En blogg från Högskolan i Borås

torsdag 30 april 2009

Bibliotekarier som tältar tillsammans


För andra året i rad arrangerades 28-29/5 BibCamp - en så kallad icke-konferens för bibliotek. "Sveriges trevligaste!" skriver arrangörerna och efter två intensiva dagar i ett soligt Göteborg är jag böjd att hålla med.

På en icke-konferens är tanken att alla skall delta aktivt; i det här fallet innebar det att alla fick bidra med varsin "blixtpresentation". Tema för dagarna var publicering, söksystem och webb och kring detta talade företrädare för både arkiv, folk- och forskningsbibliotek, systemvetare, dataleverantörer samt en nybakad student som gjorde en intressant presentation av sitt magisterarbete. Det var mycket inspirerande att få mötas såpass förutsättningslöst och höra vad andra gjort, ska göra, drömmer om att göra.

BibCamp 2009 dokumenterades flitigt av deltagarna, inte bara på BibCamp-bloggen. Här finns flera poster med löpande anteckningar från dagarna; med hjälp av taggen #bibcampGBG09 hittar man även bilder, relaterade länkar och ett Twitterflöde.

tisdag 21 april 2009

Användare i fokus

Kursen Användare och informationspraktiker i digitala miljöer sträcker sig över masterprogrammets andra termin. Jag är administrativt ansvarig för kursen, men uppläggningen bygger på att vi är flera medverkande vars kompetensområden överlappar och kompletterar varandra.

Den centrala idén är att lyfta fram användarnas perspektiv på såväl utveckling och implementering som på utvärdering av digitala tjänster. Genom att belysa ett spektrum av exempel på informationstjänster ges en överblick, och olika typer av tjänster sätts också i sina respektive samhälleliga och institutionella sammanhang. För att kunna analysera både succéer och misslyckanden bland sådana satsningar finns det förstås anledning att granska tjänsternas konkreta utformning och underliggande strukturer, men för att nå en djupare förståelse krävs även kunskaper om de tänkta användarnas villkor, vanor och sätt att interagera med information.

Användarnas villkor är i sig ingen entydig bestämning eftersom sådana villkor beror på de sammanhang där människor lever och verkar. I kursen drar vi nytta av aktuell forskning på en rad relevanta områden, med såväl empiriska fallstudier som mer teoretiskt orienterade texter. Bl.a. behandlas människors skiftande sätt, och tekniker för, att nå och sprida information, och ett annat fokus är människa-dator-interaktion (MDI) med studier som ofta riktas mot användningen av mer specifika informationssystem och -tjänster. Litteraturlistan lämnar dessutom utrymme för studenternas egenvalda fördjupningar som exempelvis kan innebära inriktningar mot pedagogiska, informationssociologiska eller organisationsteoretiska aspekter av användarforskningen.

Idag talas det inte sällan om ”kapabla användare”, ”digital natives”, ”användargenererad information”, Webb 2.0 och dess uppföljare; etiketter som signalerar ”informationskompetens” och tekniskt bemästrande. I kursen vill vi nyansera det som skulle kunna kallas ett framstegsoptimistiskt ideal, genom att även uppmärksamma fenomen som underutnyttjande av digitala resurser och de förutsättningar som avgör potentiella användargruppers reella tillgång till de tjänster som skapas och torgförs via webben.

I kursen bedrivs arbetet mestadels enskilt, men stor vikt läggs också vid det avslutande seminarietillfället som kommer att ges formen av en konferens. De kurs/konferenspapers som deltagarna skriver kommer då att presenteras och behandlas enligt den formens regler. Syftet är att deltagarna ska få tillfälle att arbeta med autentiska uppgifter som präglas av såväl aktuell forskning som professionsrelevans, och dessutom att resultaten av arbetet ska kunna användas i ett yrkessammanhang, exempelvis för publicering i facktidskrifter.

World Digital Library

En ny resurs, World Digital Library, håller på att utvecklas för att ge en översikt över digitaliserade samlingar runt om i världen. Spana t.ex. gärna in kronologiinstrumentet under kartan. Återstår att se om den här sajten så småningom blir ett kraftfullt hjälpmedel, men det är en intressant början.

torsdag 16 april 2009

Användarvänlighet – hur gör man?

Att våra digitala tjänster skall vara användarvänliga skriver vi väl alla under på. Användarna är ju själva anledningen till att vi bryr oss om att utforma några tjänster. En bibliotekskatalog fyller flera syften som inte har direkt med användarna att göra. Men då vi gör den tillgänglig på nätet – på sistone ofta elegant integrerad med bibliotekets hemsida - blir frågan om användarvänlighet avgörande.

För någon vecka sedan var jag på en tankeväckande halvdag om just användarvänlig funktionsdesign anordnad av Svensk Biblioteksförening Regionförening Skåne. Det är ett spännande ämne som jag sedan dess funderat alltmer på. Som så ofta jämfördes bibliotekens hemsidor med internetbokhandlarnas. I jämförelse verkade de exemplifierade bibliotekshemsidorna tunga, röriga och lätt schizofrena: de ville så mycket olika saker att eventuella huvudbudskap gick helt förlorade. Katarina Walter arbetar som interaktionsdesigner på InUse. Hon talade om vikten av att ha ett tydligt syfte med sin webbplats, och välja åtgärder utifrån en grundlig målgruppsanalys. Med klart definierat syfte blir det lättare att fatta beslut om designen. Om man har en tydlig satsning på vissa åtgärder blir resultatet mätbart.

Det var mycket intressant att lyssna på Walter, kanske särskilt för att hon inte hade någon egen erfarenhet av att arbeta med biblioteksverksamhet. Hennes exempel på bibliotekssyften kunde uppfattas som överdrivet förenklade (”Öka läsningen”, ”Få fler besökare”), men blev en bra illustration till att de jämförelser vi gör ofta blir lite orättvisa. Det är helt enkelt svårt att formulera bibliotekens komplexa uppgift lika kort och kärnfullt som internetbokhandlarnas syfte (”Tjäna pengar!”). Däremot skulle säkert många biblioteks (webb)tjänster vinna på att utformas utifrån ett eller högst ett par syften. Och måste biblioteken verkligen i alla lägen vända sig till hela vår traditionella målgrupp ”alla”?!

Visst, biblioteken är speciella, och det ska de vara. Gud förbjude att de förminskas till något slags bokhandlare light!
Däremot är ingen så speciell att han inte har något att lära av andra.

onsdag 15 april 2009

Glöm nu inte...

att skicka in en ansökan till Digitala tjänster-programmet senast midnatt inatt om du är intresserad av att läsa utbildningen med start nu till hösten!

Digitala dokument – en av vår tids utmaningar

SFIS (Svensk Förening för Informationsspecialister) höll tillsammans med Riksarkivet ett heldagsseminarium den 31 mars om digitala dokument, främst med fokus på långsiktigt bevarande.

Att långsiktigt bevarande av digitalt material är en viktig fråga som inte ännu fått sin lösning var alla föreläsare ense om. Lars Ilshammar från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek talade till och med om att det uppstått en paradox mellan drömmen om befrielse från krav på utrymme (som kostar pengar) och de kostnader som är förknippade med digitalisering, såväl i själva ”skanningsprocessen” som i det kringarbete som är nödvändigt – katalogisering, organisering, tillgängliggörande och bevarande/migrering. Det som ofta framställs som en besparing kan snarare innebära ökade kostnader, något som inte alltid finns med i politikers och andra beslutsfattares entusiastiska syn på digitalisering. Vi måste bli bättre på att visa detta men att också framhålla vikten av att man ändå satsar på digitalisering.

Såväl Börje Justrell från Riksarkivet som Pelle Snickars från Kungl. biblioteket berörde frågan om vi digitaliserar för långsiktigt bevarande eller för tillgänglighet på kortare sikt. Snickars nämnde exemplet med filmrullar som genom att vakumförpackas och frysas ner (den s.k. FICA-metoden) sägs kunna bevaras i 500 år. Men hur gör vi om vi vill få tillgång till materialet däremellan?

Det är inte heller bara tekniska frågor som påverkar vår tillgång till digitalt material. Den juridiska utvecklingen kommer att spela en avgörande roll för hur offentliga myndigheter framöver kommer att kunna göra kulturarvet tillgängligt.

Seminariet gav även utrymme för aktuell forskning kring långsiktigt bevarande i form av Östen Jonssons (LDB-centrum) presentation av det EU-stödda PROTAGE-projektet som undersöker hur digitala objekt kan förses med AI (genom agentteknik) som gör att de i större utsträckning kan sköta sig själva och hantera viss migrering mellan olika system.

/Helena

torsdag 9 april 2009

Intervju med Carina Sjöholm

som är chef för Enheten för samlingar på Göteborgs Stadsmuseum finns nu att läsa under KarriärvägarDigitala tjänster-webben. I intervjun berättar hon bland annat om arbetet med digitalisering av bilder och objekt i museimiljö.

Dags att söka!

Glädjande nog har det redan kommit in en hel del ansökningar till Digitala tjänster. Onsdagen 15 april (kl. 24.00) är sista datum för att söka till programmet. Om du vill gå utbildningen så glöm inte att skicka in din ansökan via studera.nu.

En artikel om Digitala tjänster-mastern finns med i veckans nummer av Biblioteksbladet ("Nytt masterprogram - ett samarbete mellan akademi och fält" av Henriette Zorn, BBL 03:2009, s. 16-17). På sidorna 16-17 kan du läsa en intervju med mig och Gertrud Berger från BTJ som sitter i ledningsgruppen för utvecklingen av programmet.

Alla bloggläsare tillönskas en riktigt skön och solig påskhelg!

tisdag 7 april 2009

Interview with Marie L. Radford II

[Jag skriver detta inlägg på engelska så att även Marie L. Radford kan läsa vad jag skriver.]

This is a follow-up blog post to the one I posted last week about Professor Marie L. Radford’s visit to the University of Borås. While she was here, I had the chance to talk to her about the extensive research projects about reference services she has been involved in. In the mp3 file you can download here, she talks about the users and non-users of virtual reference services, in particular with a focus on chat services, which was studied in the project Seeking Synchronicity.

One of the examples Marie Radford mentioned of a successful chat reference service is the New Jersey QandANJ. As non-New Jersey residents, most of us won’t be able to take advantage of the service, but check out their YouTube contest for students to make promotion videos for the service!

Marie Radford is also active on a group blog with the goal to ensure "the health and relevance of libraries” called Library Garden. Have a look at her contributions there!

Linnéa has also blogged about the visit, read about her impressions at Nyttovärdering på bibliotek.

/Helena

fredag 3 april 2009

Visit by Marie L. Radford I

[Jag skriver detta inlägg på engelska så att även Marie L. Radford kan läsa vad jag skriver.]

This Monday, Professor Marie L. Radford from Rutgers University in New Jersey came to visit the University of Borås. She met with the programme group to discuss virtual reference services, something which will feature in the master’s programme in various courses, but most prominently in the elective course we’re planning about digital cataloguing and reference services. She shared with us her experience of how course assignments can be used to also provide research input to professional activities. As we are planning to incorporate various ways of interacting between the master’s programme and professional activities, the group found these examples very inspiring. Professor Radford also held a seminar at the LIS department, entitled “Virtual Reference Services: Research to Promote Excellence”. She reported on findings from a large-scale study with librarians, users and non-users of chat reference services. You can download her slides here.

After the seminar, I had the opportunity to talk to Marie Radford about her research. You can listen to our conversation in two mp3 files. In the first one, which I’m posting here, Marie Radford shares her views on the current state and the future of virtual reference services. We also talked a bit about how librarians experience conducting reference work virtually as opposed to face to face, and how the services can be improved. This is really exciting stuff! So download the mp3 file and listen to it on your computer, your mp3 player, phone, etc. Perhaps it can provide inspiration on your way to or from work or on that forest walk over the weekend. And check out the blog next week to get the second part of the interview.

During her stay in Sweden, Marie Radford was keynote speaker at the conference Den kommunikativa bibliotekarien. You can find additional material on the conference blog.

/Helena

onsdag 1 april 2009

Kort rapport från DILL i Tallinn


I förra veckan besökte jag universitetet i Tallinn för att som gästlärare föreläsa för masterstudenter som följer programmet Digital Library Learning (DILL). Programmet genomförs inom ramen för Erasmus Mundus i samverkan mellan Högskolan i Oslo, Universitetet i Tallinn och Universitetet i Parma. Kurserna genomförs ”on campus” och studenterna tillbringar en termin i varje stad för att sedan välja en av dessa tre platser för sitt masterarbete.

Studentgruppen har en fantastisk internationell sammansättning, 21 studenter från 14 länder på 5 kontinenter, med en betoning på deltagare från utvecklingsländer. För mig blev det en inspirerande och lärorik vecka att möta dessa studenter kring frågor om informationssökning och lärande och forskning om informationskompetens. Förvisso kan informationskompetens se helt olika ut i projekt för landsbygdsutveckling i Australien eller Nigeria och i samband med att skriva masteruppsats vid universitet i olika länder. Plötsligt framstår kopplingen mellan begreppen ”information literacy” och ”literacy”, dvs. läs- och skrivförmåga, som uppenbar och spännande för vidare utforskning.

Majoriteten av deltagande studenter hade en bakgrund som bibliotekarier och hade planer på att använda sin masterexamen i arbetet med att utveckla digitala bibliotek i sina hemländer.

/Louise Limberg, BHS

På bilden Alice A. Bamigbola från Ibadan i Nigeria, en av studenterna på mastern, tillsammans med Louise Limberg