En blogg från Högskolan i Borås

torsdag 26 mars 2009

Ny FAQ


Det har glädjande nog trillat in en hel del frågor om Digitala tjänster - kultur, information & kommunikation under den senaste veckan. De frågor som vi tror kan vara intressanta för flera har vi samlat i en FAQ (Frequently Asked Questions) på programmets webbplats. Gå gärna in där och kika!

Du får naturligtvis också hemskt gärna komma med fler frågor! Kontakta studievägledare Ewa Skelte (ewa.skelte@hb.se) eller mig (programansvarig), Helena Francke (helena.francke@hb.se). Eller lämna en kommentar i bloggen!

fredag 20 mars 2009

Läs mer om digitaliseringskursen

Jag har tidigare i den här bloggen flaggat för programmets valbara kurser i digitalisering och textkodning. Jag nämnde då att kurserna delvis är baserade på en kurs i kulturarvsdigitalisering som BHS erbjudit några gånger tidigare. Du som vill veta mer om den kursen och därmed också få lite mer kött på benen om vad som kan komma att ingå i de kommande valbara kurserna kan läsa en nyligen publicerad artikel som beskriver kursen, dess idé och innehåll.

Bibliotek 3.0 – kunskapens återkomst

Bibliotek 3.0 var rubriken för en konferens som gick av stapeln i Umeå i början av veckan. Bland annat diskuterade en panel modererad av Niclas Lindberg (Svensk Biblioteksförening) Framtidens kompetenser. Panelen var sammansatt av representanter för utbildningarna samt folk- och forskningsbibliotek och förutom jag själv deltog Jenny Samuelsson från B&I-utbildningen i Umeå, Johanna Hansson, Stockholms stadsbibliotek, samt Terje Höiseth, Luleå universitetsbibliotek. Vi tycktes alla vara rätt överens om att en oerhört viktig kompetens inför framtiden (liksom idag) är att kunna hantera förändring – att kunna följa med i den utveckling som sker inom samhälle, tjänster, informationspraktiker och teknik. Viktiga aspekter i detta är att kunna kritiskt granska och förhålla sig till olika sätt att förstå den värld vi lever i, att kunna applicera sina kunskaper i olika, kanske oväntade, sammanhang, och att kunna ta till sig ny kunskap. Det handlar alltså mycket om att, som Jenny formulerade det, kunna binda samman praktik och teori till en helhet.

Lars Iselid och Lars Våge hade fått uppgiften att försöka fundera kring vad Bibliotek 3.0 skulle kunna innebära. Inte en så lätt uppgift, visade det sig, eftersom webb 3.0 fortfarande är väldigt mycket en tankeprodukt. I själva verket finns inte ens ”web 3.0” längre som en artikel i engelska Wikipedia. De relaterade tankegångarna om semantiska webben har kommit längre, men även de är ännu på ett relativt preliminärt stadium, konstaterade Iselid och Våge, även om det finns entusiastiska förespråkare för vad den semantiska webben kan innebära. Framtiden inom detta område är alltså ännu till dels oviss.

Jag var tvungen att hasta hem till undervisning, så jag missade de avslutande presentationerna i Umeå universitets HUMlab om hur humanistlaboratorier kan samverka med bibliotek, men HUMlab har mycket spännande på gång – kolla in deras webbplats.

onsdag 18 mars 2009

Anmälan har öppnat

I måndags öppnade möjligheten att ansöka till kurser och utbildningar som startar hösten 2009, däribland Digitala tjänster-mastern. Anmälan är öppen fram till 15 april och görs på https://www.studera.nu. Välkommen att söka!

fredag 13 mars 2009

Exempel på digitalisering - nationellt och internationellt

Den som är intresserad av digitalisering, textkodning och publicering av litterära klassiker kan jag rekommendera att browsa runt i tre stora skandinaviska projekt av allmänintresse: Litteraturbanken (Sverige), Projekt Runeberg samt Arkiv for Dansk litteratur.

De stora biblioteken driver ofta imponerande digitaliseringsprojekt, såsom Kungliga Bibliotekets digitalisering av Djävulsbibeln, British Librarys exemplar av Gutenbergbibeln eller det amerikanska Digital Scriptorium.

Dessutom digitaliserar och textkodar olika litteratur- eller språkforskargrupper särskilda författarskap eller dokument, t.ex. Mark Twain, Carl von Linné, William Blake, Will Shakespeare eller Bayeux-tapeten.

Programmets kurser i digitalisering och textkodning kommer att titta närmare på sådana här projekt och teknikerna de använder.

tisdag 10 mars 2009

Att digitalisera kulturarvet

Jag har i flera omgångar medverkat i en tidigare kurs om digitalisering av kulturarvet, den senaste 2008. Den kursen byggde rätt mycket på konkret samarbete med externa partners såsom Kungliga Biblioteket i Stockholm och Språkbanken i Göteborg. I kursen fick studenterna lära sig mycket av tekniken bakom digitalisering av framför allt äldre tryck och skrifter. Enligt principen "ax-till-limpa" gick studenterna från att sitta med en fysisk skrift i handen, exempelvis handskrivna brev eller en gammal barnbok, till att skanna detta, göra om innehållet till maskinläsbar text, märka upp texten i XML, tillverka olika vyer av materialet (digitala zoombara faksimiler, text med gammal respektive modern stavning, kommentarer och bakgrundsmaterial etc), skapa en webbplats och där publicera det digitala materialet för omvärlden. Se exempelvis hur kursens studenter digitaliserat brev av Gustaf Fröding eller gamla barnboksklassiker som Kattresan eller Den Nyttige Bilder-boken. Den här kursen, som blandar kunskaper om gamla böcker och texter med tekniska tillämpningar inom digitalisering - gammalt och nytt! - har varit mycket uppskattad.

Också i programmet Digitala Tjänster kommer vi därför att erbjuda digitaliseringskursen, men i form av två valbara kurser. Den första kursen riktar in sig på att göra digitala faksimilbilder av äldre tryckta skrifter eller handskrifter och publicera dem på nätet i form av en webbplats. Den andra handlar mer om XML-kodning av sådana äldre texter. Men kurserna handlar inte bara om teknik. Du får också läsa om varför man digitaliserar vid institutioner som arkiv, bibliotek och museer, för vem man gör det, hur man kan göra det på ett smart, kvalitetsmässigt och långsiktigt sätt samt om vilka vinster och risker det kan finnas med digitalisering av kulturarvet.

måndag 9 mars 2009

Karriärvägar: fler intervjuer

Nu finns ytterligare intervjuer att läsa på programmets webbplats. Erik Stattin, verksam vid Karolinska Institutets bibliotek berättar om sitt intresse för nya medier och Joachim Läckberg, Axiell, pratar webb 2.0 i bibliotekskataloger.

tisdag 3 mars 2009

Samarbetspartner: Göteborgs stadsbibliotek

Jag heter Linnéa Sjögren och arbetar på Göteborgs stadsbibliotek sedan 2001, och sedan några år med digitala tjänster. Jag har nyligen gått ner på halvtid eftersom jag fått jobb som projektledare för sökportalen Bibliotek24. På Stadsbiblioteket sysslar jag med abonnemang på databaser, e-media, frågetjänsterna Fråga biblioteket och Boka en bibliotekarie, utbildningar för allmänheten, webbplatsen och en fortbildningskurs i webb 2.0 för bibliotekspersonal på folkbiblioteken i Göteborg. Är även i slutfasen av skapandet av en ny kurs för skolbibliotekarier i Västra Götalands län: 23 IKT-saker. För några år sedan var jag projektledare för Fråga biblioteket (tillsammans med Åke Nygren) och Ordbron/Flerspråkiga Fråga biblioteket. Hösten 2008 kom Viveca Nyströms och min bok Nyttovärdering av bibliotek ut. Mina arbetsuppgifter skulle passa perfekt för någon som gått masterprogrammet i Digitala tjänster!

Mastern i Digitala tjänster är en utbildning som jag gärna skulle vilja gå själv, eller kanske plocka valda delar av. Det är ett bra och intressant kursinnehåll som jag tror kommer att passa mycket bra både för yrkesverksamma och för studenter. Jag tror att utbildningen kommer att innebära att frågan om bibliotekens digitala tjänster förs högre upp i verksamheternas agenda och att de prioriteras högre. Jag tror att vi befinner oss i en övergångsperiod där det nu inte helt självklart finns personal som kan och vill jobba med den sociala webben och där sådant arbete inte alltid ses som viktigt och en del av "basverksamheten". De som gör 2.0-jobb idag får, inte helt sällan, ibland sitta på sin fritid med det...

Jag tror att det är viktigt att man inser och lär sig vikten av att planera arbetet med det digitala bibliotek och allt vad det innebär, och inte bara kastar sig ut på första bästa 2.0-tjänst. Hur kopplar man det till verksamhetsmålen? Hur utvärdar och mäter man? Hur väljer man rätt forum? Vilken nytta kan din verksamhet ha av att t ex finnas på Twitter? Sånt kan man nu få lära sig i masterprogrammet!

Göteborgs stadsbibliotek är mycket glada och förväntansfulla över att få vara samarbetspartner till BHS, och vi ser redan nu hur stor nytta vi kommer att ha av det. Vi kommer att ta emot praktikelever från programmet och det kommer att befrukta vår verksamhet.

söndag 1 mars 2009

Presentation: Helena Francke, BHS


Jag heter Helena Francke och kommer att vara programansvarig, dvs. administrativt ansvarig, för Digitala tjänster-programmet till hösten. Under det dryga ett och ett halva år som vi har arbetat med att planera och utveckla programmet tycker jag att det inte minst är några av de saker som utmärker programmet som har gjort det särskilt roligt att arbeta med.

Det gäller till exempel samarbetet med externa parter inom biblioteks- och kulturvärlden redan i uppstartsfasen av programmet, där det alltid finns någon att bolla idéer med.

Det gäller också utforskandet av det som kanske inte längre är helt nya tekniker, men tekniker som håller på att ta sig in i utbildningsvärlden, inte minst inom distansutbildning. Bloggandet är en sådan aspekt, samarbete i en ning-community och på wikis är andra, och podcasts och videoinspelningar finns också med där. Olika sådana tekniker kommer vi att arbeta med i programmet. Att fundera ut hur de kan förbättra pedagogiken på bästa sätt är kul och utmanande.

En annan rolig aspekt gäller att jag får en chans att utveckla mer specialiserade kurser som berör sådant som jag har arbetat med och där masterprogrammet ger utrymme till en fördjupning som inte alltid får plats i andra program. Jag har tidigare skrivit om kursen om vetenskaplig publicering som bland annat berör vetenskapliga tidskrifter och open access. Den knyter an till ett av de ämnesområden som jag har forskat och undervisat om – bl.a. handlade min avhandling om open access-tidskrifter.

På senare tid har jag också undervisat och föreläst en del om informationskompetens kopplat till webb 2.0 och om vilken påverkan detta får i bibliotek som inspireras av 2.0-tanken. Den aspekt av informationskompetens som handlar om hur man bedömer trovärdigheten hos källor, t.ex. på Wikipedia eller bloggar, berörs i det forskningsprojekt jag är med i sen ett år tillbaka, ”Expertis, auktoritet och kontroll på Internet: en studie av formandet av källkritik i webb 2.0-miljöer (EXAKT)”. Vi undersöker dessa frågor främst inom ramen för gymnasieskolan, vilket har gjort att jag har tillbringat en hel del tid i gymnasieklasser under det senaste året. Det hoppas jag kunna återkomma till senare i den här bloggen.