Zhuo och Melin. Vad som är speciellt med bloggarna är också att några av dem tar upp informationsresurser som berör användarens ämnesområde. Bloggarna kan alltså anses uppfylla syftet att:
  • Hålla sig uppdaterad inom ett aktuellt ämnesområde. (Detta går i linje med Kjellbergs beskrivning av bloggens funktioner som kommunikationsverktyg. Bibliotekarien visar upp informationskompetens inom ett ämnesområde och användaren får specifik information om detta.)

Sammanfattningsvis kan man säga att högskolebibliotekets blogg fyller ett antal betydelsefulla funktioner. För bibliotekets personal kan bloggen vara ett forum för att kommunicera med kollegor, marknadsföra biblioteket, publicera nyhetsbrev och visa informationskompetens inom ett visst ämnesområde,

För användaren fyller högskolebibliotekets blogg funktionen att kommunicera med bibliotekets personal, få information om bibliotekets utbud och service och hålla sig uppdaterad i ett visst ämnesområde.

Som svar på Jenslins uttalande i början av detta blogginlägg kan man säga att högskolebibliotekets blogg inte alls är förlegad, utan tvärtom högst aktuell.

Referenser

Jenslin, Åsa (2010). This is the end my friend. Biblioteksrelaterat (2010-02-13, kl. 22:17:01), tillgänglig på: http://www.biblioteksrelaterat.se/2010/02/this-is-the-end-my-friend.html [2010-12-17].

Kjellberg, Sara (2009). Bloggar som gränssnitt mellan flera världar: en fallstudie av den svenska akademiska bloggosfären. [Översättning]. Human IT, vol. 10, no. 3. 46-88, tillgänglig på: http://etjanst.hb.se/bhs/ith/3-10/sk_sve.pdf [2010-11-02].

Melin, Inger (2008). The Purpose of the library blog. Library & Information Services (2008-03-18), tillgänglig på: http://blogs.hj.se/bibl/2008/03/ [2010-12-18].

News & Blogs (2010). Lillian Goldman Law Library, tillgänglig på: http://library.law.yale.edu/blogs [2010-12-18].


Yale Law Library – Foreign & International Blog
(2010). Lillian Goldman Law Library, tillgänglig på: http://library.law.yale.edu/blogs/foreign-international-blog [2010-12-18].

Yale Law Library - News & Events (2010). Lillian Goldman Law Library, tillgänglig på: http://library.law.yale.edu/blogs/news [2010-12-18].

Yale Law Library – Rare Books Blog (2010. Lillian Goldman Law Library, tillgänglig på: http://library.law.yale.edu/blogs/rare-books-blog [2010-12-18].

Yale Law Library – Reference Blog (2010). Lillian Goldman Law Library, tillgänglig på: http://library.law.yale.edu/blogs/reference-blog [2010-12-18].

Zhuo, Fu (2006). Blogs in American academic libraries: An overview of their present status and possible future use. Web Information Systems – WISE 2006 Workshops. Lecture notes in computer science, vol. 4256. 145-152.

måndag 20 december 2010

Fåfängans akademiska marknad

Gästinlägg av Olle Thegeby, student på kursen Vetenskaplig publicering
------

I höstas kom det flera förfrågningar till oss på högskolebiblioteket från studenter och lärare om erbjudanden från Lambert Academic Publishing att trycka en uppsats. Frågeställarna undrade både över förlaget och det överraskande intresset av att publicera en studentuppsats. Vi fick anledning att undersöka saken närmare och kom i kontakt med en den vetenskapliga publiceringens undre värld.

Det vetenskapliga publiceringssystemets funktion kan delas upp i legitimering, spridning och bevarande (Borgman, 2007). I legitimeringen ligger framför allt det kvalitetsmässiga godkännande av en text som den kollegiala granskningen utgör.

Willinsky (2006, s. 21ff) talar om en fåfängefaktor (vanity factor) bland forskare. Att komma i tryck, läsas och citeras är forskningens kärna. Kollegornas erkännande är beviset på vetenskaplig framgång. En publicering i en välrenommerad tidskrift anses mycket hedrande. Denna slags fåfänga kan sägas vara en naturlig ingrediens i det vetenskapliga livet.

Med begreppet vanity publisher (betalpublicering) menas emellertid, trots ordlikheten, något helt annat. I takt med att vetenskapliga förlag köptes upp av stora koncerner, med fokus mer på underhållning än vetenskaplig publicering, ökade kraven på lönsamhet till och med på titelnivå. Det blev allt svårare att intressera förlag för en bokidé (Dilevko & Dali, 2006). Marknaden var beredd för betalpublicering.

Ett betalförlag har som affärsidé att mot betalning från författaren publicera en bok. Förlaget gör ingen kvalitetskontroll och ett minimalt redigeringsarbete. Ibland kan förlaget mot extra kostnad utföra arbete som ett vanligt förlag skulle anse som självklart, till exempel korrekturläsa eller marknadsföra. En variant är ett betalförlag som använder sig av beställtrycksteknik (print on demand) och därigenom kan ha mycket låg avgift. Trots det tjänar förlaget pengar på att författaren köper exemplar och inte, som annars är brukligt, på att sälja boken till en stor marknad (Vanity press, 2010). Frånvaron av både förlagsgranskning och kollegial granskning gör en betalförlagspublicering demeriterande för en forskare.

Ett alternativ till betalförlag är självpublicering (utgivning på eget förlag). I begreppet självpublicering ligger att författaren står för alla aktiviteter och kostnader i samband med bokens publicering. Författaren ska ha ett eget förlag och boken ett ISBN-nummer som hänför sig till förlaget. Författaren är alltså utgivare och behåller alla rättigheter. (Clifford, n.a.) Självpublicering kan vara en väg för den frustrerade forskare som mötts av alltför många avvisanden vid kontakter med respektabla förlag.

Hur var det då med Lambert Academic Publishing? Här har vi att göra med ytterligare en variant av tvivelaktig utgivning. Det är frågan om en företeelse som på engelska kallas author mill (författarfabrik). Förlaget ger ut ett mycket stort antal titlar i små upplagor. Man tar inte ut någon avgift från författaren men i likhet med betalförlag kommer inkomsterna förmodligen framför allt från författarnas egna köp även om titlarna också exponeras hos Amazon (till höga priser). För en författarfabrik är det nödvändigt med ett stort inflöde av texter. Därför är ett sådant förlag aktivt ute och letar texter, till exempel sådana som förlaget hittat i listor över studentarbeten (Strauss, 2009). Så var fallet med studenterna och lärarna som tog kontakt med oss. Här har vi kommit långt från traditionell kollegial granskning. Behöver det sägas att fåfänga är en aktiv ingrediens i denna soppa?

Referenser
Borgman, C. (2007). Scholarship in the digital age: Information, infrastructure and the Internet. Cambridge, MA: MIT Press.

Clifford, J. (n.a.). Self-publishing, misrepresentation. Vanity publishing: A campaign for truth and honesty. Hämtad 17 december, 2010, från http://www.vanitypublishing.info/selfpublishing.htm

Dilevko, J. & Dali, K. (2006). The self-publishing phenomenon and libraries. Library and Information Science Research, 28: 208-234.

Strauss, V. (2009). VDM Verlag Dr. Mueller. Science fiction and fantasy writers of America. Hämtad 17 december, 2010, från http://www.sfwa.org/2009/09/victoria-strauss-vdm-verlag-dr-mueller/

Vanity press. (2010). Wikipedia. Hämtad 17 december, 2010, från http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Vanity_press&oldid=402391881

Willinsky, J. (2006). The access principle: The case for open access to research and scholarship. Cambridge, MA: MIT Press.

torsdag 16 december 2010

Open access – gratis kunskap till alla eller nytt kolonialt verktyg?

Gästinlägg av Lina Ekström, student på kursen Vetenskaplig publicering
------

Jag har läst John Willinskys bok The access principle och Jutta Haiders artikel ”Of the rich and the poor and other curious minds: On open access and development”. De handlar båda om open access och hur det påverkar utvecklingsländerna, men de har helt olika syn på dess möjligheter och konsekvenser.

Willinsky ser väldigt positivt på open access och vad det kan göra för de så kallade utvecklingsländerna. Han menar att större cirkulation av gratis och tillgänglig kunskap ger större möjligheter för forskare i fattigare länder och så når kunskapen även allmänheten utanför universitetsvärlden, så som lärare och journalister. Detta håller Haider med om, själva spridningen är ju positiv, hennes invändning är inte att kunskap sprids, utan hur och vad för kunskap som sprids. Hon menar att spridningen av kunskap till utvecklingsländerna är en enkelriktad spridning. De stora universiteten i väst ger sin kunskap till de ”outvecklade” länderna på södra halvklotet. Det västerländska materialet kan få en högre status än det inhemska och blir därmed ett hot mot lokala forskningsartiklar och tidskrifter (2007, s.452). Willinsky ser, tvärtemot, open access som ett sätt för små lokala tidskrifter att nå ut och bli lästa av västerländska forskare (2006, s.104).

Haider beskriver dagens moderna vetenskap med peer review-artiklar som publiceras i tidskrifter som i sig en västerländsk konstruktion. Den bygger på tidigare idéer och forskning och det är genom att citera och referera till föregående arbeten som man för vetenskapen framåt (2007, s.450). Detta kan göra det svårt för utomstående att få in en fot. Hon kritiserar även det faktum att mycket av politiken runt open access, de deklarationer och dokument som definierar begreppet, dess mål och riktlinjer, ofta handlar om utveckling och drivs på av välgörenhetsorganisationer. Dessa organisationer kan också ha politiska baktankar och vill kanske se utvecklingen gå åt ett speciellt håll, i så fall handlar det inte längre om vetenskaplig frihet eller inte ens för ”den goda saken” (2007, s.454).

Haider kan verka väldigt kritisk men det är inte open access som fenomen som hon kritiserar utan synen på vetenskap som något helt neutralt och problemfritt och den västerländska, koloniala synen på ”utveckling” som en redan utstakad väg mot ett bestämt mål. Willinsky nämner den historiska bakgrunden med kolonisering och den västerländska vetenskapens övertagande av äldre universitet i andra delar av världen som under koloniseringen togs upp i den västerländska gemenskapen (2006, s.93). Men han verkar inte se de problem som Haider tar upp med västvärldens övertag inom vetenskapen och speciellt dess publicering. Open access är enligt Haider ett verktyg som sprider den västerländska civilisationen till delar av världen som fortfarande inte hämtat sig från den förra koloniseringen.

Jag tycker att Willinsky har en poäng i att spridningen av open access-tidskrifter till ”underutvecklade” länder är viktig och att det kan hjälpa på många sätt. Men det är också viktigt att vara medveten om den snedvridning och västifiering som finns i den moderna vetenskapen och att föra diskussioner om hur man kan undvika det. I takt med att dessa länder får tillgång till ny vetenskap från väst behöver de också få större tillgång till spridning av sina egna arbeten och tidskrifter. Att den moderna vetenskapen ursprungligen är västerländsk går ju inte att komma ifrån, men för att jämna ut inflytandet över vetenskapen, måste forskare och tidskrifter från andra delar av världen kunna komma fram, sprida sina lokala frågeställningar och intressen och forskare i västvärlden måste lyssna.


Referenser

Haider, Jutta (2007). Of the rich and the poor and other curious minds: On open access and development. ASLIB Proceedings, vol. 59, nr. 4/5, s. 449-461.

Willinsky, John (2006). The access principle: The case for open access to research and scholarship. Cambridge, MA: MIT Press.

tisdag 7 december 2010

På spaning efter forskarbloggen

- Hur marknadsförs den av våra lärosäten?

Gästinlägg av Ellen Follin, student på kursen Vetenskaplig publicering
------

Efter att ha läst Sara Kjellbergs artikel "Bloggar som gränssnitt mellan flera världar" (Kjellberg 2009) blev jag nyfiken på hur bloggar som skrivs av forskare vid svenska universitet marknadsförs vid respektive lärosäte. Kjellberg menar att bloggformen "passar väl för att göra vetenskap och forskning tillgänglig för en större publik" (Kjellberg 2009, s. 47) och för den uppgift högskolan har att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. (SFS 1992:1434, 2§)

En snabb genombläddring av de största svenska universitetens webbplatser visar att forskarbloggarna fått en väl synlig placering.

Ändå väcks frågor.

Lunds universitet framhåller noga att bloggarna inte representerar lärosätets hållning i olika frågor och uppmuntrar läsare att anmäla innehåll som kan anses stötande eller vara ett lagbrott till universitetets webbredaktion. (Lunds universitet 2010)

Forskarbloggar vid Stockholms universitet har samma domännamn som universitetet, ".su.se". I ett par av bloggarna framgår emellertid att tjänsten är under avveckling. (http://blogs.su.se)

Är det inte tillräckligt prestigefyllt att publicera(s) i bloggform? Är det för lite lönsamhet i en sådan verksamhet? Vilka andra skäl kan ligga bakom den sortens begränsningar och förbehåll? Är det alls ens fråga om ett ställningstagande för eller emot bloggen som redskap för vetenskaplig kommunikation?

Innehållet i de forskarbloggar Sara Kjellberg studerat varierar från att strikt behandla det egna forskningsområdet till att vara helt av privatlivskaraktär. Det är ett rimligt skäl till att vara försiktig med att stå som ansvarig utgivare och viktig är den diskussion som förs exempelvis vid Uppsala universitet beträffande riktlinjer för sociala medier. (Uppsala universitet 2010)

Kjellberg redovisar i sin studie de bloggande forskarnas anställningstyp (Kjellberg 2010, s. 60). Klart är att de flesta är doktorander och att frekvensen av bloggare sjunker ju högre position forskaren har. Finns det en digital klyfta inom forskarpraktiken? Åldersbetingad? Frivillig eller ofrivillig?

Larry E. Ribstein beskriver bloggande forskares roll som "amatörjournalister" och bloggen som en viktig arena för att sammanföra vetenskaplig expertis och professionell journalistik (Ribstein 2006). Vilket är i det sammanhanget överordnat: vetenskaplig expertis eller vetenskapligt perspektiv? Hur förvaltar forskare sin auktoritet i egenskap av vetenskapsmän? Spelar risken för att kunna avkrävas ett källkritiskt ansvar roll för ett lärosätes inställning till forskares bloggande?

Kanske.

Men framför allt förefaller diskussionen om forskningsbloggar och individuella initiativ underordnad diskussionen (och den aktiva marknadsföringen av) respektive universitets samlade närvaro i sociala medier så som Facebook, Twitter och YouTube.

Viljan att sprida, tillgängliggöra och söka samarbete för forskning och utveckling är uppenbar.

Referenser

Lunds universitet (2010). "Fokus på Lunds universitet." Hämtad 5 dec. 2010 från
http://nyheter.blogg.lu.se/

Kjellberg, Sara (2009). "Bloggar som gränssnitt mellan flera världar: en fallstudie om den svenska akademiska bloggosfären." [Översättning]. HUMAN IT 10.3 (2009): 1-45. http://etjanst.hb.se/bhs/ith//3-10/sk_sve.htm

Ribbstein, Larry E. (2006). "The Public Face of Scholarship." Law and Economics Working Papers, paper 59. University of Illinois College of Law. http://law.bepress.com/cgi/viewcontent.cgi?article=1058&context=uiuclwps

Uppsala universitet (10 juni 2010). "Riktlinjer för sociala medier behövs." Hämtad 5 dec. 2010 från http://www.uu.se/node917?typ=artikel&dokid=1032

(SFS) 1992:1434.

Stockholms universitet (10 sept. 2010). "Universitetet i sociala medier." Hämtad 5 dec. 2010 från http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=13293&a=63526

Widgren, Mats (2010). "Varför stänga bloggen?" Mats Widgren: händelser, tankar, reflektioner, åsikter. Hämtad 5 dec. 2010 från http://blogs.su.se/widgren/Forskning%20och%20forskningspolitik/widgren-N_Q45g-0

tisdag 23 november 2010

Att utveckla institutionella arkiv/publikationsdatabaser

Gästinlägg av Pieta Eklund, student på kursen Vetenskaplig publicering
-----

Problemet med institutionella arkiv är att det är svårt att få forskare att registrera publikationens bibliografiska data och publicera sina forskningspublikationer i fulltext i dem. Det kan finnas flera orsaker till detta, bl.a. att registrering kräver tid som forskare inte har, att de inte har förstått nyttan med institutionella arkiv och att de istället upplever att publicering i institutionella arkiv missgynnar dem men gynnar den fakultet och/eller det universitet där de är verksamma. Forskare tror kanske också att de inte har rättigheterna att publicera i fulltext i institutionella arkiv, där texterna är fritt tillgängliga, när artikeln är publicerad i en tidskrift (parallellpublicering). Det kan också vara så att bibliotek eller ansvarig institution (för arkivet) inte är tydlig med syftet och målen med arkivet och att kontakterna mellan den ansvariga institutionen och andra delar av organisationen inte är tillräckligt bra koordinerade, vilket leder till att det kan bli svårare för den ansvariga att informera om arkivets fördelar och andra eventuella krav som finns från t.ex. finansiärer för parallellpublicering.

Palmer, Teffeau och Newton (2008) presenterar i sin artikel hur tre olika bibliotek har tagit sig an utvecklingen av institutionella arkiv där den ena präglades av forskarservice och tankar om service (approach A), den andra av att samla innehåll (approach C) och den tredje av en kombination av dessa två (approach B) där dock frågor om policy och best practice ändå vägde tyngre. De drar slutsatsen att utveckling av institutionella arkiv påverkar bibliotekets roll, eller i alla fall gör deras arbete i dessa frågor mer synligt.

I min egen verksamhet (ansvar för publikationsdatabasen BADA och publiceringsfrågor vid Bibliotek och läranderesurser, Högskolan i Borås) har jag märkt att det krävs bl.a. en drivkraft i from av en policy (från högskolan men också forskningsfinansiärer), att arbetsflödet från registrering till slutgiltig publicering i arkivet fungerar automatiskt då så är möjligt (t.ex. att formuläret förfylls genom att man anropar APIer som t.ex. Web of Science tillhandahåller), kontinuerliga kontakter mellan biblioteket och institutioner, mervärde i form av att forskningspublikationerna blir synliga på fler ställen än bara i arkivet och min uppfattning stärks efter att ha läst Palmer, Teffeau och Newtons (2008) artikel. De påpekar nämligen att det kritiska i framtida utveckling är att arbeta med just detta: policyn, arbetsflödet, mervärdet, tekniken och kontakter mellan institutioner för att biblioteken ska kunna fortsätta utveckla publikationsdatabaser och dessa fyllas med innehåll. Det som är utmaningen för oss i Borås är så klart det ovannämnda men även faktumet att vi har Textilhögskolan där det bedrivs konstnärlig forskning, vilket innebär att vi måste fundera noga på hur vi på bästa möjliga sätt kan hjälpa forskare vid institutionen att registrera och publicera sin konstnärliga forskning, då den inte alltid följer den enkla textbaserade standarden som passar de flesta andra vetenskapsområden, och därmed utveckla vår publiceringsdatabas BADA.

Palmer, Carole L., Teffeau, Lauren C. & Newton, Mark P. (2008). Strategies for institutional repository development: A case study of three evolving initiatives. Library Trends, vol. 57, nr 2, s. 142-167.

söndag 21 november 2010

So popular and original, yet so static and corruptible: The bibliometrical controversy

Gästinlägg av Isaac Kamya Nsubuga, student på kursen Vetenskaplig publicering
____

The scientific value of bibliometrics should not be underestimated. Bibliometrics is known to have been used, and to have been useful, already during the earlier 20th century. Bibliometrics did, on the other hand, not become commonly applied in research until the technological take-off of the 1960’s. Today, the number of scientific areas where bibliometrics is being used is growing fast. The fact that bibliometrics can easily be connected to quantitative analysis may be seen as a characteristic of originality. That is, if compared to other methods that are known to apply multiple techniques. On the other hand there are scholars who choose to view this single connection as a limitation in methodology. These scholars do mean that the pillars onto which bibliometrics lean need to be transformed. Kärki and Kortelainen (1998, p.66) [1] explain and show how scholars like Glänzel & Schoepflin (1994) [2] advocate for a need to improve bibliometrics through basic research. That way, both theory and methodology will acquire a firmer ground which will be less liable to political manipulation.

Kärki and Kortelainen (1998, p.66) also mention a detectable fault in the internal communication between bibliometricians. The theory of bibliometrics has also sometimes been considered to be rather static and unchanging over decades. Nordic researchers Kärki and Kortelainen (1998, p.1) wrote about one of the aims of their book, to create a Swedish bibliometrical terminology. They claimed not to have been totally satisfied with their accomplishment on this issue. This was probably because of varied perspectives they came across during their work. Moreover, several terms originating in the English language were already in use in Swedish.

My main concern is the methodological bias of bibliometrics towards quantitative methodology, as well as the non-functional internal communication between bibliometricians that I mentioned earlier. Furthermore, there seems to be evidence of different bibliometricians reaching different results of the same phenomenon. Bibliometrical theory is said to offer no methodological consensus, either. This gives the funders (decision makers) of bibliometric research too much free room to order particular results. The resulting effect is an increased risk for quality depreciation of results, as well as paving way for political bias.

Despite its apparent shortcomings, bibliometrics is genuinely appreciated by scientists. The methods’ current expansion in use seem logical enough explanation for this. I believe that increased demand is a receipt for appreciation. Neither are the other methods without fault. When it comes to decision-making, for example, neither traditional evaluation nor bibliometrical indicators are recommended to use alone. Kärki and Kortelainen (1998, p.56) recommend a combination of both methods.

As far as the pattern of development in the area of bibliometrics is concerned, it might no longer be true that bibliometrics is static. The number of areas of bibliometric application is increasing. The number of different ways in which the technique is applied is also increasing. Bibliometrics may, on the other hand, be considered to be a springboard to “new” methods like webmetrics and cybermetrics, but still unchanged within itself.

Borgman & Furner (2002, pp.3-5) [3] wrote:
“Bibliometrics offers a powerful set of methods and measures for studying the structure and process of scholarly communication. /…/
In addition to bibliometrics, scientometrics, and informetrics, we now have “cybermetrics” (the title of an electronic journal) and “Webometrics” (Almind & Ingwersen, 1997). [4] /…/
Bibliometrics is now an accepted method in the sociology of science (J.R. Cole, 2000; Cronin & Atkins, 2000; Merton, 2000), [5] /…/”

To my ears, this last quotation resounds with “So popular and original, yet so static and corruptible”.

Notes:
[1] Kärki, Riitta & Kortelainen, Terttu (1998). Introduktion till bibliometri. NORDINFO no. 41. Tillgänglig via [2010-11-03].
[2] Glänzel, Wolfgang & Schoepflin, Urs (1994). Little scientometrics, big scientometrics ... and beyond? Scientometrics 30(2-3): 375-384.
[3] Borgman, Christine L. & Furner, Jonathan (2002). Scholarly communication and bibliometrics. Annual Review of Information Science and Technology, vol. 36. Medford, NJ: Information Today. 2-72.
[4] Almind, T. C. & Ingwersen, P. (1997). Informetric analyses on the World Wide Web: Methodological approaches to “Webometrics”. Journal of Documentation, 53: 404-426.
[5] All these references can be found in B. Cronin & H. B. Atkins (Eds.), The web of knowledge: A festschrift in honor of Eugene Garfield (pp. 1-7). Medford, NJ: Information Today.

Gästskribenter på bloggen


Under veckorna som kommer får Digitala tjänster-bloggen ett antal gästinlägg från studenterna på kursen Vetenskaplig publicering. Kursen ges dels som en valbar kurs i Digitala tjänster-mastern, dels som fristående kurs. Skribenterna - som i flertalet fall är yrkesverksamma inom kultur- och informationsområdet - kommer att dela med sig av betraktelser av fenomen, trender och projekt inom kursens område.

Bild: Annie Andreasson

tisdag 9 november 2010

Digital agenda för kulturarvet

Den 2-3 november 2010 hölls en lunch-till-lunch-konferens, Digital agenda för kulturarvet, på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, anordnad av ABM-centrum. Utbudet var brett och intressant men ett genomgående tema var hur minnesinstitutioner kan nå ut med sina digitaliserade samlingar och även få användare och allmänhet att interagera med materialet och även själva bidra med material.

Bland de många nationella och internationella presentatörerna märktes Stuart Lee(från universitetet i Oxford), en veteran i de här sammanhangen. Han presenterade The Great War Archives, ett digitaliseringsprojekt med lite annorlunda design. I stället för en förbestämd, institutionsstyrd, proaktiv digitaliseringsstrategi valde National Archives i England att uppmana allmänheten att komma in med allehanda material om Första världskriget. Folk kom dragande med plastpåsar och kartonger med allt möjligt material: efemärt småtryck, foton, brev och annat bildmaterial som i många fall höll på vittra bort, och som sammantaget ger en annan, kompletterande bild av "the homefront" till den skyttegravsbild vi vanligen har av kriget. Materialet snabbskannades och lades ut på nätet. Efter att projektet avslutats har allmänheten fortsatt att digitalisera och lägga ut stora mängder material i samma kategori på bl.a. Flickr.

Att notera här är för det första de väsentligt skilda kostnaderna; om en bilddigitalisering kostar ca 40 pund i traditionella digitaliseringsprojekt, låg kostnaden per bild på ca 3.50 pund i "community collection building" av det här slaget. För det andra är det ett tankeväckande exempel på hur användargrupper och allmänhet kan fås att engagera och aktivera sig i och själva bidra till projekt av det här slaget, och hur minnesinstitutionen därmed kan använda digitaliseringsprojekt till att uppfylla flera delar av sitt samhälleliga uppdrag.

Presentationer från konferensen finns nu att hämta via konferensens webbsida. Några har också filmats och kommer att visas i SVT:s Kunskapskanalen. Sändningen rubriceras ”Digitalt kulturarv” och sänds i två delar, den 8 december kl. 17.00-19.00 och den 9 december kl. 16.00-17.25.
Efter tv-sändningen kommer inspelningarna att vara tillgängliga på UR/Play.

måndag 8 november 2010

Platsbaserade tjänster

Allt fler tjänster på nätet kopplar samman kartor med användargenererade data och kommunikation, också inom kulturområdet. En verkligt god idé utgör den brittiska tjänsten Historypin, där digitaliserade foton från förr smälts samman med Googles gatubilder. Prova gärna!

En besläktad svensk lovande communitysajt är den nystartade PlatsR, där användaren t.ex. kan matcha geografisk kartbaserad browsing med uppladdat historiskt och arkeologiskt material.

måndag 25 oktober 2010

Mark Twains omdiskuterade självbiografi

Tidningar och andra medier har i år skrivit mycket om den uppseendeväckande och länge emotsedda publiceringen av Mark Twains självbiografi. Denna fick inte publiceras förrän ett helt sekel passerat efter den amerikanske författarens död i april 1910. Materialet publiceras i bokform, men parallellt tillgängliggörs det också gratis, elektroniskt och vetenskapligt-kritiskt redigerat av Mark Twain Project Online (MTPO).

torsdag 14 oktober 2010

Livet på nätet


En ny undersökning, Digital Life, har tillfrågat över 50 000 respondenter världen över om deras användning av och beteenden på nätet. Resultatet har sammanställs i dynamiska diagram som tecknar bl.a. människors nätbeteende och social nätaktivitet i olika länder. Vilka kulturer ägnar mer webbtid åt studier, medan andra ägnar mer tid åt onlinespel? Hur stor vänkrets i de sociala nätverken har man i genomsnitt i olika länder? Dessa och liknande frågor behandlas i undersökningen. Tag gärna sajtens interaktiva demovisning.

tisdag 12 oktober 2010

Gephi

Ett intressant verktyg i öppen källkod (fritt nedladdningsbart för såväl PC, Mac som Linux) för att hantera grafer (såsom visualisering, grafisk representation och utforskande av data) är "Gephi". Like Photoshop but for data, säger utvecklarna själva.

Gephi har bl.a. använts för omfattande länkanalyser, undersökningar av sociala nätverk och för att åskådliggöra biologiska datamönster. Är du intresserad kan du också läsa ett litet paper som förklarar upplägget. Ansvaret för Gephi ligger på The Gephi Consortium, som officiellt startade alldeles nyss, den 1 oktober 2010.

måndag 4 oktober 2010

ordfrekvensverktyg


Ett sätt att skaffa sig en uppfattning om innehållet i ett elektroniskt dokument man överväger att läsa, t.ex. en längre webbartikel, är att låta ett program undersöka vilka ord som förekommer mest i dokumentet. Samma verktyg kan också användas för att skaffa sig (ibland överraskande!) information om det ord- och termbruk man själv har i sina skrivna texter.

Ett av de mer kända verktygen är Wordle, vars attraktionskraft bl.a. ligger i att frekvensresultatet presenteras i grafisk form, med en bokstavsstorlek som motsvarar frekvensgraden. Se exemplet här intill från en analys av Monty Pythons sketch om "silly walks".

Men det finns betydligt mer kraftfulla verktyg om man vill gå på djupet, analysera trender, återanvända resultatet i andra sammanhang, använda olika stoppordslistor (eliminera redovisning av "intetsägande" ord som och, men, det etc) osv - ett sådant har nyligen utvecklats av Geoffrey Rockwell och Stéfan Sinclair och heter Voyeur - ta gärna en smygtitt på det ;-)

tisdag 28 september 2010

Google och framtiden IV (av IV)

Efter de la Moras genomgång inledde Mikael Löfgren kritik- och frågerundan med att dels beklaga bristen på insyn i Googles verksamhet, dels återge Googles slogan ”Don’t be evil”, och ställa frågan ”What would you do if you were evil?” Nu visade de la Mora sig vara utomordentlig på att ducka för den typen av frågor, och han ville heller inte på något sätt erkänna beskrivningen av att omvärlden skulle få väldigt lite insyn i vad Google gör och är.

Och så fortsatte det. Panelen ställde flera i sig intressanta kritiska frågor, men antingen ställdes de till fel person, och de la Mora kunde hänvisa till andras ansvar för saken, eller så formulerades de lite för övergripande så att de blev lätta att ducka för. Exempel är inläggen om att det finns alltför få regler och förordningar för webben och företeelser som Google och att Google riskerar bli alltför stora för det allmännas bästa. Vad skall en chef i Googles organisation svara på det? På den intressanta frågan om vad som gäller för det digitaliserade materialet om Google någon gång konkar duckade de la Mora skickligt genom att hävda att avtalen med biblioteken är icke-exklusiva, och att filerna är nedladdningsbara och tillgängliga för allmänheten. Han undvek därmed de svårare frågorna om i vilka format och former materialet realistiskt sett är tillgängligt och framför allt vad som gäller för materialets återanvändning, bearbetning, indexering och eventuella återpublicering av annan part.

Andreas Ekström hade flera bra inlägg, och framförde bl.a. den kritik Robert Darnton redan tidigare framfört mot det offentliga samhället, som för länge sedan borde ha tagit initiativ till att självt och i det allmännas regi genomföra det storskaliga digitaliseringsprojekt av världens böcker som ett kommersiellt aktieägarföretag nu i stället tagit på sig, och där det kan finnas anledning att diskutera vem som kommer att ha tillgång och äganderätt till det digitala materialet, också på lång sikt.

Google och framtiden III (av IV)

Konferensen inleddes av journalisten Mikael Löfgren, som svarat för den tidigare nämnda utredningen. Han motiverade konferensen med orden ”information infrastructure on the web has a name, and that name is Google”. De la Mora gav sedan under 45 minuter en rätt så stream-linad genomgång av Googles digitaliseringsprojekt, deras partnersamarbeten samt Google News.

Google samarbetar just nu med ca 40 amerikanska och internationella bibliotek om digitalisering av tryckta böcker. Av de tolv miljoner böcker som hittills digitaliserats (av de 130 miljoner titlar Google uppskattar har tryckts i världen hittills), ligger två miljoner just nu tillgängliga i fulltextvisning (eftersom de är upphovsrättsfria), två miljoner i ”limited preview” (eftersom de är upphovsrättsskyddade) samt åtta miljoner i ”snippets” (eftersom de både är upphovsrättsskyddade och in print). En intressant uppgift är att så mycket som 30-35% av de upphovsrättsfria digitaliserade böckerna klickas fram minst en gång i månaden. Åtskilliga av dessa har aldrig någon enda gång lånats ut eller tagits fram såsom fysiska exemplar i bibliotekens samlingar.

De la Mora lade mycket krut på att trumma igenom cloud-principen för digitaliseringens del: se till att allt det digitaliserade hamnar i gemensamma moln på nätet i stället för att låsas fast till många olika institutioners eller t.o.m. slutanvändares mjukvaror och hårdvaror. ”Molnet” svarar sedan för att inte bara leverera filen till slutanvändaren, utan också uppdatera, arkivera och konvertera den samt anpassa den till det läs- och arbetsverktyg den aktuella användaren för tillfället råkar ha; denna kan därigenom välja att läsa de digitala texterna på olika plattformar och vid olika tillfällen, även på resande fot. Ett av flera mantran de la Mora sålunda upprepade var: ”Google is all about choice” samt ”any device anywhere anytime”.

Google och framtiden II (av IV)

Google och framtiden (se tidigare blogginlägg) anordnades 22 september på Svenska Mässan i Göteborg, ett för-arrangemang till bok- och biblioteksmässan. Konferensen har tidigare föregåtts av en rapport (Digitalisering och upphovsrätt inom kultursektorn) samt ett seminarium i maj på Kungliga Biblioteket med forskare och politiker på området.
Konferensens huvudtalare var Googles europachef, Santiago de la Mora. Därutöver fanns en panel med svenska talare och debattörer som fick tillfälle att presentera sina kritiska perspektiv på Googles verksamhet och ställa frågor till de la Mora. Bland panelen märktes t.ex. Eva Swartz Grimaldi, vd för Natur och Kultur samt Andreas Ekström, författare till den första större svenska kritiska boken om Google, Google-koden.

torsdag 19 augusti 2010

Google och framtiden, 22 september Göteborg (I av IV)

Årets bok- och biblioteksmässa tjuvstartar redan på onsdagen den 22 september med en eftermiddagskonferens av intresse för de som följer den här bloggen; ämnet är Google och upphovsrättsfrågor i digitaliseringens tidevarv. Plats: Svenska Mässan, Göteborg.

Bland de medverkande syns Santiago de la Mora, Europachef för Google Book Search, Eva Swartz Grimaldi, vd Natur & Kultur, Lars Ilshammar, chef för Arbetarrrörelsens arkiv och bibliotek samt representanter från berörda branscher, författare, forskare och företrädare för politiska partier. Arrangör av konferensen är Nätverkstan Kultur i Väst och Bok & Bibliotek med stöd av Stiftelsen framtidens kultur, Göteborg & Co, Stampen och Västra Götalandsregionen.

Konferensavgift är 1180 kr exkl moms, men är du student kommer du in för 200 pix. Observera att föranmälan krävs, senast den 16 september. För att förhandsboka dig som student och för att få mer information, kontakta Eva Cavalli-Björkman på ecb@bokmassan.se. Läs också mer på konferensens webbplats.

måndag 16 augusti 2010

Mer open access på IFLA

Hela IFLA-kongressen i Göteborg den 10-15 augusti hade Open access to knowledge som tema vilket återspeglade sig i temat för flera av sektionernas program. De flesta papers finns upplagda på IFLA:s webbplats, där det går utmärkt att läsa dem (fritt tillgängligt, givetvis).

Jag deltog bara under fredagen och lördagen, men i skörden därifrån finns det en rad intressanta case studies från olika delar av världen i Session 132 — National Libraries with CLM och Session 138 — Africa på lördagen.

onsdag 11 augusti 2010

Deltar du på IFLA?


Är du på IFLA och är nyfiken på Digitala tjänster-mastern? Kom och lyssna på Helenas presentation om hur vi i mastern försöker kombinera globala standarder, trender och resurser inom digitala tjänster med en kännedom om lokala praktiker och om hur det globala kan integreras i lokala organisationer på ett hållbart vis.

Presentationen ingår i sektionen för Education and Training och hålls fredag den 13 augusti kl. 16 i rum F4-6.

I samma session ingår presentationer om spännande ämnen som utbildning inom digitala bibliotek i Australien, återanvändning av learning objects i olika länder, mångfald i LIS-utbildningar och hur virtuella världar kan användas i undervisning av och för bibliotekarier.

För den som inte är på plats går det att följa konferensen på IFLA:s sida eller från BiblFeed.

IFLA: Open Access och biblioteken

Årets IFLA-kongress som går av stapeln i Göteborg samlar deltagare från bibliotek över hela världen. Temat är denna gång ”Open access to knowledge”. Inför dagens officiella öppnande av kongressen har ett antal satellitmöten ägt rum under helgen och i början av veckan. I måndags höll Kungl. biblioteket och universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Uppsala och Malmö i ett möte om "Open Access and the Changing Role of Libraries".

Mötets talare bjöd på en god översikt över vad som är på gång inom open access-området på bibliotek i olika länder i Europa och annorstädes. Ett antal internationella och nationella samarbetsprojekt presenterades, t.ex. COAR för samarbete kring infrastrukturer för digitala arkiv och eIFL-Open Access som är ett nätverk för digitala arkiv och open access-tidskrifter från utvecklingsländer och övergångsekonomier.

Det talades också en hel del om bibliotek som en del av den gyllene vägen inom open access, dvs. som partners i publiceringen av open access-tidskrifter. Många har tidigare sett institutionella arkiv som en naturlig arena för universitetsbiblioteken att ansvara för. De digitala arkiven framstod i presentationerna som något som nu är på god väg, även om det återstår arbete med att se till så att arkiven har en gemensam infrastruktur och – inte minst – att de har innehåll. Jan Hagerlid från KB lyfte fram distinktionen mellan öppna arkiv (med olika former av fulltextmaterial) och publiceringsdatabaser (dvs. metadata över vad de anställda vid en organisation har publicerat) som är viktig att ha i åtanke när det gäller open access. Lars Björnshauge från Lunds universitetsbibliotek väckte frågan om biblioteken har fastnat på den gröna vägen och om de kanske också bör satsa på OA-tidskrifter, både i termer av publicering och genom att se till så att det finns finansiering för författaravgifter. Även Leslie Chan från Bioline International utmanade bibliotekschefer att satsa på att stödja olika former av open access-initiativ. Ett konkret exempel på hur bibliotek går in och stöttar utgivare av open access-publicering erbjöds från Utrecht universitet i Nederländerna.

Dagen avslutades med ett antal presentationer om i vilken mån biblioteken delar med sig av sitt egenskapade material, dvs. katalogposter och metadata.

fredag 2 juli 2010

Informationssökning via sociala nätverk

"A Comparison of Information Seeking Using Search Engines and Social Networks"

Hur människor söker efter information online är ett ämne som har diskuterats i en lång rad studier. Jag har länge tyckt att det skulle vara spännande att få veta mer om hur sociala nätverk kommer in som en del i informationssökning, både när den sker aktivt och genom att man slumpmässigt stöter på något som kan vara till nytta (information encountering). En studie av Morris, Teevan och Panovich som presenterades på årets International AAAI Conference on Weblogs and Social Media i Washington, DC i maj har tittat på just detta genom att jämföra hur människor söker information i sökmotorer och genom att ställa frågor till sina nätverk på Facebook.

Inte överraskande var antalet svar som deltagarna i studien fick på sina statusuppdateringar på Facebook fler om de hade ett större antal vänner. Deltagarna var generellt nöjdare med de svar de fick fram via sökmotorerna än via Facebook, vilket också var vad de (deltagarna) hade förväntat sig. Bland annat upplevde de att det var lättare att omformulera sina sökfrågor till sökmotorn allteftersom de lärde sig mer om ämnet.

Webbsidor sågs av ett par deltagare som potentiellt mer auktoritativa och objektiva resurser än vännerna, men huvuddelen av deltagarna litade på sina vänner och några hade ställt frågor på Facebook tidigare just därför att de uppskattade vännernas expertis och omdöme. En deltagare nämnde att det faktum att vännerna kände henne gjorde att hon kunde få svar som var bättre anpassade till hennes situation och preferenser. Jag misstänker att vem som betraktades som kognitiv auktoritet till viss del kan ha berott på vilket problem det var man ville ha belyst - deltagarna sökte information om något som de själva ville ha svar på. Svaren deltagarna fick via sökmotorer respektive Facebook var också delvis olika - flera fick veta något via Facebook som de inte hade fått reda på när de sökte efter information.

Även om studien inte kan erbjuda den precision i svar som procentsatserna i artikeln antyder (n=12) så ger den en intressant bild av hur deltagarna resonerar och vilken typ av svar de får. De slutsatser författarna drar om hur resultaten kan användas i sökmotordesign kan också diskuteras ur ett integritetsperspektiv. Men den här typen av studier visar ytterligare på hur viktiga sociala aspekter är vid informationssökning.

I artikeln nämns några exempel på tidigare studier om hur sociala nätverk används för informationssökning, men har du fler tips på studier så nämn dem gärna i en kommentar här!

Morris, Meredith Ringel, Teevan, Jaime & Panovich, Katrina (2010). "A Comparison of Information Seeking Using Search Engines and Social Networks." Proceedings of the Fourth International AAAI Conference on Weblogs and Social Media, Washington, DC, May 23-26, 2010. http://www.aaai.org/ocs/index.php/ICWSM/ICWSM10/paper/view/1518/1879 [2010-07-02]

onsdag 12 maj 2010

Sociala medier


Det har varit mycket prat om sociala medier i Borås de senaste dagarna. BHS har startat en särskild satsning på forskning och nätverkande om sociala medier och i anslutning till det har det anordnats två olika events.

Måndag eftermiddag och kväll var en utbildningsdag för politiker i Borås-området och för högskolans personal – Mötesplats sociala medier. En presentation av de olika talarna finns på Högskolans nyhetssida. Jag fastnade mest för Mathias Klangs alltid proffsiga presentation om vikten av att tänka efter kring hur vi använder sociala medier, för Lennart Guldbrandssons förhoppning om att sociala medier (t.ex. Wikipedia) på lång sikt ska kunna utnyttjas för att lösa problem och för eget lärande, och för de siffror som Hans Kullin refererade till från en artikel av Haewoon Kwah, Changhyun Lee, Hosung Park och Sue Moon om Twitter, där de bl.a. har kommit fram till att Twitter ofta används för att sprida nyheter.

Under tisdagen samlades ett delvis annat, delvis samma gäng under titeln Sociamediapedia som ett första steg i att skapa ett nätverk bland forskare och professionella som intresserar sig för sociala medier. Här var det mindre fokus på föredrag (de som pratade fick 3 minuter var) och mer fokus på att diskutera. Bland ämnena som väcktes fanns sociala medier i arbetslivet och i skolan, som tidstjuv och som möjliggörare, och frågan om hur sociala medier används på vettiga och ansvarsfulla sätt. Konferensen går att följa i Bambuser och via det livliga twitterflödet.

tisdag 11 maj 2010

Forskardag på Svensk Biblioteksförening III

Sist ut på forskardagen var Sara Kjellberg, Lunds universitet, som presenterade delar av sitt avhandlingsprojekt om forskarbloggar. Hon har bl.a. kartlagt svenska akademiska bloggar och tittat på vem det är som skriver, vilket innehåll bloggarna har och hur de länkar till varandra. Denna del av studien finns att läsa i en artikel i Human IT. Sara har också studerat vad som motiverar forskare att blogga. Förutom de anledningar som många andra bloggare anger så underströk forskarna i studien att den kreativa aspekten var viktig – bloggen erbjöd en plats att skriva och att uttrycka sig i lite mindre formell form än i det övriga akademiska skrivandet.

Bloggforskning är ett växande område. Istället för att betrakta bloggar som något som alla kan skriva och som därför inte är intressant att studera – ja, jag har hört det argumentet i debatter – så tror jag att de flesta forskare anser att bloggar är intressanta just därför att så många använder det som en arena för att kommunicera. Det finns emellertid inte så mycket forskat om forskares bloggande ännu och Saras avhandlingsarbete utgör ett spännande tillskott till kunskap om bloggar.

måndag 10 maj 2010

Forskardag på Svensk Biblioteksförening II

Mats Dahlströms presentation på Biblioteksföreningens forskardag behandlade digitaliserade textutgåvor. Han närmade sig frågan om hur biblioteken, som utför stora digitaliseringsinsatser, kan samarbeta med textforskare som arbetar med vetenskapliga utgåvor. Här finns goda möjligheter till att det arbete som båda aktörsgrupperna lägger ner kan komma den andra gruppen till nytta och generera textutgåvor av hög kvalitet. Mats visade också ett stort antal spännande exempel på utgivningsprojekt, bl. a. den gigantiska samlingen The International Dunhuang Project från British Library och andra aktörer, det nystartade Deutsches Textarchiv och Codex Sinatiticus, ett exempel på att ett uppstyckat manuskript kan fogas samman digitalt.

Olof Sundin pratade om informationssökning och källkritik utifrån EXAKT-projektet. Jag har skrivit mer om detta på EXAKT-bloggen.

söndag 9 maj 2010

Forskardag på Svensk Biblioteksförening I


Biblioteksföreningen har tagit ett trevligt initiativ genom att anordna en forskardag varje år. Denna gång var temat Bibliotek och digitala medier. Jag får nog räknas som jävig eftersom jag samarbetar med alla de forskare som deltog, men jag tyckte att det blev en väldigt intressant dag med spännande föredrag från mina kollegor och bra frågor och diskussionsinlägg från publiken. Mycket av det som togs upp är sådant som berörs på olika vis i masterprogrammet. Det här inlägget blev så långt att jag delar upp det i flera delar – i detta inlägg beskriver jag lite vad jag själv presenterade under dagen och i kommande inlägg vad de övriga deltagarna tog upp.

Jag inledde med att prata om hur forskare berättar om vetenskap i vetenskapliga artiklar och om de konventioner som har vuxit fram kring hur detta görs. Detta är något som jag tycker är väldigt spännande i det att man som forskare tar en ofta ganska kaotisk process och framställer den som något som är helt logiskt och sekventiellt. I tryckta tidskrifter är det naturligt att dessa berättelser framställs i skrift, även om de kan kompletteras av olika former av illustrationer. Men med digitala tidskrifter är det ju inte självklart varför man inte ska berätta i andra representationsformer, t.ex. med video (se t.ex. Journal of Visualized Experiments). Jag har studerat hur remedieringen, övergången till ett nytt medium, sker i vetenskapliga open access-tidskrifter från små utgivare och bl.a. tittat på hur forskningen framställs. En kort beskrivning av resultaten finns att läsa i ScieCom Info.
/Helena

fredag 7 maj 2010

Att passera genom Google


Att informationssökning på nätet för många näst intill blivit synonymt med att söka på Google är något som flera studier har visat. Google fungerar som en ”obligatory passage point”, en plats som får andra aktörer att koordinera sig med dem för att de ska nå sina individuella mål, hävdar Astrid Mager med ett begrepp från Actor Network Theory. Astrid är nästan färdig doktor i vetenskapsstudier vid universitetet i Wien och har studerat hur människor söker efter information om hälsorelaterade frågor och även hur de aktörer som tillhandahåller webbplatser inom hälsoområdet funderar kring hur de ska nå ut.

En viktig gemensam faktor visade sig vara Google. De som sökte efter information gick väldigt ofta via Google, och återvände också till Googles träfflista vid upprepade tillfällen under sin informationsinhämtning. Däremot utnyttjade de inte länkar mellan olika webbplatser särskilt mycket. Samtidigt så var producenterna av hälsowebbplatser ofta väl medvetna om vilka strategier som de kunde tillämpa för att rankas högt i Googles träfflista och det var viktigt inte minst för de kommersiella aktörerna att använda sig av sökmotorsoptimisering. Ett sätt blev att utbyta länkar med andra webbplatser, länkar som alltså fyllde en funktion för att webbplatsen skulle hittas även om inte läsarna följde själva länkarna.

Astrid Mager från Institutionen för vetenskapsstudier vid Wiens universitet presenterade sin avhandling och det projekt den ingår i vid ett seminarium på Bibliotekshögskolan nu i veckan. Delar av studien finns att läsa i new media & society.

torsdag 29 april 2010

Det är (nästan) aldrig för sent...

Det finns fortfarande en möjlighet att skicka in en sen anmälan till Digitala tjänster-programmets start i höst. Anmälan på studera.nu hålls öppen några veckor till om du inte ännu har kommit dig för att söka.

Virtual Knowledge Studio

I dagarna har BHS besök av Anne Beaulieu från The Virtual Knowledge Studio for the Humanities and Social Sciences (VKS) i Amsterdam. Hon är i eftermiddag opponent på Marisa Pontis avhandling Actors in Collaboration: Sociotechnical Influence on Practice-Research Collaboration, om samarbete på distans mellan forskare och professionella.

Igår höll Anne ett forskningsseminarium och presenterade ett antal intressanta projekt som är på gång vid VKS. Bland annat visade hon en alldeles ny webbplats, Visualizing Arts and Humanities Citation Index, där citeringsmönsten för olika tidskrifter inom humaniora visualiseras på ett spännande vis. Intressant både för redaktörer och författare, men tjänsten kan också användas för informationssökning för att få tips om relaterade tidskrifter som kan vara intressanta att titta närmare på. Citeringar och citeringsmönster är något vi kommer att behandla under kursen om vetenskaplig publicering som är en av de valbara kurserna i Digitala tjänster-programmet.

lördag 24 april 2010

”Si aldri nei til å gå ut med venner fordi du spiller på WoW”

Regeln i rubriken satt på kylskåpet hemma hos en familj med World of Warcraft-spelande barn som Dr Jo Helle-Valle, forskningsledare vid SIFO i Oslo, och hans kollegor intervjuade för ett projekt. Studien presenterades på LinCS vid Göteborgs universitet i veckan.

Studien handlar om ungas nätspelande, familj, uppfostran och disciplinering. En sak som jag fäste mig vid var att Jo inledningsvis berättade om sin bakgrund som socialantropolog med många studier i södra och mellersta Afrika. Han blev lite förvånad när han insåg att hans erfarenheter från afrikanska familjer var en tillgång när han började studera hur norska familjer hanterade introduktionen av nya medier i hemmet i form av barnens datorspelande. Hur föräldrarna reagerade på nyheter som introducerades i familjen genom att försöka hitta uppfostringsformer för disciplinering av aktiviteterna liknade varandra.

Föräldrarna köpte gärna datorspel till sina barn i förhoppningen att de skulle bli duktiga på datorer, men när det väl var igång väckte WoW-spelandet många frågor hos föräldrarna kring solidaritet och socialisering online och offline. Solidariteten med de andra spelarna inom ett WoW-guild i en särskild raid kunde krocka med solidariteten med familjen. Många föräldrar upplevde också att spelandet krockade med det ’goda liv’ som de ville uppfostra sina barn till, som innefattade att vara ute och röra på sig i naturen och träffa vänner face-to-face.

Studien kan ge en intressant vinkling på hur spelande hanteras inom familjens ’små diskurser’ och sätter det också i relation till samhällets ’stora diskurser’ om nyttiga, produktiva medborgare.

Helle-Valle, Jo (2009). ”Si aldri nei til å gå ut med venner fordi du spiller på WoW”: om nettspil, disiplinering og kommunikative kontekster. I: Kristin Asdal & Eivind Jacobsen, red. Forbrukerens ansvar. Oslo: Cappelen Akademisk forlag. S. 171–198.

onsdag 14 april 2010

Ladda ner föreläsningar

Mathias Klangs blogg Digital Rights: Sound and Fury hittade jag idag tips på gratis nedladdningsbara föreläsningar från universitetskurser i USA. Inte minst History of Information av Paul Duguid vid UC Berkeley låter oerhört lockande! Det får nog bli vad jag lyssnar på på tåget på söndag.
//Helena

tisdag 13 april 2010

Socia-media-pedia


Intresserad av sociala medier? Tisdagen den 11 maj går Socia-media-pedia av stapeln på Högskolan i Borås.
Socia-media-pedia är en dag som har till syfte att samla kunskap om sociala medier och att diskutera hur sociala medier används nu och i framtiden. Denna kunskap skall inte komma från ett utifrån perspektiv utan utvecklas tillsammans med forskare och användare av sociala medier.

Dagen har följande mål.

  1. Att samlas fysiskt och diskutera sociala medier från olika perspektiv och intressen.

  2. Att lägga grunden för ett nätverk av sociala medier-intressenter för framtida forskning och utveckling.

  3. Att identifiera viktiga forskningsspår inom sociala medier.


Deltagande är gratis och det går också bra att följa workshopen på nätet. Kom och träffa representanter för Digitala tjänster-programmet och en mängd andra engagerade personer! Anmäl dig senast den 3 maj.

fredag 9 april 2010

15 april


Torsdag nästa vecka, den 15/4, är sista datum för ordinarie ansökan till program och fristående kurser. Ansöker gör du via studera.nu.

Vi fortsätter att oblygt göra reklam för masterprogrammet Digitala tjänster - kultur, information & kommunikation med start till hösten.

Dessutom går det att söka till en av de valbara kurser som ingår i programmet och som handlar om Vetenskaplig publicering. Jag har bloggat om kursen tidigare. I kursen kommer vi bland annat att arbeta med open access-publicering av en tidskrift (förhoppningsvis i systemet OJS), kika på öppna arkiv av olika slag, främst med fokus på institutionella arkiv, beröra vad eVetenskap handlar om samt läsa om bibliometri och diskutera vilken roll sådant som rankningar och metrics för publiceringar får för det vetenskapliga samfundet. Jag ser mycket fram emot den här kursen! Det vore roligt om vi ses där.
/Helena

onsdag 7 april 2010

DIY Media

Nyfiken på konkreta tips på hur man kan arbeta med digitala medier? Hur man mixar musik, manipulerar och delar med sig av bilder eller gör filmer och podasts? Och vilken roll detta kan spela för lärande?

I en ny bok redigerad av Colin Lankshear and Michele Knobel skriver olika författare om dessa tekniker utifrån tanken att 'outsiders should be insiders'. Varje kapitel inleds med att diskutera de praktiker som omger ett visst medium, hur de som använder det ser på hur och varför de engagerar sig. Därefter följer en mer praktisk introduktion för att man ska få hjälp att komma igång. Tanken är att det är genom att delta aktivt som man når en djupare förståelse för en praktik. Avslutningsvis resonerar författarna kritiskt kring hur tekniken kan användas i utbildning - det utlovas att man ska få några förslag som svarar på frågan 'so what'?

Boken finns kort beskriven på Lankshears och Knobels blogg Everyday Literacies (20 februari) och man kan kika i den på Amazon.com.

Colin Lankshear and Michele Knobel har forskat och skrivit mycket om digital literacy under flera år.

torsdag 18 mars 2010

Välbesökt seminarium om metadata och digitalisering


Om bibliotek, arkiv och musser digitaliserar sina samlingar och lägger ut dem i "fulltext" på nätet, behövs då egentligen metadata längre? Och vem skall skapa sådana metadata? Det var en av utgångspunkterna för ett halvdagsseminarium om metadata och digitalisering den 17 mars, arrangerat av Kungliga Biblioteket (KB) i Stockholm. Intresset var över förväntan, och stora hörsalen blev helt full, flera åhörare fick stå upp längs väggarna för att få plats. Flera medarbetare inom KB presenterade och diskuterade olika metadatalösningar för t.ex. bilder och audiovisuellt material. Johanna Berg från Riksantikvarieämbetet diskuterade metadata för kulturarv och kulturarvsdata, och undertecknad talade om textkodning (av digitaliserade skrifter) som ett slags metadata och om vilken roll biblioteken kan spela gentemot humanistisk forskning. Hela seminariet spelades in och har tillgängliggjorts på KB:s webbplats. Det var riktigt roligt att se det oerhörda intresset som finns för de här frågorna!

tisdag 16 mars 2010

Öppet för ansökan


Nu går det att söka kurser och program inför hösten 2010 på studera.nu. Senast den 15 april ska ansökan vara inne, men hinner man inte tills dess kan det kan också vara värt att skicka in en sen ansökan efter det.

Masterutbildningen i Digitala tjänster - kultur, information & kommunikation söker du här. Vi ses till hösten!

/Helena

måndag 8 mars 2010

Framtidens informationstjänster

Lorcan Dempsey, chefstrateg på OCLC Research, var ett av dragplåstren vid Lunds universitets biblioteks och Svensk biblioteksförenings konferens Framtidens informationstjänster i fredags. Hans budskap var bland annat att biblioteken behöver möta användarna där dessa redan rör sig, genom att till exempel dyka upp i Googles sökträffar. Bibliotekens webbplatser behöver också bli mer användarvänliga genom att vara mindre fragmenterade, mindre inriktade på att skicka användaren vidare till särskilda inköpta tjänster. Mer fokus på integrerade index än på metasökverktyg.

Alla fyra talare under dagen poängterade att biblioteken kan erbjuda mervärde, added value. Men detta kan göras på olika vis, genom t.ex. samarbete på olika nivåer: inom och mellan institutioner, inom discipliner, nationellt och internationellt. Ett exempel på den typen av samarbete är TING.concept, som presenterades av Mats Hernvall, där såväl integrering av resurser som mervärde är målet. TING ligger bakom arkitekturen till de nya webbplatser som lanseras för Köpenhamns och Århus folkbiblioteks webbplatser idag. Ett annat exempel är arbetet med en ny vision för svenska bibliotek, som Anders Söderbäck från KB inbjöd till diskussion om.

Birte Christensen-Dalsgaard från Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn beskrev de val som biblioteken står inför genom en analogi med livsmedelsbutiker - ska biblioteken erbjuda snabb, enkel och billig tillgång till kultur och information eller en högt utvecklad service? Ska de vara Netto eller NK (dk Irma)? Eller är kanske biblioteken alltid NK i den jämförelsen? Ser vi framtida drive-inbibliotek, i livsmedelsbutiken och på webben? Är det ett vettigt komplement, eller finns det andra aktörer som hanterar drive-in bättre?

Följ twitterflödet från konferensen på Biblfeed eller Google.

/Helena

torsdag 4 mars 2010

Strategier och mätning för sociala medier


På Stadsbiblioteket Göteborg startades i höstas ett större projekt för bibliotekets närvaro i sociala medier. Eftersom vi med största sannolikhet snart står inför en om- och tillbyggnad, behövde vi en kanal bl a för att kommunicera kring det "nya" biblioteket och dess innehåll. Andra syften med satsningen är att nå den prioriterade målgruppen unga 13-25 år, att ha en dialog med göteborgarna och att marknadsföra personalens kompetens.

Den nya kanalen blev en blogg i Wordpress som lanserades i slutet av januari. På bloggen strömmas våra övriga sociala medier in; Facebook, Twitter och YouTube. Varje kanal är noga beskriven i ett strategiskt dokument. I Facebook ska vi framför allt arbeta med programverksamhet och ge ett mervärde kring den. Kommunikationen ska ske på ett visst sätt, vi har regler kring bilder och verksamheten ska utvärderas noggrant utifrån de satta målen, både kvantitativt och kvalitativt. Vi är än så länge igång med bloggen och Facebook men kommer mycket snart att ha färdigutbildad personal som även jobbar med Twitter och YouTube.

Förhoppningsvis kommer vi att få presentera projektet i Göteborg i augusti på IFLA:s posterutställning!

/Linnéa Sjögren, Stadsbiblioteket Göteborg

torsdag 4 februari 2010

Konferenser på gång

Jag vill passa på att flagga för några intressanta konferenser som kommer framöver.

Redan nästa vecka är det dags för Small and Proud: Change and Action i Ulricehamn (10-11/2). I anslutning till flytten av folkbiblioteket i Ulricehamn diskuteras framtidens folkbibliotek och deras roll i lokalsamhället.

I mars (5/3) fortsätter Lunds Universitetsbibliotek och Svensk Biblioteksförening diskussionen om framtidens bibliotek genom en konferens om Framtidens informationstjänster, infrastrukturer och samarbetsformer med fokus på "Hur ska vi samarbeta med varandra och möta våra användare i bibliotekens informationstjänster och fysiska och virtuella rum?"

Till hösten anordnar bl.a. KB konferensen Law and the Image i Stockholm (24-25/9).

Mycket att se fram emot, med andra ord!
/Helena

måndag 1 februari 2010

Mobila tekniker i TV

Vid senaste mötet med programgruppen för Digitala tjänster-mastern tipsade Linnéa på Stadsbiblioteket i Göteborg om att säsongens första Korrespondenterna på SVT handlar om den ökade betydelse som mobila tekniker kan få för politiska skeenden framöver. Så här skriver SVT:

I dagens globaliserade värld har Internet och filmer från mobiltelefoner blivit det viktigaste redskapet för att visa vad som sker i diktaturer som Iran, Burma och Vitryssland.


Programmet kan ses på SVT Play.

Surfa också in och kika på Stadsbiblioteket i Göteborgs nya webbplats, stadsbiblioteket.nu/ där Linnéa och flera andra skriver och där det går att kommunicera med biblioteket på olika vis.
/Helena

tisdag 26 januari 2010

Öppna sinnen

"How do we capitalize on the Web 2.0 to engage and encourage knowledge?" var frågan som Ross Todd från Rutgers University, NJ, USA ställde sig på konferensen Att öppna dörrar för öppna sinnen i fredags. Konferensen arrangerades av Regionbibliotek Västra Götaland och fokuserade på Lärande, läsande och samspel i skolbibliotek. Ross Todd höll ett engagerande och möjligtvis något kontroversiellt försvarstal för att skolbiblioteket kan gå i spetsen för användning av webb 2.0-redskap i skolan genom att utnyttja de redskap i form av mobiltelefonapplikationer, bloggar, twittrar etc. som barn och ungdomar använder på fritiden och föra in dem tydligare i skolan och han erbjöd en mängd illustrationer av hur detta kan gå till. Underliggande i presentationen var att genom att föra in dessa redskap i skolan och skolbiblioteket kan man tillsammans med barnen undersöka hur redskapen kan utnyttjas ansvarsfullt och att man bör använda redskapen för särskilda kunskapsmål, inte bara för att vara 'häftig'. Han gav ett par exempel på listor över webb 2.0-redskap där man kan utforska andra redskap än de allra vanligaste: Learning Tools Compendium samt Web 2.0 for the Classroom Teacher. Det jag saknade var ytterligare fundering kring t.ex. (käll)kritiska förhållningssätt till redskapen. Ross Todd kan följas på Twitter.

Bland övriga inspirerande föreläsare under dagen fanns också Louise Limberg från BHS (se mer om hennes presentation på EXAKT-bloggen). Dagen avslutades med att Skolbibliotek Väst firade den erfarna och snart pensionerade konsulenten Malin Koldenius, som arrangerat konferensen, genom att presentera det nyinrättade Malin Koldeniusstipendiet, som kommer att delas ut till en lärare i regionen som samarbetar med skolbiblioteket på ett förtjänsfullt vis. Stort grattis till Malin!

Helena