En blogg från Högskolan i Borås

söndag 10 maj 2009

Trovärdighet på webben

En faktor som påverkar hur människor söker efter och bedömer användbarheten hos informationskällor är var man tror att man kommer att hitta information som är trovärdig. Detta är något som har intresserat massmedieforskare sedan 1950-talet; de har undersökt t.ex. om människor bedömer dagstidningar eller TV-nyheter som mest tillförlitliga. På senare tid har naturligtvis Internet tillkommit som informationskälla och mycket av intresset har riktats dit. I diskussionen om medborgarjournalistik via bloggar blir det exempelvis intressant att veta hur trovärdig informationen i en blogg är i förhållande till dagstidningar. Funderar människor på vem det är som bloggar och vilka faktorer är det som gör en viss bloggare trovärdig – ögonvittnesuppgifter? – att bloggaren är expert på något? – eller att man har följt bloggaren under en längre period och tycker att man känner henne eller honom?

Webbmaterial generellt, men kanske alldeles särskilt s.k. webb 2.0-resurser som bloggar, YouTube och wikis där det är lätt att publicera sig och nå ut med ett budskap som potentiellt kan läsas och kommenteras av många, har till viss del förändrat frågan om tillförlitlighet i medierna. Genom att material i allt mindre grad förhandsgranskas så tvingas användaren till att göra egna bedömningar av trovärdighet. Hur gymnasieungdomar gör detta i sitt skolarbete är något som vi studerar i EXAKT-projektet – Expertis, auktoritet och kontroll på Internet: en studie av formandet av källkritisk i webb 2.0-miljöer.

Hur människor bedömer trovärdigheten i webbmaterial är också något som Soo Young Rieh vid School of Information, University of Michigan har forskat om i mer än ett decennium. Soo besökte Bibliotekshögskolan i början av veckan och berättade om sina olika studier inom området. Hennes förra projekt var ”College Students’ Credibility Judgments in the Information Seeking Process” 2006-2008. Där bekräftades återigen (bland det mest intressanta enligt min mening) att situationen i vilken man söker efter och ska använda information påverkar dels hur viktigt man tycker att det är att försöka fastställa att informationen är trovärdig, dels vilka kriterier man använder för vad som är trovärdigt. Studenter som skulle använda källor i skolarbetet använde sig till exempel hellre av böcker än av webbplatser eftersom de trodde att deras lärare tyckte att böcker var mer trovärdiga. Flera studenter la också ner väldigt mycket arbete på att söka efter trovärdig information om produkter som de ville ge som presenter eller om mat de skulle laga till sina vänner – om någon annan än de själva var mottagare av det de ville veta mer om så ansträngde de sig också ofta mer. Du kan läsa mer om studien i Soo Young Riehs artiklar som i flera fall finns som preprints på hennes hemsida, exempelvis en artikel ur Digital Media, Youth and Credibility.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar