En blogg från Högskolan i Borås

fredag 29 maj 2009

Nyfiken på bloggar?

Under de senaste månaderna har jag bland annat förberett en kurs om Bloggens teori och praktik som BHS kommer att ge till hösten. Som en del i detta har jag läst en hel massa texter och forskning om bloggar. En riktigt trevlig bekantskap jag har gjort är Jill Walker Rettbergs bok Blogging (Polity Press, 2008).

Jag hade visserligen höga förväntningar när boken landade i brevlådan – Jill Walker Rettberg (som är verksam vid Universitetet i Bergen) är ett bekant namn inom digital humanities- och datorspelsforskningen inte bara i Norden utan även internationellt. Hon har dessutom varit en aktiv bloggare sedan 2000 och driver bloggen jill/txt. Det jag inte riktigt hade vågat hoppas på var att boken skulle vara så väl lämpad som kurslitteratur. Jill lyckas på ett mycket föredömligt vis beskriva både bloggens teknik och funktion och aktuell bloggforskning på ett synnerligen tillgängligt vis. Det är rolig och spännande läsning, med många illustrativa exempel. Bloggen som fenomen placeras dessutom in i en längre tradition av genrer och både tryckta och digitala medier. Glömde jag säga att boken naturligtvis kom med på litteraturlistan för bloggkursen? Möjligen smyger den sig in även på någon kurs i Digitala tjänster-mastern. Men varför vänta? Om du är nyfiken på bloggar så ta en titt redan nu – boken utgör en bra förberedelse inför första kursen i programmet (Digitala medier i kultur- och informationssektorerna).

I dagarna har det dessutom gjorts en del reklam för en ny bok om webbometri
Introduction to Webometrics: Quantitative Web Research for the Social Sciences av Mike Thelwall (Morgan & Claypool Publishers, 2009). Jag har inte läst den ännu, men kan konstatera att den bland annat innehåller ett kapitel om hur man kan använda bloggar för olika typer av studier, exempelvis för att upptäcka trender i bloggosfären. En artikel av Mike Thelwall om just detta finns med på litteraturlistan för programmets första kurs i höst.

/Helena

måndag 18 maj 2009

Presentation: Jenny Hedman, BHS


Jag heter Jenny Hedman och arbetar som lärare och doktorand vid Bibliotekshögskolan (BHS). Under det senaste året har jag varit involverad i planeringsarbetet för det nya masterprogrammet, där bl.a utvecklingen av nya kurser har varit en rolig och utmanande uppgift. Särskilt berikande har idéutbytet med kollegorna från biblioteksfältet varit. Den typen av samarbete ser vi förhoppningsvis ännu mer av i framtiden.

Under de sju år som jag har varit verksam vid BHS har mina forsknings- och undervisningsintressen främst riktats mot användarstudier, kopplingen mellan informationssökning och lärande, frågor om professionell kunskap och om förhållandet mellan biblioteken och deras användare. Jag har ett särskilt intresse för det som ibland kallas för ett användarperspektiv. Ett sådant perspektiv är lätt att både gilla och slå sig till ro med, men vad det egentligen innebär – i forskningen och i olika informations- och kulturverksamheter – är inte givet.

Frågor om tillgängliggörande av information och kultur skär idag över gränserna mellan ABM-områdets olika sektorer. Under mitt tidigare yrkesliv har jag bl.a. arbetat med museiverksamhet, som utställningsansvarig och konstpedagog vid Alingsås kommuns konsthall, och jag tycker att det är påfallande både hur mycket olika typer av informationsverksamheter har gemensamt och vad de kan tillföra varandra. I det nya masterprogrammet ges möjligheter till fördjupningsarbeten kring specifika tjänster och verksamheter, men även till utbyte och relevanta jämförelser dem emellan.

För närvarande befinner jag mig i slutfasen av uppdraget som redaktör (ett ansvar som delas med Anna Lundh på BHS) för antologin Informationskompetenser: om informationssökning i lärandepraktiker och lärande i informationspraktiker. I boken behandlas ett hett och dynamiskt forskningsområde, där den skandinavisk forskningstraditionen vuxit sig stark. Den typen av aktuell forskning, som kan relateras till bibliotekens utformning av utbildning för informationskompetens och andra pedagogiskt influerade tjänster, kan säkert komma att dyka upp som undervisningsinnehåll och som verktyg för analys inom programmet!

Min avhandling har arbetsnamnet Att bli bibliotekarie: informationssökning och identitet i utbildnings- och yrkespraktik. Syftet med den studien är bl.a. att visa hur resan in i yrkeslivet tett sig för en del av alla dem som läste biblioteks- och informationsvetenskap under perioden 1993-2007, flertalet i avsikt att bli just bibliotekarie. Hur såg de själva på sina kunskaper och sin yrkesroll, och hur uppfattade de tiden som nya på sina olika arbetsplatser? Avhandlingen planeras var klar i slutet av året.

Vårterminen 2010 är det jag som är huvudansvarig för kursen Användare och informationspraktiker i digitala miljöer. Vi ses då!

tisdag 12 maj 2009

Biblioteksdagarna


Imorgon är det dags för Biblioteksdagarna att dra igång i Uppsala. Bibliotekshögskolan kommer att ha med en affisch i affischutställningen. Affischen handlar till stor del om det samarbete som ligger bakom planeringen av Digitala tjänster - kultur, information & kommunikation. Om du deltar på Biblioteksdagarna är du varmt välkommen förbi vid affischutställningen på torsdag mellan 11.45-13.15 för att träffa representanter för Bibliotekshögskolan och prata master - antingen du är presumtiv student, redan har sökt programmet, arbetar vid en organisation som skulle kunna bli samarbetspartner för utbildningen, eller bara är allmänt nyfiken. Förmodligen dyker även någon av medlemmarna i lednings- eller programgrupp upp och kan svara på frågor.

måndag 11 maj 2009

You've got mail...

I dagarna har vi skickat ut ett brev (via vanlig snail mail) till alla som har sökt masterprogrammet Digitala tjänster – kultur, information & kommunikation. Detta gör vi bland annat för att be er att fylla i några frågor i en webbenkät. Vi vill gärna veta lite mer om vilka ni är och vilken bakgrund ni har för att kunna ta med detta i planeringen av utbildningen. Vi är medvetna om att viss information, exempelvis om tidigare utbildning, är sådant som de flesta redan har skickat in vid ansökan, men det är väldigt tidsödande för oss att få fram sådana uppgifter ur ansökningssystemet. Dessutom ger det säkert i vissa fall bara en begränsad bild av tidigare utbildning och yrkeserfarenheter. Vi blir därför hemskt glada om du som sökt utbildningen verkligen går in och besvarar enkäten! Det bör inte ta mer än fem minuter om du inte väljer att skriva utförligt om dina förväntningar på utbildningen. Gör du det blir vi extra glada! Tack på förhand och tack alla ni som redan har svarat!
//Helena

söndag 10 maj 2009

Trovärdighet på webben

En faktor som påverkar hur människor söker efter och bedömer användbarheten hos informationskällor är var man tror att man kommer att hitta information som är trovärdig. Detta är något som har intresserat massmedieforskare sedan 1950-talet; de har undersökt t.ex. om människor bedömer dagstidningar eller TV-nyheter som mest tillförlitliga. På senare tid har naturligtvis Internet tillkommit som informationskälla och mycket av intresset har riktats dit. I diskussionen om medborgarjournalistik via bloggar blir det exempelvis intressant att veta hur trovärdig informationen i en blogg är i förhållande till dagstidningar. Funderar människor på vem det är som bloggar och vilka faktorer är det som gör en viss bloggare trovärdig – ögonvittnesuppgifter? – att bloggaren är expert på något? – eller att man har följt bloggaren under en längre period och tycker att man känner henne eller honom?

Webbmaterial generellt, men kanske alldeles särskilt s.k. webb 2.0-resurser som bloggar, YouTube och wikis där det är lätt att publicera sig och nå ut med ett budskap som potentiellt kan läsas och kommenteras av många, har till viss del förändrat frågan om tillförlitlighet i medierna. Genom att material i allt mindre grad förhandsgranskas så tvingas användaren till att göra egna bedömningar av trovärdighet. Hur gymnasieungdomar gör detta i sitt skolarbete är något som vi studerar i EXAKT-projektet – Expertis, auktoritet och kontroll på Internet: en studie av formandet av källkritisk i webb 2.0-miljöer.

Hur människor bedömer trovärdigheten i webbmaterial är också något som Soo Young Rieh vid School of Information, University of Michigan har forskat om i mer än ett decennium. Soo besökte Bibliotekshögskolan i början av veckan och berättade om sina olika studier inom området. Hennes förra projekt var ”College Students’ Credibility Judgments in the Information Seeking Process” 2006-2008. Där bekräftades återigen (bland det mest intressanta enligt min mening) att situationen i vilken man söker efter och ska använda information påverkar dels hur viktigt man tycker att det är att försöka fastställa att informationen är trovärdig, dels vilka kriterier man använder för vad som är trovärdigt. Studenter som skulle använda källor i skolarbetet använde sig till exempel hellre av böcker än av webbplatser eftersom de trodde att deras lärare tyckte att böcker var mer trovärdiga. Flera studenter la också ner väldigt mycket arbete på att söka efter trovärdig information om produkter som de ville ge som presenter eller om mat de skulle laga till sina vänner – om någon annan än de själva var mottagare av det de ville veta mer om så ansträngde de sig också ofta mer. Du kan läsa mer om studien i Soo Young Riehs artiklar som i flera fall finns som preprints på hennes hemsida, exempelvis en artikel ur Digital Media, Youth and Credibility.