En blogg från Högskolan i Borås

måndag 9 februari 2009

Samarbetspartner BTJ: om superkrafter på biblioteket

Jag heter Miriam Säfström och arbetar på BTJ:s avdelning för Bibliografisk utveckling. Vårt område är det mesta som rör bibliografisk kontroll i och utanför BTJ:s system och flöden, nyutveckling, underhåll med mera. I praktiken innebär det en omväxlande vardag där jag ena dagen rättar ämnesord och specificerar format- och funktionsändringar, andra dagen föreläser om bibliografiska format och utvecklingsmöjligheter. Jag är också ledamot i Svensk Biblioteksförenings kommitté för katalogisering som har ansvaret för att bevaka katalogfrågor internationellt och utforma rekommendationer för hur svenska bibliotek skall agera. I och med den accelererande utvecklingen på området har omvärldsbevakningen blivit ett allt viktigare område inte bara för kommittén, utan även för oss på BTJ.

För BTJ (och mig personligen) är det fantastiskt kul att vara med och utforma masterutbildningen. För oss verksamhetsanknutna samarbetsparter blir kursplanen lite av en önskelista över den kompetens och de kunskaper vi ser behövs i dagens och morgondagens utvecklingsarbete. Det är en utmaning att samtidigt hålla utbildningen så pass öppen att behov vi inte kan förutse lätt kan arbetas in!

Själv är jag kanske mest intresserad av de bitar som rör bibliografisk kontroll och internationellt standardiseringsarbete. För mig är detta essensen av vad vi bibliotekarier har att tillföra dagens informationssamhälle. Bakom alla de till synes enkla tjänster vi använder dagligen ligger mängder av metadata (information om information). Denna måste tolkas, grupperas och hanteras på olika sätt för att bli meningsfull för användaren (som helst skall slippa bry sig om det bakomliggande maskineriet över huvud taget). Just att hantera stora datamängder och göra komplexa sammanhang begripliga är den superhjälteförmåga som utmärker vår yrkesgrupp. I mötet med användaren är bibliotekarien en professionell generalist som hjälper besökarna navigera i samlingarna (oavsett om dessa är fysiska eller digitala). På samma sätt skall de tjänster vi utvecklar utnyttja det komplexa för att skapa enkelhet för användaren.

För någon med mina intressen är detta naturligtvis en oerhört spännande tid. Nu får den strukturerade bibliografiska informationen äntligen komma fram i ljuset, delas upp, länkas och blandas med helt annan information (som t.ex. användargenererade mervärden). KRS, AACR2, FRBR, FRAD, RDA, ICP, MARC21, DC, ISBD, SAB och DDC (man lär sig verkligen älska akronymer i den här branschen!) är inte längre angelägenheter bara för biblioteksområdet. Och arbetet med att undersöka hur mycket vi faktiskt kan göra för användarna har bara börjat!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar