En blogg från Högskolan i Borås

onsdag 18 november 2009

Library and information science education 2.0

I veckan hade BHS besök av Helen Partridge från Queensland University of Technology i Brisbane. Helen arbetar bland annat med ett projekt om biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning 2.0 (Library and Information Science Education 2.0). På projektets blogg beskrivs projektets syfte så här:

The project aims to identify the skills and knowledge required by the ‘LIS professional 2.0′, and to develop a set of guiding principles and models of best practice that may serve to inform educational practice in the Australian LIS profession and beyond. It is hoped that the principles and models developed as a result of the project will be applicable to LIS and non-LIS disciplines alike.


Bloggen uppdateras också med jämna mellanrum med nyheter – ta gärna en titt!

Mats och jag hade ett givande samtal om 2.0-frågor och utbildning med Helen. Hon har också varit inblandad i utvecklingen av ett masterprogram som har vissa likheter med Digitala tjänster-programmet. Vi kommer att fortsätta med erfarenhetsutbyte från de två programmen och framöver kan det eventuellt bli tal om något samarbete.

/Helena

måndag 9 november 2009

ASIS&T-möte i Vancouver I

ASIS&T:s (The American Society for Information & Technology) årliga möte är en av de största konferenserna inom biblioteks- & informationsvetenskap. I år går den av stapeln i ett regnigt Vancouver i början av november.

Första keynote-talet hölls av Tim Bray, kanske mest känd som en av författarna till XML-rekommendationen. Nu arbetar han på Sun som trendspanare, bland annat. Han pratade mycket om open source och olika open source-plattformar som kan användas för att enkelt och snabbt sätta upp fungerande webbplatser (Ruby on Rails, django etc.). Hans meddelande i denna del av presentationen var att det inte krävs särskilt mycket tekniskt kunnande eller bra finansiering längre för att relativt snabbt sätta upp stora framgångsrika webbplatser, exempelvis olika sociala nätverk eller webbplatser som ger tillgång till databaser. Det som behövs är idéer och innehåll. Och inte minst personer som är intresserade av dessa saker – ”the killer app of the Internet is other people”.

Första panelen ägnades för min del åt institutionella arkiv. Catherine Mitchell delade med sig av erfarenheter från att arbeta med det institutionella arkivet vid University of California och Carole P. Palmer och Soo Young Rieh pratade om nyss avslutade fallstudier av institutionella arkiv. Flera av talarna lyfte fram att en del arkiv nu går från att kalla sig institutionella arkiv, med fokus på samlingen, till att lyfta fram de tjänster som de erbjuder – i UC-fallet har arkivet döpts om till eScholarship och fokuserar mycket på att vara ett publiceringsalternativ. Några tips på hur man når ut till forskare och får dem att delta i arkivet var att erbjuda data om hur deras publikationer används i arkivet (citeringar, downloads, page views etc.) och att erbjuda publiceringsstöd där forskarna själva upplever att det behövs. Det senare innebär bl.a. att delvis överge kravet på att alla publikationer ska in i arkivet och inrikta sig mer på specialiserad publicering. Delrapporter från de projekt som presenterades finns publicerade i Library Trends vol 57, nr 2, 2008 som är ett specialnummer om institutionella arkiv.
/Helena

torsdag 29 oktober 2009

Forskare inom digitala bibliotek besökte programmet


Professor Tatjana Aparac-Jelusic (vid Universitet i Zadar i Kroatien) besökte under oktober BHS och programmet Digitala Tjänster. Syftet med besöket var att diskutera konkret samarbete mellan de båda B&I-institutionerna och diskussionerna har varit mycket givande. Under besöket har Tatjana Aparac-Jelusic föreläst för programmets studenter, hållit ett forskarseminarium samt fört åtskilliga samtal med forskare och lärare på BHS både enskilt och i grupp. Samtalen har gällt aktuell forskning om digitala bibliotek, presentationer av respektive institutions utbildning inom området samt planering av konkreta utbyten av både forskare, lärare och studenter.

Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap i Zadar har bara funnits i sex år men har redan etablerat utbildning på såväl kandidat-, master- som forskarutbildningsnivå. I november kommer universitet att få sitt European Charter, vilket öppnar upp för möjligheten för att ingå Erasmusavtal. Målsättningen med ett sådant avtal är redan klar och i vår kommer ett avtal om student- och lärarutbyte inom Erasmus utbytesprogram att skrivas under. Tatjana Aparac-Jelusic fortsätter: "Ett avtal mellan oss och BHS är mycket positivt, både ur ett lärar- och studentperspektiv. Vi har flera kurser inom biblioteks- och informationsvetenskap på engelska och vi kan erbjuda praktikarbete för inkommande studenter från BHS. Vi har redan planer på att genomföra ett lärarutbyte inom Erasmus under våren 2010."

Ett utbyte kan innebära stora möjligheter för de studenter som t.ex. är intresserade av digitalisering: "Tänk att som student få komma till oss och tillsammans med en student från vår utbildning få arbeta på ett t.ex. ett klosterbibliotek med att katalogisera och digitalisera handskrifter. Möjligheterna för att uppleva kulturella skillnader, ge input till varandra är unik och otroligt värdefull för alla parter", konstaterar Tatjana Aparac-Jelusic.

Som en del av besöket föreläste professor Aparac-Jelusic för studenterna på masterprogrammet Digitala Tjänster om "digital libraries – trends & issues". Denna föreläsning kompletterades med ett forskarseminarium på BHS där hon bl.a. berättade om aktuell forskning kring digitala bibliotek och särskilt stora forskningsprojekt inom detta område som är finansierade av EU. Vidare diskuterades vad som krävs för att få lyckosamma projekt inom digitala bibliotek och då främst inom digitaliseringsområdet. Vid seminariet var det ett stort intresse och många frågor kring tänkbara intressekonflikter mellan nationell och internationell nivå (i detta fall EU). Även forskningsprojekt inom detta område från Kroatien presenterades. Professor Tatjana Aparac-Jelusic konstaterar nöjt: "Jag är mycket nöjd med mitt besök och jag ser med tillförsikt fram emot vårt gemensamma samarbete."

(Intervju och fotografering av Christina Kaspersen, BHS)

tisdag 20 oktober 2009

Höstlig katalogkonferens om samarbete

Så var det dags för den årliga katalogkonferens som Svensk Biblioteksförenings kommitté för katalogisering ordnar. I år var titeln Tillsammans och handlade om olika samarbetsprojekt kring kataloger och kataloginformation. Dagen inleddes med en genomgång av vad som kännetecknar katalogpraxis på folkbibliotek respektive forskningsbibliotek. Skillnader i praxis förklarades utifrån de vitt skilda uppdrag man har och de olika användarbehov man har att tillfredsställa. Då man efterlyser en nationell databas är detta frågor som måste adresseras.

En fråga att fundera på var också om inte gränsen mellan specialistanvändare och andra håller på att suddas ut i takt med att nya sökbeteenden utvecklats och ”vanliga” användare fått högre krav?! Kommer vi i framtiden alls att göra skillnad mellan ”specialistanvändare” (bibliotekarier, forskare et c) och den ”differentierade allmänhet” som representerar ”olika särintressen”?

Under dagen presenterades också ett antal konkreta katalogprojekt som kännetecknas av samarbete. Malmö stadsbiblioteks inläsning av sin katalog i LIBRIS var ett, HelGe-biblioteken var ett annat. I det förstnämnda fallet har MSB valt att läsa in sina katalogposter i LIBRIS-basen, både för att synas i basen och på sikt kanske även kunna använda LIBRIS som lokal OPAC. Svårigheter och möjligheter med projektet belystes av representanter från både LIBRIS och MSB.
HelGe är ett katalogsamarbete mellan nio kommuner i Gävleborgs län. Sedan 2004 har man drivit ett projekt som gör att man idag har ett lånesamarbete med gemensamt mediebestånd, och även en helt gemensam katalog. Det har varit en lång process, matchningen av poster har dock underlättats av att alla hittills anslutna bibliotek haft sin postförsörjning från samma källa (BTJ:s Bibliografiska Service). Idag har man ett gemensamt system där användare från de nio kommunerna delar en och samma katalog och där de deltagande biblioteken samarbetar kring de flesta frågor som rör katalogen och låneverksamheten.

Även
Sondera presenterades under dagen. Också i denna presentation låg tyngdpunkten på samarbetet, och hur man valt att i presentationen av de olika ingående baserna (LIBRIS, NAD och SMDB) inte försöka dölja skillnaderna, utan snarare betona dem. Risken då man försöker hitta en gemensam lösning är annars att man förlorara just vad som gör de olika tjänsterna unika.

Det var en spännande konferens med mycket intressant information och många bra synpunkter och inlägg både från föredragshållare och publik. En sammanfattande slutsats kan kanske sägas vara att även om det kan vara både nyttigt och nödvändigt att hitta sätt att samarbeta kring våra kataloger är det av avgörande betydelse att vi kan fortsätta leverera våra data på ett sätt som svarar mot vitt skilda användarbehov.


Presentationerna från dagen hittar du i Svensk Biblioteksförenings
konferensarkiv under rubrik Tillsammans. Bilder från dagen finns i Harriet Aagaards bloggpost om konferensen.

fredag 16 oktober 2009

Volontärer till IFLA

IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions) håller sin årliga konferens i Göteborg nästa år, den 10-15 augusti 2010. Svensk biblioteksförening letar efter volontärer som vill hjälpa till på olika vis under och inför konferensen. Ingen ersättning utgår, men man får delta i konferensen när man inte arbetar. En intresseanmälan kan nu skickas in via Biblioteksföreningens webbplats.

torsdag 8 oktober 2009

Konferens om open source och free society

FSCONS 2009, Free Society Conference and Nordic Summit går av stapeln den 13 till 15 november i Göteborg. Arrangörerna beskriver konferensen på följande sätt:

Join us at the third annual FSCONS, a meeting place for social change, focused on the future of free software and free society. Open discussion and brainstorming are two of the primary factors that pave the way for change. In FSCONS, we seek to engage, inform, sometimes provoke, and always motivate social change through these discussions.


På programmet finns presentationer om allt från Wikipedia, tekniskt inriktade biblioteksapplikationer och fri programvara inom NGOs.
/Helena

måndag 28 september 2009

Internationell forskare inom digitala bibliotek besöker programmet

Den 21-23 oktober i år gästas BHS och programmet Digitala Tjänster av Tatjana Aparac-Jelušić, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid universitetet i Zadar, Kroatien. Hon har bl.a. gjort sig känd såsom en av de ansvariga för den uppskattade internationella konferensen "Libraries in the Digital Age" (LIDA), årligen arrangerad i Dubrovnik, Kroatien.

Besöket i Borås ingår i en utbytesverksamhet mellan BHS och systerinstitutionen i Zadar, som under bl.a. Tatjanas ledning utmärkt sig för en omfattande och imponerande satsning på kvalificerad utbildning inom området digitala
bibliotek. I samarbete med andra internationella universitetsinstitutioner har man skapat och levererat masterprogram ägnade åt digitala bibliotek och digitala tjänster. I samband med att BHS nu startat programmet Digitala Tjänster samt sedan tidigare driver ett internationellt masterprogram inom området har därför Tatjana Aparac-Jelušić inbjudits såsom erfaren expert på området. Hon kommer att föreläsa för båda programmens studenter om digitala bibliotek, hålla forskarseminarium, samt tillsammans med BHS planera för ett utökat framtida samarbete inom forskning och utbildning. Föreläsningen (8.30-9.30 den 22 oktober i sal D511), är öppen för alla som är intresserade!

måndag 24 augusti 2009

Programstart!

Så har veckan kommit för start av masterprogrammet Digitala Tjänster och för programmets första kurs, om Digitala medier i kultur- och informationssektorerna. Programmet har närmare 40 studenter antagna, och studenterna följer studierna på halvfart distans, med 2-3 fysiska träffar i Borås per termin. Introduktionskursen om digitala medier omfattar flera olika studieformer: föreläsningar, grupprojekt, bloggande, litteraturstudier, analyser av faktiska digitala tjänster, seminarier samt paperförfattande. Den inleds denna vecka med onlineföreläsning, litteraturstudier och förberedelser inför egna blogginlägg.
Kurshandbok, studieinstruktioner, litteraturkommentarer, schema och mycket annat har publicerats i högskolans studieplattform PingPong.

torsdag 13 augusti 2009

Presentation: Pelle Snickars


Pelle Snickars är gästföreläsare under introduktionskursen på programmet Digitala Tjänster. Han är docent i filmvetenskap och verksam som forskningschef vid Kungliga biblioteket i Stockholm. Han bedriver forskning kring nya medier och historiens medialitet. Snickars är även vetenskaplig redaktör för bokserien ”Mediehistoriskt arkiv”, och medverkar regelbundet i Svenska Dagbladet. Nyligen publicerade han tillsammans med Patrick Vonderau antologin The YouTube Reader (2009). För närvarande ägnar han sig åt ett bokprojekt (tillsammans med Anna Dahlgren) om fotografiet i skarven mellan analogt och digitalt, samt en antologi om mediemogulen Harry Schein med arbetsnamnet Citizen Schein.
Pelle Snickars kommer under rubriken
”Det digitala som default” föreläsa om mediehistoria och olika medieteorier.

onsdag 12 augusti 2009

Datum för Boråsträffar

Till dig som så smått börjar planera dina studier på Digitala tjänster-programmet nu till hösten och kanske har börjat kika lite på resor och boende i Borås:

Träffen i höstens första kurs, Digitala medier i kultur- och informationssektorerna, ligger den 22-23 september med start kl. 10.30 på tisdagen och slut 15.30 på onsdagen. På onsdagen ligger två examinerande moment.

Höstens andra kurs, Teknik för digitala bibliotek, samläses med andra masterutbildningar på institutionen. Eftersom vi inte ännu vet exakt hur många studenter som kommer att delta är datum och tider ännu så länge preliminära, men vi har bokat in den 21-22 oktober. Mer information om detta kommer i lärplattformen Ping Pong efter kursstart.

Tips om boende finns på Borås kommuns sida BoråsBorås.
/Helena

tisdag 11 augusti 2009

Kurs: Digitala medier i kultur- och informationssektorerna


Det börjar närma sig kursstart för första kursen på masterprogrammet. Den 24 augusti startar terminen. Första kursen på programmet handlar om Digitala medier i kultur- och informationssektorerna. Den kommer att gå under terminens första hälft. Kursen fungerar som en introduktion till programmet och till studiet av digitala tjänster genom att främst fokusera på redskapen som används – medierna och teknikerna – från ett historiskt och samhällsanalytiskt perspektiv. Terminens andra kurs närmar sig teknikerna från ett mer praktiskt och tillämpat håll.

Denna första kurs har två fokus som på olika vis vävs samman. Dels behandlar vi olika digitala medier som materiella redskap där vi både historiskt och teoretiskt diskuterar deras egenskaper och hur dessa påverkar vår användning av medierna. Dels tar vi upp teorier om det samhälle i vilket vi använder dessa medier. Här blir det aktuellt både hur samhället påverkar vår syn på och vårt handlande i de olika medierna och hur ny teknik påverkar samhället. Som en aspekt i detta ligger informationspolitiska och juridiska frågor som t.ex. upphovsrätt, yttrandefrihet och integritet.

För att konkretisera de teoretiska resonemangen något kommer vi att arbeta med exempel på ett antal digitala tjänster inom kultur- och informationssektorerna som analyseras utifrån de tankar och teorier som behandlas i kurslitteratur och föreläsningar. Här finns också i vissa fall möjlighet att ta kontakt med personer som arbetar med tjänsterna för att skaffa lite mer information. Analyserna kommer att ske både i grupp och enskilt.

En mer konkret uppgift blir också att skriva ett antal blogginlägg på den blogg som varje student tilldelas. För dem som inte tidigare har bloggat blir detta en chans att prova på en ny teknisk lösning för publicering och kommunikation.

Tillsammans med seminarier vid träffen i Borås utgör de två exempelanalyserna och blogginläggen examinationen för kursen, som vi hoppas ska erbjuda en bra mix av teoretisk förståelse och verksamhetsnära och praktiska exempel.

Helena Francke och Mats Dahlström är kursansvariga. Även Åsa Söderlind och Veronica Johansson, som båda har presenterat sig här på bloggen, undervisar på kursen. Vid Boråsträffen kommer också Pelle Snickars, forskningschef på Kungl. biblioteket, att föreläsa. Mer om detta kommer på bloggen. Pelle är också en av redaktörerna för alldeles i dagarna utkomna The YouTube Reader (se nyhet på KB).

/Helena & Mats

lördag 1 augusti 2009

Presentation: Veronica Johansson


Jag heter Veronica Johansson och är verksam som adjunkt och doktorand vid Bibliotekshögskolan (BHS). Ni kommer att träffa mig i samband med introduktionskursen till detta program, i form av litteraturseminarier med fokus på Manuel Castells bok The Internet Galaxy.
Som lärare i biblioteks- och informationsvetenskap handlar mina huvudsakliga kompetensområden om informationspolitik, i synnerhet teorier och ideologier om upphovsrätt, ägande och personlig integritet genom historien fram till dagens informationssamhälle. Jag undervisar även i liknande historiska och sociokulturella aspekter på digitalisering, elektronisk publicering, hypertextteori, böcker, bibliotek och informations- och kommunikationsteknik. Det senaste året har jag även, vid sidan av min forskning, ägnat en hel del tid åt vår tidskrift Human IT, i egenskap av redaktör. Just före sommaren stängde vi två spännande nummer med färska artiklar om å ena sidan datorspel, å andra sidan sms och chat. För regniga och kalla sommardagar kan jag rekommendera lite allmänbildande nöjesläsning ur dessa nummer!

Mitt eget forsknings- och avhandlingsprojekt, som nu går in på sitt femte och avslutande år, handlar om interaktiva visualiseringsverktyg av typen geografiska informationssystem. Frågor jag ställer är vilken typ av information som uppstår i interaktioner med sådana system, hur de fungerar, vilka politiska konsekvenser som följer av geografisk visualisering av information, och vilka sorters kritiskt tänkande som uppstår vid, eller behövs för, användares interaktioner med systemen. Forskningsprojektet ingår i en nationell forskningssatsning från KK-stiftelsen vid namn LearnIT. Tillsammans med några andra LearnIT-finansierade forskningsprojekt vid BHS bildades 2004 forskningsplattformen BIKT (Bibliotek, IKT och lärande), där vi bedrivit mycket spännande forskning i gränslandet mellan modern informations- och kommunikationsteknik, lärande, informationskompetenser och kritiska maktperspektiv.

Jag ser fram emot att träffa er alla och utbyta tankar och funderingar kring teorier om vårt samtida informationssamhälle vid seminarierna i höst!

torsdag 16 juli 2009

Presentation: Åsa Söderlind


Jag heter Åsa Söderlind och arbetar som lärare och doktorand på Bibliotekshögskolan. Sedan 1997, då jag anställdes på institutionen, har jag haft många olika arbetsuppgifter och roller, som dokumentalist, lärare, studierektor och doktorand. Min första anställning som dokumentalist på något som heter Centrum för kulturpolitisk forskning (knutet till BHS) innebar att bygga upp en databas över kulturpolitisk forskning i Norden och ansvara för ett nyhetsbrev. Som lärare har jag främst undervisat i kulturpolitik, informationspolitik och juridiska aspekter på information och kultur. Jag har också varit uppsatshandledare på olika nivåer.

De senaste åren har jag ägnat åt forskarutbildning och ett avhandlingsprojekt med titeln Personlig integritet som informationspolitik – debatt och diskussion i samband med tillkomsten av Datalag (1973:239) Som titeln anger behandlar avhandlingen lagstiftning kring personlig integritet och då specifikt den gamla datalagen som är föregångare till vår nuvarande personuppgiftslag. Jag anlägger ett politiskt perspektiv snarare än ett juridiskt på både lagstiftningen som sådan och den debatt och diskussion som fördes i samband med tillkomsten av lagen. 1970-talet var en period då personlig integritet debatterade intensivt i samband med framväxten av ”ADB-tekniken” som den då kallades, och det finns många paralleller man kan dra mellan den tidens diskussioner och dagens inom området personlig integritet som samhällsproblem i relation till digital teknik i vid mening. För mig är också kopplingen mellan juridik och politik extra intressant. Det finns alltid ett politiskt och samhälleligt mål och syfte med en rättsregel och dessa är viktiga att granska i sig, vid sidan av det juridiska tolkningsarbetet.

Inom introduktionskursen på programmet Digitala tjänster kommer jag att ansvara för ett moment kring informationspolitik och rättsliga aspekter.

onsdag 24 juni 2009

Nobelsymposium om digitalisering direkt på webben

I Stockholm anordnas 24-26 juni ett Nobelsymposium om digitalisering, med internationellt framstående forskare i ämnet. Idag (24 juni) har man exempelvis diskuterat frågor om open access till digitaliseringsprojekt samt i vilken utsträckning digitala texter och elektronisk publicering representerar något radikalt nytt jämfört med den traditionella bokkulturen (revolutionär syn) eller snarare repriserar och förstärker existerande drag i den (evolutionär syn). Flera intressanta föredrag med bitvis stor relevans för masterprogrammet Digitala Tjänster. Lyckligtvis streamas hela konferensen på webben.

tisdag 23 juni 2009

Konferens om elektronisk publicering (2)


Två intressanta exempel på hur man kan främja interaktionen kring vetenskapliga tidskrifter lyftes fram i presentationerna på ELPUB-konferensen i Milano härom veckan. Ett är planer hos tidskriften PLoS One och ett annat är annotationsmöjligheter i Sowiport.de.

PLoS One är en tidskrift från Public Library of Science, ett av de största Open Access-förlagen. Tidskriftens redaktör, Peter Binfield, presenterade de planer som tidskriften (och förlaget) har vad gäller att arbeta med article impact snarare än journal impact. Eftersom tidskriften tar in alla artiklar som passerar peer review så publicerar de väldiga mängder artiklar (de räknar med fler än 4000 artiklar 2009). Det gör att journal impact är av mindre intresse för PLoS One.

Däremot har de börjat arbeta med att mäta olika typer av inflytande/impact som enstaka artiklar har. Det rör både traditionella mått som antal citeringar i vetenskapliga citeringsdatabaser som t.ex. Web of Science och Scopus eller antal nedladdningar och andra typer av uppmärksamhet. Bland nyheterna finns att ta med i beräkningen om en artikel tas upp i bloggosfären eller i nyhetsmedia och om folk inkluderar den i olika bokmärkestjänster. Det är ett potentiellt intressant sätt att lyfta fram olika typer av webb 2.0-tjänster i bedömningen av inflytandet och kan också ses som ett sätt att visa på en bredare uppmärksamhet kring forskningen – populärvetenskaplig likväl som ”rent” vetenskaplig. Även olika typer av expertutlåtanden ska finnas med, både som möjligheter att diskutera artiklarna och i form av olika typer av ”star ratings”.

Vetenskapliga artiklar i elektroniska tidskrifter publiceras ofta som PDF snarare än som t.ex. HTML. Det gör att artiklarna blir mer fristående och att det är lite svårare att koppla olika tilläggstjänster till dem. Maximilian Stempfhuber från Leibniz Institute for the Social Sciences presenterade en tjänst som genom att använda Open Document Format och XML erbjuder utgivare möjlighet att publicera artiklar kopplade till en annotationstjänst där kommentarer till artikeln blir möjliga på styckenivå snarare än kommentarer till hela artikeln. Detta sker genom ett digitalt bibliotek, sowiport.de, där kommentarerna sparas.

Bidragen från konferensen kommer att publiceras i konferensens öppna arkiv - där går det att hitta mer information framöver.

/Helena

torsdag 18 juni 2009

Sociala mediers makt

I en diskussionslista såg jag idag ett exempel på sociala mediers växande makt, den här gången gällande mikrobloggen Twitter, nyligen publicerat i Washington Post:

Twitter Is a Player In Iran's Drama
State Dept. Asked Site to Keep
Running

By Mike Musgrove
Washington Post Staff Writer

Wednesday, June 17, 2009

The State Department asked social-networking site Twitter to delay
scheduled maintenance earlier this week to avoid disrupting
communications among tech-savvy Iranian citizens as they took to the
streets to protest Friday's reelection of President Mahmoud
Ahmadinejad.

The move illustrates the growing influence of online social-networking
services as a communications media. Foreign news coverage of the
unfolding drama, meanwhile, was limited by Iranian government
restrictions barring journalists from "unauthorized"
demonstrations.

"One of the areas where people are able to get out the word is through
Twitter," a senior State Department official said in a conversation with
reporters, on condition of anonymity. "They announced they were going to
shut down their system for maintenance and we asked them not to."

A White House official said "this wasn't a directive from Secretary of
State, but rather was a low-level contact from someone who often talks
to Twitter staff." The official said Iran's Supreme Leader, Ayatollah
Ali Khamenei, tweeted, according to news reports. "Twitter is simply a
medium that all Iranians can use to communicate," the official said.

fredag 12 juni 2009

Konferens om elektronisk publicering (1)

Milano i juni. På Università degli Studi mitt i stan pågår den 13:e Electronic publishing-konferensen (ELPUB09) som lockar ett hundratal bibliotekarier, forskare, förläggare, redaktörer och andra intresserade av elektronisk publicering. Årets tema är Rethinking Electronic Publishing: Innovation in Communication Paradigms and Technologies. Temat inbjuder till nytänkande kring övergripande modeller för hur det vetenskapliga systemet (kan) förändras för att bättre fungera med webb-baserad kommunikation och med system som tar större hänsyn till semantik. Men även ett antal intressanta projekt och tjänster presenteras av deltagarna.

I keynote-föreläsningen torsdag morgon lyfte Simon Tanner från KDCS vid King's College London fram samarbete som absolut nödvändigt för att angripa frågan med digitalt bevarande. Han poängterade att frågan om hur vi bevarar material för framtiden är alltför komplex för att ett enskilt bibliotek eller forskningsgrupp ska kunna komma fram till 'svaret' och underströk vikten av de projekt som försöker föra samman kunskap om bevarande från flera olika områden.

I onsdagens workshop om social tagging visade Andrea Resmini (en av redaktörerna bakom den nya Journal of Information Architecture) FaceTag, en prototyp på ett bokmärkesverktyg för informationsarkitektur-området som borde kunna anpassas även för andra områden. FaceTag utnyttjar kollaborativa användargenererade taggar men kopplar ihop dem med ett facetterat klassifikationssystem för att skapa en struktur och kontext åt taggarna.

Fler intressanta exempel på digitala tjänster som rör vetenskaplig publicering kommer i nästa inlägg.
Helena & Sofia

söndag 7 juni 2009

Kursplaner

Nu finns kursplaner och litteraturlistor för huvuddelen av kurserna i masterprogrammet tillgängliga. Observera att kursplanerna (och de valbara kurserna) kan komma att revideras eftersom en del av kurserna ligger rätt långt fram i tiden. Inte minst gäller det naturligtvis litteraturen, där vi kommer att ta hänsyn även till vad som publiceras närmare inpå att kursen ska ges.

fredag 29 maj 2009

Nyfiken på bloggar?

Under de senaste månaderna har jag bland annat förberett en kurs om Bloggens teori och praktik som BHS kommer att ge till hösten. Som en del i detta har jag läst en hel massa texter och forskning om bloggar. En riktigt trevlig bekantskap jag har gjort är Jill Walker Rettbergs bok Blogging (Polity Press, 2008).

Jag hade visserligen höga förväntningar när boken landade i brevlådan – Jill Walker Rettberg (som är verksam vid Universitetet i Bergen) är ett bekant namn inom digital humanities- och datorspelsforskningen inte bara i Norden utan även internationellt. Hon har dessutom varit en aktiv bloggare sedan 2000 och driver bloggen jill/txt. Det jag inte riktigt hade vågat hoppas på var att boken skulle vara så väl lämpad som kurslitteratur. Jill lyckas på ett mycket föredömligt vis beskriva både bloggens teknik och funktion och aktuell bloggforskning på ett synnerligen tillgängligt vis. Det är rolig och spännande läsning, med många illustrativa exempel. Bloggen som fenomen placeras dessutom in i en längre tradition av genrer och både tryckta och digitala medier. Glömde jag säga att boken naturligtvis kom med på litteraturlistan för bloggkursen? Möjligen smyger den sig in även på någon kurs i Digitala tjänster-mastern. Men varför vänta? Om du är nyfiken på bloggar så ta en titt redan nu – boken utgör en bra förberedelse inför första kursen i programmet (Digitala medier i kultur- och informationssektorerna).

I dagarna har det dessutom gjorts en del reklam för en ny bok om webbometri
Introduction to Webometrics: Quantitative Web Research for the Social Sciences av Mike Thelwall (Morgan & Claypool Publishers, 2009). Jag har inte läst den ännu, men kan konstatera att den bland annat innehåller ett kapitel om hur man kan använda bloggar för olika typer av studier, exempelvis för att upptäcka trender i bloggosfären. En artikel av Mike Thelwall om just detta finns med på litteraturlistan för programmets första kurs i höst.

/Helena

måndag 18 maj 2009

Presentation: Jenny Hedman, BHS


Jag heter Jenny Hedman och arbetar som lärare och doktorand vid Bibliotekshögskolan (BHS). Under det senaste året har jag varit involverad i planeringsarbetet för det nya masterprogrammet, där bl.a utvecklingen av nya kurser har varit en rolig och utmanande uppgift. Särskilt berikande har idéutbytet med kollegorna från biblioteksfältet varit. Den typen av samarbete ser vi förhoppningsvis ännu mer av i framtiden.

Under de sju år som jag har varit verksam vid BHS har mina forsknings- och undervisningsintressen främst riktats mot användarstudier, kopplingen mellan informationssökning och lärande, frågor om professionell kunskap och om förhållandet mellan biblioteken och deras användare. Jag har ett särskilt intresse för det som ibland kallas för ett användarperspektiv. Ett sådant perspektiv är lätt att både gilla och slå sig till ro med, men vad det egentligen innebär – i forskningen och i olika informations- och kulturverksamheter – är inte givet.

Frågor om tillgängliggörande av information och kultur skär idag över gränserna mellan ABM-områdets olika sektorer. Under mitt tidigare yrkesliv har jag bl.a. arbetat med museiverksamhet, som utställningsansvarig och konstpedagog vid Alingsås kommuns konsthall, och jag tycker att det är påfallande både hur mycket olika typer av informationsverksamheter har gemensamt och vad de kan tillföra varandra. I det nya masterprogrammet ges möjligheter till fördjupningsarbeten kring specifika tjänster och verksamheter, men även till utbyte och relevanta jämförelser dem emellan.

För närvarande befinner jag mig i slutfasen av uppdraget som redaktör (ett ansvar som delas med Anna Lundh på BHS) för antologin Informationskompetenser: om informationssökning i lärandepraktiker och lärande i informationspraktiker. I boken behandlas ett hett och dynamiskt forskningsområde, där den skandinavisk forskningstraditionen vuxit sig stark. Den typen av aktuell forskning, som kan relateras till bibliotekens utformning av utbildning för informationskompetens och andra pedagogiskt influerade tjänster, kan säkert komma att dyka upp som undervisningsinnehåll och som verktyg för analys inom programmet!

Min avhandling har arbetsnamnet Att bli bibliotekarie: informationssökning och identitet i utbildnings- och yrkespraktik. Syftet med den studien är bl.a. att visa hur resan in i yrkeslivet tett sig för en del av alla dem som läste biblioteks- och informationsvetenskap under perioden 1993-2007, flertalet i avsikt att bli just bibliotekarie. Hur såg de själva på sina kunskaper och sin yrkesroll, och hur uppfattade de tiden som nya på sina olika arbetsplatser? Avhandlingen planeras var klar i slutet av året.

Vårterminen 2010 är det jag som är huvudansvarig för kursen Användare och informationspraktiker i digitala miljöer. Vi ses då!

tisdag 12 maj 2009

Biblioteksdagarna


Imorgon är det dags för Biblioteksdagarna att dra igång i Uppsala. Bibliotekshögskolan kommer att ha med en affisch i affischutställningen. Affischen handlar till stor del om det samarbete som ligger bakom planeringen av Digitala tjänster - kultur, information & kommunikation. Om du deltar på Biblioteksdagarna är du varmt välkommen förbi vid affischutställningen på torsdag mellan 11.45-13.15 för att träffa representanter för Bibliotekshögskolan och prata master - antingen du är presumtiv student, redan har sökt programmet, arbetar vid en organisation som skulle kunna bli samarbetspartner för utbildningen, eller bara är allmänt nyfiken. Förmodligen dyker även någon av medlemmarna i lednings- eller programgrupp upp och kan svara på frågor.

måndag 11 maj 2009

You've got mail...

I dagarna har vi skickat ut ett brev (via vanlig snail mail) till alla som har sökt masterprogrammet Digitala tjänster – kultur, information & kommunikation. Detta gör vi bland annat för att be er att fylla i några frågor i en webbenkät. Vi vill gärna veta lite mer om vilka ni är och vilken bakgrund ni har för att kunna ta med detta i planeringen av utbildningen. Vi är medvetna om att viss information, exempelvis om tidigare utbildning, är sådant som de flesta redan har skickat in vid ansökan, men det är väldigt tidsödande för oss att få fram sådana uppgifter ur ansökningssystemet. Dessutom ger det säkert i vissa fall bara en begränsad bild av tidigare utbildning och yrkeserfarenheter. Vi blir därför hemskt glada om du som sökt utbildningen verkligen går in och besvarar enkäten! Det bör inte ta mer än fem minuter om du inte väljer att skriva utförligt om dina förväntningar på utbildningen. Gör du det blir vi extra glada! Tack på förhand och tack alla ni som redan har svarat!
//Helena

söndag 10 maj 2009

Trovärdighet på webben

En faktor som påverkar hur människor söker efter och bedömer användbarheten hos informationskällor är var man tror att man kommer att hitta information som är trovärdig. Detta är något som har intresserat massmedieforskare sedan 1950-talet; de har undersökt t.ex. om människor bedömer dagstidningar eller TV-nyheter som mest tillförlitliga. På senare tid har naturligtvis Internet tillkommit som informationskälla och mycket av intresset har riktats dit. I diskussionen om medborgarjournalistik via bloggar blir det exempelvis intressant att veta hur trovärdig informationen i en blogg är i förhållande till dagstidningar. Funderar människor på vem det är som bloggar och vilka faktorer är det som gör en viss bloggare trovärdig – ögonvittnesuppgifter? – att bloggaren är expert på något? – eller att man har följt bloggaren under en längre period och tycker att man känner henne eller honom?

Webbmaterial generellt, men kanske alldeles särskilt s.k. webb 2.0-resurser som bloggar, YouTube och wikis där det är lätt att publicera sig och nå ut med ett budskap som potentiellt kan läsas och kommenteras av många, har till viss del förändrat frågan om tillförlitlighet i medierna. Genom att material i allt mindre grad förhandsgranskas så tvingas användaren till att göra egna bedömningar av trovärdighet. Hur gymnasieungdomar gör detta i sitt skolarbete är något som vi studerar i EXAKT-projektet – Expertis, auktoritet och kontroll på Internet: en studie av formandet av källkritisk i webb 2.0-miljöer.

Hur människor bedömer trovärdigheten i webbmaterial är också något som Soo Young Rieh vid School of Information, University of Michigan har forskat om i mer än ett decennium. Soo besökte Bibliotekshögskolan i början av veckan och berättade om sina olika studier inom området. Hennes förra projekt var ”College Students’ Credibility Judgments in the Information Seeking Process” 2006-2008. Där bekräftades återigen (bland det mest intressanta enligt min mening) att situationen i vilken man söker efter och ska använda information påverkar dels hur viktigt man tycker att det är att försöka fastställa att informationen är trovärdig, dels vilka kriterier man använder för vad som är trovärdigt. Studenter som skulle använda källor i skolarbetet använde sig till exempel hellre av böcker än av webbplatser eftersom de trodde att deras lärare tyckte att böcker var mer trovärdiga. Flera studenter la också ner väldigt mycket arbete på att söka efter trovärdig information om produkter som de ville ge som presenter eller om mat de skulle laga till sina vänner – om någon annan än de själva var mottagare av det de ville veta mer om så ansträngde de sig också ofta mer. Du kan läsa mer om studien i Soo Young Riehs artiklar som i flera fall finns som preprints på hennes hemsida, exempelvis en artikel ur Digital Media, Youth and Credibility.

torsdag 30 april 2009

Bibliotekarier som tältar tillsammans


För andra året i rad arrangerades 28-29/5 BibCamp - en så kallad icke-konferens för bibliotek. "Sveriges trevligaste!" skriver arrangörerna och efter två intensiva dagar i ett soligt Göteborg är jag böjd att hålla med.

På en icke-konferens är tanken att alla skall delta aktivt; i det här fallet innebar det att alla fick bidra med varsin "blixtpresentation". Tema för dagarna var publicering, söksystem och webb och kring detta talade företrädare för både arkiv, folk- och forskningsbibliotek, systemvetare, dataleverantörer samt en nybakad student som gjorde en intressant presentation av sitt magisterarbete. Det var mycket inspirerande att få mötas såpass förutsättningslöst och höra vad andra gjort, ska göra, drömmer om att göra.

BibCamp 2009 dokumenterades flitigt av deltagarna, inte bara på BibCamp-bloggen. Här finns flera poster med löpande anteckningar från dagarna; med hjälp av taggen #bibcampGBG09 hittar man även bilder, relaterade länkar och ett Twitterflöde.

tisdag 21 april 2009

Användare i fokus

Kursen Användare och informationspraktiker i digitala miljöer sträcker sig över masterprogrammets andra termin. Jag är administrativt ansvarig för kursen, men uppläggningen bygger på att vi är flera medverkande vars kompetensområden överlappar och kompletterar varandra.

Den centrala idén är att lyfta fram användarnas perspektiv på såväl utveckling och implementering som på utvärdering av digitala tjänster. Genom att belysa ett spektrum av exempel på informationstjänster ges en överblick, och olika typer av tjänster sätts också i sina respektive samhälleliga och institutionella sammanhang. För att kunna analysera både succéer och misslyckanden bland sådana satsningar finns det förstås anledning att granska tjänsternas konkreta utformning och underliggande strukturer, men för att nå en djupare förståelse krävs även kunskaper om de tänkta användarnas villkor, vanor och sätt att interagera med information.

Användarnas villkor är i sig ingen entydig bestämning eftersom sådana villkor beror på de sammanhang där människor lever och verkar. I kursen drar vi nytta av aktuell forskning på en rad relevanta områden, med såväl empiriska fallstudier som mer teoretiskt orienterade texter. Bl.a. behandlas människors skiftande sätt, och tekniker för, att nå och sprida information, och ett annat fokus är människa-dator-interaktion (MDI) med studier som ofta riktas mot användningen av mer specifika informationssystem och -tjänster. Litteraturlistan lämnar dessutom utrymme för studenternas egenvalda fördjupningar som exempelvis kan innebära inriktningar mot pedagogiska, informationssociologiska eller organisationsteoretiska aspekter av användarforskningen.

Idag talas det inte sällan om ”kapabla användare”, ”digital natives”, ”användargenererad information”, Webb 2.0 och dess uppföljare; etiketter som signalerar ”informationskompetens” och tekniskt bemästrande. I kursen vill vi nyansera det som skulle kunna kallas ett framstegsoptimistiskt ideal, genom att även uppmärksamma fenomen som underutnyttjande av digitala resurser och de förutsättningar som avgör potentiella användargruppers reella tillgång till de tjänster som skapas och torgförs via webben.

I kursen bedrivs arbetet mestadels enskilt, men stor vikt läggs också vid det avslutande seminarietillfället som kommer att ges formen av en konferens. De kurs/konferenspapers som deltagarna skriver kommer då att presenteras och behandlas enligt den formens regler. Syftet är att deltagarna ska få tillfälle att arbeta med autentiska uppgifter som präglas av såväl aktuell forskning som professionsrelevans, och dessutom att resultaten av arbetet ska kunna användas i ett yrkessammanhang, exempelvis för publicering i facktidskrifter.

World Digital Library

En ny resurs, World Digital Library, håller på att utvecklas för att ge en översikt över digitaliserade samlingar runt om i världen. Spana t.ex. gärna in kronologiinstrumentet under kartan. Återstår att se om den här sajten så småningom blir ett kraftfullt hjälpmedel, men det är en intressant början.

torsdag 16 april 2009

Användarvänlighet – hur gör man?

Att våra digitala tjänster skall vara användarvänliga skriver vi väl alla under på. Användarna är ju själva anledningen till att vi bryr oss om att utforma några tjänster. En bibliotekskatalog fyller flera syften som inte har direkt med användarna att göra. Men då vi gör den tillgänglig på nätet – på sistone ofta elegant integrerad med bibliotekets hemsida - blir frågan om användarvänlighet avgörande.

För någon vecka sedan var jag på en tankeväckande halvdag om just användarvänlig funktionsdesign anordnad av Svensk Biblioteksförening Regionförening Skåne. Det är ett spännande ämne som jag sedan dess funderat alltmer på. Som så ofta jämfördes bibliotekens hemsidor med internetbokhandlarnas. I jämförelse verkade de exemplifierade bibliotekshemsidorna tunga, röriga och lätt schizofrena: de ville så mycket olika saker att eventuella huvudbudskap gick helt förlorade. Katarina Walter arbetar som interaktionsdesigner på InUse. Hon talade om vikten av att ha ett tydligt syfte med sin webbplats, och välja åtgärder utifrån en grundlig målgruppsanalys. Med klart definierat syfte blir det lättare att fatta beslut om designen. Om man har en tydlig satsning på vissa åtgärder blir resultatet mätbart.

Det var mycket intressant att lyssna på Walter, kanske särskilt för att hon inte hade någon egen erfarenhet av att arbeta med biblioteksverksamhet. Hennes exempel på bibliotekssyften kunde uppfattas som överdrivet förenklade (”Öka läsningen”, ”Få fler besökare”), men blev en bra illustration till att de jämförelser vi gör ofta blir lite orättvisa. Det är helt enkelt svårt att formulera bibliotekens komplexa uppgift lika kort och kärnfullt som internetbokhandlarnas syfte (”Tjäna pengar!”). Däremot skulle säkert många biblioteks (webb)tjänster vinna på att utformas utifrån ett eller högst ett par syften. Och måste biblioteken verkligen i alla lägen vända sig till hela vår traditionella målgrupp ”alla”?!

Visst, biblioteken är speciella, och det ska de vara. Gud förbjude att de förminskas till något slags bokhandlare light!
Däremot är ingen så speciell att han inte har något att lära av andra.

onsdag 15 april 2009

Glöm nu inte...

att skicka in en ansökan till Digitala tjänster-programmet senast midnatt inatt om du är intresserad av att läsa utbildningen med start nu till hösten!

Digitala dokument – en av vår tids utmaningar

SFIS (Svensk Förening för Informationsspecialister) höll tillsammans med Riksarkivet ett heldagsseminarium den 31 mars om digitala dokument, främst med fokus på långsiktigt bevarande.

Att långsiktigt bevarande av digitalt material är en viktig fråga som inte ännu fått sin lösning var alla föreläsare ense om. Lars Ilshammar från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek talade till och med om att det uppstått en paradox mellan drömmen om befrielse från krav på utrymme (som kostar pengar) och de kostnader som är förknippade med digitalisering, såväl i själva ”skanningsprocessen” som i det kringarbete som är nödvändigt – katalogisering, organisering, tillgängliggörande och bevarande/migrering. Det som ofta framställs som en besparing kan snarare innebära ökade kostnader, något som inte alltid finns med i politikers och andra beslutsfattares entusiastiska syn på digitalisering. Vi måste bli bättre på att visa detta men att också framhålla vikten av att man ändå satsar på digitalisering.

Såväl Börje Justrell från Riksarkivet som Pelle Snickars från Kungl. biblioteket berörde frågan om vi digitaliserar för långsiktigt bevarande eller för tillgänglighet på kortare sikt. Snickars nämnde exemplet med filmrullar som genom att vakumförpackas och frysas ner (den s.k. FICA-metoden) sägs kunna bevaras i 500 år. Men hur gör vi om vi vill få tillgång till materialet däremellan?

Det är inte heller bara tekniska frågor som påverkar vår tillgång till digitalt material. Den juridiska utvecklingen kommer att spela en avgörande roll för hur offentliga myndigheter framöver kommer att kunna göra kulturarvet tillgängligt.

Seminariet gav även utrymme för aktuell forskning kring långsiktigt bevarande i form av Östen Jonssons (LDB-centrum) presentation av det EU-stödda PROTAGE-projektet som undersöker hur digitala objekt kan förses med AI (genom agentteknik) som gör att de i större utsträckning kan sköta sig själva och hantera viss migrering mellan olika system.

/Helena

torsdag 9 april 2009

Intervju med Carina Sjöholm

som är chef för Enheten för samlingar på Göteborgs Stadsmuseum finns nu att läsa under KarriärvägarDigitala tjänster-webben. I intervjun berättar hon bland annat om arbetet med digitalisering av bilder och objekt i museimiljö.

Dags att söka!

Glädjande nog har det redan kommit in en hel del ansökningar till Digitala tjänster. Onsdagen 15 april (kl. 24.00) är sista datum för att söka till programmet. Om du vill gå utbildningen så glöm inte att skicka in din ansökan via studera.nu.

En artikel om Digitala tjänster-mastern finns med i veckans nummer av Biblioteksbladet ("Nytt masterprogram - ett samarbete mellan akademi och fält" av Henriette Zorn, BBL 03:2009, s. 16-17). På sidorna 16-17 kan du läsa en intervju med mig och Gertrud Berger från BTJ som sitter i ledningsgruppen för utvecklingen av programmet.

Alla bloggläsare tillönskas en riktigt skön och solig påskhelg!

tisdag 7 april 2009

Interview with Marie L. Radford II

[Jag skriver detta inlägg på engelska så att även Marie L. Radford kan läsa vad jag skriver.]

This is a follow-up blog post to the one I posted last week about Professor Marie L. Radford’s visit to the University of Borås. While she was here, I had the chance to talk to her about the extensive research projects about reference services she has been involved in. In the mp3 file you can download here, she talks about the users and non-users of virtual reference services, in particular with a focus on chat services, which was studied in the project Seeking Synchronicity.

One of the examples Marie Radford mentioned of a successful chat reference service is the New Jersey QandANJ. As non-New Jersey residents, most of us won’t be able to take advantage of the service, but check out their YouTube contest for students to make promotion videos for the service!

Marie Radford is also active on a group blog with the goal to ensure "the health and relevance of libraries” called Library Garden. Have a look at her contributions there!

Linnéa has also blogged about the visit, read about her impressions at Nyttovärdering på bibliotek.

/Helena

fredag 3 april 2009

Visit by Marie L. Radford I

[Jag skriver detta inlägg på engelska så att även Marie L. Radford kan läsa vad jag skriver.]

This Monday, Professor Marie L. Radford from Rutgers University in New Jersey came to visit the University of Borås. She met with the programme group to discuss virtual reference services, something which will feature in the master’s programme in various courses, but most prominently in the elective course we’re planning about digital cataloguing and reference services. She shared with us her experience of how course assignments can be used to also provide research input to professional activities. As we are planning to incorporate various ways of interacting between the master’s programme and professional activities, the group found these examples very inspiring. Professor Radford also held a seminar at the LIS department, entitled “Virtual Reference Services: Research to Promote Excellence”. She reported on findings from a large-scale study with librarians, users and non-users of chat reference services. You can download her slides here.

After the seminar, I had the opportunity to talk to Marie Radford about her research. You can listen to our conversation in two mp3 files. In the first one, which I’m posting here, Marie Radford shares her views on the current state and the future of virtual reference services. We also talked a bit about how librarians experience conducting reference work virtually as opposed to face to face, and how the services can be improved. This is really exciting stuff! So download the mp3 file and listen to it on your computer, your mp3 player, phone, etc. Perhaps it can provide inspiration on your way to or from work or on that forest walk over the weekend. And check out the blog next week to get the second part of the interview.

During her stay in Sweden, Marie Radford was keynote speaker at the conference Den kommunikativa bibliotekarien. You can find additional material on the conference blog.

/Helena

onsdag 1 april 2009

Kort rapport från DILL i Tallinn


I förra veckan besökte jag universitetet i Tallinn för att som gästlärare föreläsa för masterstudenter som följer programmet Digital Library Learning (DILL). Programmet genomförs inom ramen för Erasmus Mundus i samverkan mellan Högskolan i Oslo, Universitetet i Tallinn och Universitetet i Parma. Kurserna genomförs ”on campus” och studenterna tillbringar en termin i varje stad för att sedan välja en av dessa tre platser för sitt masterarbete.

Studentgruppen har en fantastisk internationell sammansättning, 21 studenter från 14 länder på 5 kontinenter, med en betoning på deltagare från utvecklingsländer. För mig blev det en inspirerande och lärorik vecka att möta dessa studenter kring frågor om informationssökning och lärande och forskning om informationskompetens. Förvisso kan informationskompetens se helt olika ut i projekt för landsbygdsutveckling i Australien eller Nigeria och i samband med att skriva masteruppsats vid universitet i olika länder. Plötsligt framstår kopplingen mellan begreppen ”information literacy” och ”literacy”, dvs. läs- och skrivförmåga, som uppenbar och spännande för vidare utforskning.

Majoriteten av deltagande studenter hade en bakgrund som bibliotekarier och hade planer på att använda sin masterexamen i arbetet med att utveckla digitala bibliotek i sina hemländer.

/Louise Limberg, BHS

På bilden Alice A. Bamigbola från Ibadan i Nigeria, en av studenterna på mastern, tillsammans med Louise Limberg

torsdag 26 mars 2009

Ny FAQ


Det har glädjande nog trillat in en hel del frågor om Digitala tjänster - kultur, information & kommunikation under den senaste veckan. De frågor som vi tror kan vara intressanta för flera har vi samlat i en FAQ (Frequently Asked Questions) på programmets webbplats. Gå gärna in där och kika!

Du får naturligtvis också hemskt gärna komma med fler frågor! Kontakta studievägledare Ewa Skelte (ewa.skelte@hb.se) eller mig (programansvarig), Helena Francke (helena.francke@hb.se). Eller lämna en kommentar i bloggen!

fredag 20 mars 2009

Läs mer om digitaliseringskursen

Jag har tidigare i den här bloggen flaggat för programmets valbara kurser i digitalisering och textkodning. Jag nämnde då att kurserna delvis är baserade på en kurs i kulturarvsdigitalisering som BHS erbjudit några gånger tidigare. Du som vill veta mer om den kursen och därmed också få lite mer kött på benen om vad som kan komma att ingå i de kommande valbara kurserna kan läsa en nyligen publicerad artikel som beskriver kursen, dess idé och innehåll.

Bibliotek 3.0 – kunskapens återkomst

Bibliotek 3.0 var rubriken för en konferens som gick av stapeln i Umeå i början av veckan. Bland annat diskuterade en panel modererad av Niclas Lindberg (Svensk Biblioteksförening) Framtidens kompetenser. Panelen var sammansatt av representanter för utbildningarna samt folk- och forskningsbibliotek och förutom jag själv deltog Jenny Samuelsson från B&I-utbildningen i Umeå, Johanna Hansson, Stockholms stadsbibliotek, samt Terje Höiseth, Luleå universitetsbibliotek. Vi tycktes alla vara rätt överens om att en oerhört viktig kompetens inför framtiden (liksom idag) är att kunna hantera förändring – att kunna följa med i den utveckling som sker inom samhälle, tjänster, informationspraktiker och teknik. Viktiga aspekter i detta är att kunna kritiskt granska och förhålla sig till olika sätt att förstå den värld vi lever i, att kunna applicera sina kunskaper i olika, kanske oväntade, sammanhang, och att kunna ta till sig ny kunskap. Det handlar alltså mycket om att, som Jenny formulerade det, kunna binda samman praktik och teori till en helhet.

Lars Iselid och Lars Våge hade fått uppgiften att försöka fundera kring vad Bibliotek 3.0 skulle kunna innebära. Inte en så lätt uppgift, visade det sig, eftersom webb 3.0 fortfarande är väldigt mycket en tankeprodukt. I själva verket finns inte ens ”web 3.0” längre som en artikel i engelska Wikipedia. De relaterade tankegångarna om semantiska webben har kommit längre, men även de är ännu på ett relativt preliminärt stadium, konstaterade Iselid och Våge, även om det finns entusiastiska förespråkare för vad den semantiska webben kan innebära. Framtiden inom detta område är alltså ännu till dels oviss.

Jag var tvungen att hasta hem till undervisning, så jag missade de avslutande presentationerna i Umeå universitets HUMlab om hur humanistlaboratorier kan samverka med bibliotek, men HUMlab har mycket spännande på gång – kolla in deras webbplats.

onsdag 18 mars 2009

Anmälan har öppnat

I måndags öppnade möjligheten att ansöka till kurser och utbildningar som startar hösten 2009, däribland Digitala tjänster-mastern. Anmälan är öppen fram till 15 april och görs på https://www.studera.nu. Välkommen att söka!

fredag 13 mars 2009

Exempel på digitalisering - nationellt och internationellt

Den som är intresserad av digitalisering, textkodning och publicering av litterära klassiker kan jag rekommendera att browsa runt i tre stora skandinaviska projekt av allmänintresse: Litteraturbanken (Sverige), Projekt Runeberg samt Arkiv for Dansk litteratur.

De stora biblioteken driver ofta imponerande digitaliseringsprojekt, såsom Kungliga Bibliotekets digitalisering av Djävulsbibeln, British Librarys exemplar av Gutenbergbibeln eller det amerikanska Digital Scriptorium.

Dessutom digitaliserar och textkodar olika litteratur- eller språkforskargrupper särskilda författarskap eller dokument, t.ex. Mark Twain, Carl von Linné, William Blake, Will Shakespeare eller Bayeux-tapeten.

Programmets kurser i digitalisering och textkodning kommer att titta närmare på sådana här projekt och teknikerna de använder.

tisdag 10 mars 2009

Att digitalisera kulturarvet

Jag har i flera omgångar medverkat i en tidigare kurs om digitalisering av kulturarvet, den senaste 2008. Den kursen byggde rätt mycket på konkret samarbete med externa partners såsom Kungliga Biblioteket i Stockholm och Språkbanken i Göteborg. I kursen fick studenterna lära sig mycket av tekniken bakom digitalisering av framför allt äldre tryck och skrifter. Enligt principen "ax-till-limpa" gick studenterna från att sitta med en fysisk skrift i handen, exempelvis handskrivna brev eller en gammal barnbok, till att skanna detta, göra om innehållet till maskinläsbar text, märka upp texten i XML, tillverka olika vyer av materialet (digitala zoombara faksimiler, text med gammal respektive modern stavning, kommentarer och bakgrundsmaterial etc), skapa en webbplats och där publicera det digitala materialet för omvärlden. Se exempelvis hur kursens studenter digitaliserat brev av Gustaf Fröding eller gamla barnboksklassiker som Kattresan eller Den Nyttige Bilder-boken. Den här kursen, som blandar kunskaper om gamla böcker och texter med tekniska tillämpningar inom digitalisering - gammalt och nytt! - har varit mycket uppskattad.

Också i programmet Digitala Tjänster kommer vi därför att erbjuda digitaliseringskursen, men i form av två valbara kurser. Den första kursen riktar in sig på att göra digitala faksimilbilder av äldre tryckta skrifter eller handskrifter och publicera dem på nätet i form av en webbplats. Den andra handlar mer om XML-kodning av sådana äldre texter. Men kurserna handlar inte bara om teknik. Du får också läsa om varför man digitaliserar vid institutioner som arkiv, bibliotek och museer, för vem man gör det, hur man kan göra det på ett smart, kvalitetsmässigt och långsiktigt sätt samt om vilka vinster och risker det kan finnas med digitalisering av kulturarvet.

måndag 9 mars 2009

Karriärvägar: fler intervjuer

Nu finns ytterligare intervjuer att läsa på programmets webbplats. Erik Stattin, verksam vid Karolinska Institutets bibliotek berättar om sitt intresse för nya medier och Joachim Läckberg, Axiell, pratar webb 2.0 i bibliotekskataloger.

tisdag 3 mars 2009

Samarbetspartner: Göteborgs stadsbibliotek

Jag heter Linnéa Sjögren och arbetar på Göteborgs stadsbibliotek sedan 2001, och sedan några år med digitala tjänster. Jag har nyligen gått ner på halvtid eftersom jag fått jobb som projektledare för sökportalen Bibliotek24. På Stadsbiblioteket sysslar jag med abonnemang på databaser, e-media, frågetjänsterna Fråga biblioteket och Boka en bibliotekarie, utbildningar för allmänheten, webbplatsen och en fortbildningskurs i webb 2.0 för bibliotekspersonal på folkbiblioteken i Göteborg. Är även i slutfasen av skapandet av en ny kurs för skolbibliotekarier i Västra Götalands län: 23 IKT-saker. För några år sedan var jag projektledare för Fråga biblioteket (tillsammans med Åke Nygren) och Ordbron/Flerspråkiga Fråga biblioteket. Hösten 2008 kom Viveca Nyströms och min bok Nyttovärdering av bibliotek ut. Mina arbetsuppgifter skulle passa perfekt för någon som gått masterprogrammet i Digitala tjänster!

Mastern i Digitala tjänster är en utbildning som jag gärna skulle vilja gå själv, eller kanske plocka valda delar av. Det är ett bra och intressant kursinnehåll som jag tror kommer att passa mycket bra både för yrkesverksamma och för studenter. Jag tror att utbildningen kommer att innebära att frågan om bibliotekens digitala tjänster förs högre upp i verksamheternas agenda och att de prioriteras högre. Jag tror att vi befinner oss i en övergångsperiod där det nu inte helt självklart finns personal som kan och vill jobba med den sociala webben och där sådant arbete inte alltid ses som viktigt och en del av "basverksamheten". De som gör 2.0-jobb idag får, inte helt sällan, ibland sitta på sin fritid med det...

Jag tror att det är viktigt att man inser och lär sig vikten av att planera arbetet med det digitala bibliotek och allt vad det innebär, och inte bara kastar sig ut på första bästa 2.0-tjänst. Hur kopplar man det till verksamhetsmålen? Hur utvärdar och mäter man? Hur väljer man rätt forum? Vilken nytta kan din verksamhet ha av att t ex finnas på Twitter? Sånt kan man nu få lära sig i masterprogrammet!

Göteborgs stadsbibliotek är mycket glada och förväntansfulla över att få vara samarbetspartner till BHS, och vi ser redan nu hur stor nytta vi kommer att ha av det. Vi kommer att ta emot praktikelever från programmet och det kommer att befrukta vår verksamhet.

söndag 1 mars 2009

Presentation: Helena Francke, BHS


Jag heter Helena Francke och kommer att vara programansvarig, dvs. administrativt ansvarig, för Digitala tjänster-programmet till hösten. Under det dryga ett och ett halva år som vi har arbetat med att planera och utveckla programmet tycker jag att det inte minst är några av de saker som utmärker programmet som har gjort det särskilt roligt att arbeta med.

Det gäller till exempel samarbetet med externa parter inom biblioteks- och kulturvärlden redan i uppstartsfasen av programmet, där det alltid finns någon att bolla idéer med.

Det gäller också utforskandet av det som kanske inte längre är helt nya tekniker, men tekniker som håller på att ta sig in i utbildningsvärlden, inte minst inom distansutbildning. Bloggandet är en sådan aspekt, samarbete i en ning-community och på wikis är andra, och podcasts och videoinspelningar finns också med där. Olika sådana tekniker kommer vi att arbeta med i programmet. Att fundera ut hur de kan förbättra pedagogiken på bästa sätt är kul och utmanande.

En annan rolig aspekt gäller att jag får en chans att utveckla mer specialiserade kurser som berör sådant som jag har arbetat med och där masterprogrammet ger utrymme till en fördjupning som inte alltid får plats i andra program. Jag har tidigare skrivit om kursen om vetenskaplig publicering som bland annat berör vetenskapliga tidskrifter och open access. Den knyter an till ett av de ämnesområden som jag har forskat och undervisat om – bl.a. handlade min avhandling om open access-tidskrifter.

På senare tid har jag också undervisat och föreläst en del om informationskompetens kopplat till webb 2.0 och om vilken påverkan detta får i bibliotek som inspireras av 2.0-tanken. Den aspekt av informationskompetens som handlar om hur man bedömer trovärdigheten hos källor, t.ex. på Wikipedia eller bloggar, berörs i det forskningsprojekt jag är med i sen ett år tillbaka, ”Expertis, auktoritet och kontroll på Internet: en studie av formandet av källkritik i webb 2.0-miljöer (EXAKT)”. Vi undersöker dessa frågor främst inom ramen för gymnasieskolan, vilket har gjort att jag har tillbringat en hel del tid i gymnasieklasser under det senaste året. Det hoppas jag kunna återkomma till senare i den här bloggen.

torsdag 26 februari 2009

Karriärvägar idag: bibliotek

Vad kan man arbeta med när man har gått färdigt en masterutbildning med inriktning på digitala tjänster? Eftersom utbildningen inte ännu har startat finns inga tidigare studenter som kan beskriva sin vardag och sina arbetsuppgifter. Däremot finns det personer på olika håll i Sverige som på egen hand har skaffat sig kunskaper som tangerar dem som tas upp i Digitala tjänster-mastern. Läs t.ex. en intervju med Katarina Dorbell där hon berättar om arbetet med webbplatsen Barnens bibliotek.

En annan relevant fråga gäller hur bibliotekschefer ser på de kompetenser som behövs och kommer att behövas på bibliotek. På programmets webbsida finns nu också intervjuer med riksbibliotekarie Gunnar Sahlin och med Catta Torhell som är chef för Bibliotek och läranderesurser vid Högskolan i Borås. Fler intervjuer kommer att publiceras inom kort!

torsdag 19 februari 2009

Presentation i Gävle av masterprogrammet

Jag heter Linnéa Sjögren och arbetar på Stadsbiblioteket i Göteborg som också är en av masterprogrammets samarbetspartners. Om någon vecka ska du även få läsa en liten presentation av mig och mina arbetsuppgifter.

Den 13 februari var jag i Gävle och hade en utbildningsdag i webb 2.0 för biblioteksfolk från länet tillsammans med Åke Nygren från Kista lärcenter/Regionbibliotek Stockholm. Självklart visade jag masterprogrammet Digitala tjänster också. Mottagandet var intresserat. Visserligen är det ett stycke till Borås från Gävle, men möjligheten att läsa fristående kurser var också intressant för dem. Det allra viktigaste var att de flera gånger sa hur betydelsefullt det kommer att bli med en utbildning av det här slaget på högskolenivå, eftersom det lyfter upp frågan till en högre dignitet. De trodde att arbetet med digitala tjänster ute på biblioteken i och med en högskoleutbildning kommer att bli mer prioriterad och angeläget.
/Linnéa Sjögren

Framtidens bibliotek

Utformningen av framtidens bibliotek, både i virtuell och fysisk form, liksom de utmaningar som vi möter var i fokus för ett seminarium i Säffle i tisdags. Det arrangerades av biblioteken i Säffle och Arvika och samlade ett 50-tal deltagare.

Utgångspunkten var det pris till årets Framtidsspanare som Säffle bibliotek delar ut varje år till en intressant magisteruppsats i B&I. Förra årets pristagare, Katarina Evengård och Linda Nilsson, var dagens huvudtalare. De presenterade resultaten från sin uppsats Bibliotekarie 2.0 som undersöker hur bibliotekarierna i Umeå uppfattar att arbetet med den webb 2.0-inriktade webbplatsen Minabibliotek.se har påverkat deras yrkesroll. De kom bland annat fram till att bibliotekarierollen i den virtuella interaktionen med biblioteksanvändare inte skiljer sig så väldigt mycket från den relation som uppstår i det fysiska rummet, men att personliga specialkunskaper och kompetens kan komma mer till uttryck i exempelvis bloggande och läs- och lyssningstips. Att fler än bibliotekarier enkelt får möjlighet att delta i arbetet med att tipsa om böcker, tagga med ämnesord och uttala sig om biblioteket upplevdes huvudsakligen som positivt.

Mindre fokus på det virtuella biblioteket och desto mer på biblioteksrummet blev det i bibliotekschef Anette Ekströms berättelse om ombyggnaden av Gislaveds bibliotek och vägen mot att bli Årets bibliotek 2008. Anette beskrev inspirerande hur man med relativt begränsade medel men med stark vilja, höga ambitioner och en medveten ledningsstrategi kan realisera sitt önskebibliotek. Många gick säkert därifrån med en nyväckt önskan om att åka på studiebesök till Gislaved.

Jag avslutade dagen med att försöka ge en överblick över den numera relativt omfattande forskningen inom biblioteks- och informationsvetenskap i Sverige. En rolig men något svår uppgift, eftersom det alltid finns något spännande forskningsområde som man inte får med.

Läs mer om dagen på Arvika biblioteks blogg.

tisdag 10 februari 2009

Tema: Vetenskaplig publicering & Open Access, publicering av forskningsresultat inom konst och design

Jag arbetar i ett antal projekt, bl a en pilotstudie finansierad av Open Access.se -programmet
vid avdelningen för Nationell samverkan, Kungliga Biblioteket. I januari 2009 gjorde jag och en kollega ett studiebesök på University of Southampton inom projektet där vi träffade projektledarna för Kultur Project. Kultur Project är ett tvåårigt JISC-finansierat projekt med målet att skapa en modell för ett institutionellt arkiv inom det konstnärliga forskningsområdet, dvs samma övergripande mål som vår pilotstudie.

När det gäller den tekniska utvecklingen av deras testplattform Kultur Demonstrator har de samarbetat med School of Electronics and Computer Science vid University of Southampton som utvecklat den öppna programvaran Eprints; i dagsläget är ett av de största systemen för institutionella arkiv jämte DSpace och Fedora. DSpace är det system som används för högskolan i Borås institutionella arkiv BADA, som används för publicering av högskolans forskningspublikationer och studentuppsatser.

Besöket var mycket givande, vi fick verkligen mycket att ta med oss hem. Vi fick inblick i projektets både svårigheter och framgångar och fick tillfälle att diskutera mer i detalj frågor som inte är systemspecifika.

Två stora frågor för detta område är dels metadatastandarder; de som används idag i institutionella arkiv är ofta inte anpassade för mer komplexa digitala objekt som förekommer i forskningsresultat från konst och praktikbaserad designforskning; t ex beskrivningar av delverk, material och tekniker etc. Dels ställer dessa objekt större krav på filhantering och visuell presentation av foton, filmer osv.

Det är verkligen roligt och en utmaning att arbeta inom detta område inom vetenskaplig publicering som utvecklas i så snabb takt just nu!

/Sofia Arvidsson, Bibliotek & Läranderesurser

måndag 9 februari 2009

Samarbetspartner BTJ: om superkrafter på biblioteket

Jag heter Miriam Säfström och arbetar på BTJ:s avdelning för Bibliografisk utveckling. Vårt område är det mesta som rör bibliografisk kontroll i och utanför BTJ:s system och flöden, nyutveckling, underhåll med mera. I praktiken innebär det en omväxlande vardag där jag ena dagen rättar ämnesord och specificerar format- och funktionsändringar, andra dagen föreläser om bibliografiska format och utvecklingsmöjligheter. Jag är också ledamot i Svensk Biblioteksförenings kommitté för katalogisering som har ansvaret för att bevaka katalogfrågor internationellt och utforma rekommendationer för hur svenska bibliotek skall agera. I och med den accelererande utvecklingen på området har omvärldsbevakningen blivit ett allt viktigare område inte bara för kommittén, utan även för oss på BTJ.

För BTJ (och mig personligen) är det fantastiskt kul att vara med och utforma masterutbildningen. För oss verksamhetsanknutna samarbetsparter blir kursplanen lite av en önskelista över den kompetens och de kunskaper vi ser behövs i dagens och morgondagens utvecklingsarbete. Det är en utmaning att samtidigt hålla utbildningen så pass öppen att behov vi inte kan förutse lätt kan arbetas in!

Själv är jag kanske mest intresserad av de bitar som rör bibliografisk kontroll och internationellt standardiseringsarbete. För mig är detta essensen av vad vi bibliotekarier har att tillföra dagens informationssamhälle. Bakom alla de till synes enkla tjänster vi använder dagligen ligger mängder av metadata (information om information). Denna måste tolkas, grupperas och hanteras på olika sätt för att bli meningsfull för användaren (som helst skall slippa bry sig om det bakomliggande maskineriet över huvud taget). Just att hantera stora datamängder och göra komplexa sammanhang begripliga är den superhjälteförmåga som utmärker vår yrkesgrupp. I mötet med användaren är bibliotekarien en professionell generalist som hjälper besökarna navigera i samlingarna (oavsett om dessa är fysiska eller digitala). På samma sätt skall de tjänster vi utvecklar utnyttja det komplexa för att skapa enkelhet för användaren.

För någon med mina intressen är detta naturligtvis en oerhört spännande tid. Nu får den strukturerade bibliografiska informationen äntligen komma fram i ljuset, delas upp, länkas och blandas med helt annan information (som t.ex. användargenererade mervärden). KRS, AACR2, FRBR, FRAD, RDA, ICP, MARC21, DC, ISBD, SAB och DDC (man lär sig verkligen älska akronymer i den här branschen!) är inte längre angelägenheter bara för biblioteksområdet. Och arbetet med att undersöka hur mycket vi faktiskt kan göra för användarna har bara börjat!

fredag 6 februari 2009

Presentation: Mats Dahlström, BHS

Jag heter Mats Dahlström och är lektor vid Bibliotekshögskolan (BHS), Högskolan i Borås. Jag är en av de lärare som deltar i utvecklandet av det här masterprogrammet, bland annat som biträdande programansvarig, och kommer också att medverka i själva undervisningen, bland annat inom området digitalisering.

Min undervisning och forskning har kommit att ägnas rätt mycket åt nya medier, digitala genrer, elektronisk publicering, hypertext, textkodning och digitalisering. Framför allt har jag ständigt återkommit till frågor om text och böcker, och olika sätt att representera dessa i kortformat eller i fulltext (t.ex. via digitalisering). Hur skiljer sig texter och versioner av samma verk från varandra, vad händer i det avseendet när texter färdas mellan medier, och hur kan vi och framför allt bibliotek hantera det informationsglapp som uppstår när texter "remedieras" från ett medium till ett annat?

Den senaste tiden har jag undervisat, skrivit och talat en hel del om olika typer av digitalisering på bibliotek. Just nu råder mycket hype kring s.k. massdigitalisering, och du ser nyheter i massmedierna om Googles stora bokdigitaliseringsprojekt praktiskt taget varje dag. Jag har resonerat en del kring sådan massdigitalisering, och också ställt mig frågor om vilka andra typer av förhållningssätt bibliotek har och kan ha till digitalisering, och då bland annat introducerat termen "kritisk" digitalisering. På BHS har vi också erfarenhet av att undervisa om sådan digitalisering, och jag kommer senare under våren att närmare skriva om sådana kurser på den här bloggen.

Jag har också undervisat en hel del om digitala bibliotek och arkiv mer generellt. Vad innebär egentligen digitala bibliotek, hur kan de se ut, vad möjliggör de och vilka tänkbara risker kan finnas med dem? Kan framväxten av digitala bibliotek på nätet tänkas komma i konflikt med bibliotekets traditionella uppgifter som exempelvis samhällets "minne"? Hur pass mycket "open access" och "open source" är egentligen biblioteken när det gäller att tillgängliggöra sina digitala samlingar kostnadsfritt för allmänheten och för forskarsamhället? Hur pass beredda står biblioteken att försöka bevara vårt digitala kulturarv för framtiden, inte minst allt som är "born digital"? Sådana frågor tycker jag är intressanta och aktuella att utforska, och är också något jag gärna återkommer till i min undervisning.

Andra områden jag tassat in på är e-böcker (exv en artikel i del 1 och del 2), hypertext och digitala genrer. En stor del av min undervisning har också handlat om att handleda uppsatser - det är en otroligt stimulerande uppgift att följa och stödja framväxten av ett större uppsatsarbete. Det är inte klokt vad mycket man som handledare lär sig på kuppen, och jag ser fram emot fler sådana handledningar, också inom programmet Digitala Tjänster. Jag tror du som söker programmet står inför en ny, väldigt givande och kul utbildning!

torsdag 5 februari 2009

Hur anpassa utbildning till yrkesverksamma?


Det var en av frågorna som diskuterades livligt vid en workshop på KK-stiftelsen i början av veckan. Inbjudna till inspirationsdagen var representanter för de masterutbildningar vars utvecklingsarbete stöttas av KK-stiftelsen inom ramen för deras program för att främja kompetensutveckling inom näringslivet. Digitala tjänster-mastern är ett av dessa program - projektet har varit igång i ett knappt år nu.

Även om det finns stora skillnader så funderar många av utbildningarna på liknande frågor, där en rör just hur man bäst utformar en masterutbildning så att den även kan attrahera personer som är yrkesverksamma. Det är en av de aspekter som KK-stiftelsen också tycker är viktig. Den slutsats man kan dra av diskussionerna är nog att det beror väldigt mycket på vilket område utbildningen rör sig inom och till vilka potentiella studenter man riktar sig.

När vi diskuterat upplägget för Digitala tjänster har vi tagit hänsyn till att det är svårt för personer som kanske är väl etablerade på en ort och en arbetsplats att rycka upp bopålarna för att flytta till Borås i två år för att läsa mastern på helfart. Därför har vi valt att erbjuda utbildningen på halvfart och distans, men med träffar i Borås (eller annan plats) ett par gånger per termin. Med detta upplägg, som för övrigt är väl beprövat på BHS, tror vi oss vinna fördelar. Man kan bo kvar på sin hemort och arbeta vidare på sin arbetsplats (om man redan är yrkesverksam, vill säga), men kanske gå ner något i tjänst för att hinna med studierna. Samtidigt träffar man då och då sina lärare och medstudenter ansikte mot ansikte. Användning av olika digitala verktyg gör också att vi kan ha tät kommunikation mellan träffarna.

En av farorna som många andra lärosäten såg med att erbjuda utbildningen på distans och halvfart var att det är stor risk att folk hoppar av under tiden. Vi hoppas att vi har så ihärdiga och ambitiösa studenter att de stannar kvar "to the bitter end", men vi är väl medvetna om att fyra år kan vara en lång studietid. Vad skulle passa dig bäst? Kommentera gärna och berätta för oss vad som skulle vara den bästa lösningen för dig!

fredag 30 januari 2009

Spel på bibliotek?


Mitt bland posterpresentationerna på en stor amerikansk forsknings- och bibliotekskonferens (ASIS&T) i höstas stötte jag på en man som pratade entusiastiskt om spelande i bibliotek. Han intresserade sig för många typer av spel – allt ifrån schack till Wii. För den som är intresserad av att tänka mer kring om och hur spel kan ha en roll i bibliotekets verksamhet och kanske inhämta några tips och lite inspiration rekommenderar jag hans podcast – Games in Libraries – som utkommer med ett c. 40 minuter långt avsnitt varje månad. Det går lätt att ladda ner till datorn, telefonen eller mp3-spelaren. Programmen riktar sig till både nybörjare och den som är van vid att anordna spelsessioner i biblioteket och de ger en idé om vad som är på gång på amerikanska bibliotek, bl.a. rapporterar de från American Library Associations National Gaming Day at your Library.

På närmare håll finns bl.a. svenska bloggen Spelbiblioteket att tillgå. Om du är intresserad av forskning om datorspel är ett gott tips senaste numren av tidskriften Human IT (den redigeras bl.a. av Mats Dahlström som är delaktig i utvecklingen av Digitala tjänster-programmet). Det senaste och kommande numret av Human IT innehåller artiklar från en konferens om datorspel som hölls i Göteborg sommaren 2007. Har du andra tips? Kommentera gärna!